Jag blev helt förundrad!!

Hej hej!

Jag måste börja att berätta om min dator, och om hur min bloggsida verkligen krånglat många gånger för mig, när jag skrivit mina senaste inlägg.

Ja ni som läst vad jag skrev i ett av mina senaste inlägg vet ju precis vad jag menar :)

Allt jag skriver nu blir som på pränt direkt på sidan liksom, och jag behöver inte ha tålamod alls!

Nej det är sanslöst enkelt nu, och gissa bara vad fantastiskt det är att slippa vänta på alla ord och meningar!?

Men för att få det så här bra så behövdes en Simon och hans tjej Christina, jo minsann det var dom som fick ha tålamod med mig den här gången :) 

Eller egentligen kanske inte med just mig, men med det jag vill och hur jag vill och behöver haha :) 

Ja om någon förstår så är det ju jättebra, en aningens rörig blev den förra meningen :)

Simon är Gerts äldsta son, inte alla som vet det som läser tänker jag.

Det började med att jag behövde hjälp för att få den att inte vara så "trög och trökig", för att jag inte ville vänta på allt jag skrev längre, och Simon förstod ingenting när jag förklarade haha :) 

Det enda han kände tror jag när han kom hit för att hjälpa mig då första gången, var att jag skulle behöva en ny dator!? 

Jag har ju som vanligt det lite jobbigt med nya maskiner!? 

Ja jag orkar liksom inte med att lära mig nya grejer som har med den maskinen att göra. 

Nej jag vill liksom aldrig byta någonting haha :) 

Jag vill ha kvar det jag kan jag, och slippa lära mig något nytt! 

Men i det här fallet så fick jag ge mig till vika? Hm vet inte varför dom orden dök upp på skärmen?

Jo jag vet att det ju är jag som skriver, men orden kommer ut igenom fingrarna av sig självt, inget jag är beredd på :) 

Jag låter dom stå och ska kolla upp om det ens är någon som förstår dom eller om jag rättar och ändrar :)

Simon fick och tog då uppdraget, och han beställde en dator till mig och så kom dom båda hit sen när den kom för att hjälpa mig att installera den, alldeles för några dagar sedan:) 

Dom hjälpte mig att föra över alla kort och såg till att inget försvann?? 

Jag förstår inte hur det går till alls, jag är så glad att våra barn kan så mycket och faktiskt hjälper oss när vi går bet och inte kan.

Jag är så glad för min nya dator som i stort fungerar som min gamla, men lite snabbare :) 

Nu när jag skriver så blir allt jag skriver till text på skärmen omedelbart, och det är lyxigt kan jag lova haha :)

Att själva datorn går snabbare vet jag inget om, nej jag har inte kollat eller märkt av det än, men jag känner mig säker på att jag blir helnöjd :) 

Några som iallfall blir extra nöjda är ju alla våra barn då dom ska hjälpa mig, ja då behöver dom inte ha så mycket varken tid eller tålamod :)

Här nedan så kom Marielle med sin lilla hund Billie en kväll, som många andra kvällar :)

Jag och Gert brukar ha henne här då Marielle jobbar. 

Marielle jobbar ständig natt så Billie ligger bredvid eller på mig, och jag lovar att jag blir vaktad. 

Det finns ingen tjuv i världen som inte skulle bli utskälld och rädd för hennes skällningar :) 

Nu skäller hon ibland även om det inte kommer en tjuv haha :) 

Ja jag kanske inte sover jätte toppen bra då hon är här vid mig :) 

Men då får jag sova ikapp nästa natt bra istället :) 

Nu vet jag att man inte kan göra det, sova ikapp, men jag kan iallafall sova extra mycket och bättre efter att ha haft ett par nätter med sämre sömn :)

Marielle hade en sån fin mössa på sig en kväll innan jobbet, den hade hon virkat till sig en natt. 

Jag provade den och ville beställa en på direkten!! 

Hon är så duktig med både stickning och virkning :) 

Jag kan sticka, men jag har aldrig kunnat virka, nej det var aldrig min grej :) 

Nu då Marielle är så duktig så skulle hon ju kunna lära mig? 

Ja jag ska filura på det, en grytlapp som i skolan, ja det borde jag ju kunna göra :)

Jag fick ett papper hem i brevlådan en dag där min neurolog hade skickat en remiss till röntgen i Falun, magnetkamera undersökning skulle det bli.

I många fall då jag röntgat mig så har det tagit en bra stund, upp mot en timme. 

Det går ju jättebra, men det kan bli lite svårt att ligga helt still så länge. 

Min kropp som nu för tiden lätt bli spastiskt, ja då kan jag bli väldigt både skakig och ryckig när jag blir spänd. 

Dom brukar också komma in efter ett tag och ge mig kontrast i armen för att dom ska kunna se om något är aktivt i hjärnan, men det behövdes inte den här gången.

Innan dom skjutsade in mig i maskinen sa dom att det skulle komma att ta 8 minuter?? Va?? Ojoj så kort tid, men skönt förstås. Jag kunde förstås ligga helt still dom minuterna.

En dag då vi var ute för att hänga upp en julgran som är gjord i trä på gaveln på vårat förråd, då kom Johan och Zigge! Johan är min assistent och vän Rebeccas man, och Zigge är förstås den söta hunden :)

Dom hade tagit en prommis, och vi var ute en stund bara för att se vart den passade bäst :)

Det är min pappa som gjort den, så det känns extra roligt att få hänga upp den varje år.

Vi har inte haft ett ställe där den suttit varje år, men nu tror jag att vi har det :)

Sen får jag hoppas att han någonstans antagligen långt bort kan få någon bra känsla av att den finns kvar.

Anneli är en av mina vikarier som jag ibland behöver ringa ut ifall att någon blivit sjuk eller vill vara ledig.

När hon är här så får hon ta med sin lilla sötaste Astrid, om vi inte ska åka någonstans förstås. :)

Vi såg en kvällning då vi var ute och åkte jag och Gert att en liten hund kom springandes först på en gångväg, och sen vem kom då, jo Anneli!! 

Jag fick skynda mig att prata lite kort och ta några kort :)

Jag har skrivit om det förut, men gör det nu igen:)

När jag eller om jag vill åka iväg själv och handla,  så finns det ganska många hinder för att det ska gå att klara mig själv?

Jag har assistenter och min man som självklart följer och hjälper mig om jag vill, men ibland är det så skönt att dra iväg själv!!

Vi brukar handla oftast på Ica, men Willys är lite bättre om man tänker på att jag vill klara mig själv :)

Såna här kylar, nej fy så tokigt att dom trots att affären är ny så har dom dörrar istället för skjutdörrar? 

När jag öppnar dörren så finns ingen chans att jag ska kunna nå det jag behöver utan att ha sönder glaset i dörren??  

Nej jag får liksom inte plats och mina ben eller min bakdel på rullstolen får inte plats?

Ibland om jag bara ska ta en kålrot eller något annat så kan jag smita in med handen och armen, men då måste jag ha tur att det jag vill ha ligger på rätt ställe och i rätt höjd.

Jag kan höja mig i rullstolen så jag kommer riktigt högt, men det som ligger överst i hyllorna går inte att nå för mig. Jag kan då inte nå det som ligger längst ner heller, då jag inte kan få min överkropp så långt ner när jag böjer mig.

Ja nu då det oftast inte går att fixa själv så frågar jag förstås någon, en annan kund, som kan hjälpa mig, och det fungerar ju bra förstås.

Det är faktiskt ingen som säger att dom inte vill hjälpa mig med det jag behöver. 

Nej under dom åren jag suttit i rullstol, kanske på 12 år, så har ingen sagt nej då jag frågat om dom kan ge mig något som jag inte når!

Lite mer handikapps tänk skulle inte alls vara dumt tycker jag ändå, kanske något jag skulle ta anställning som :) :) Nina som "inredare" i matbutiker och andra butiker :) 

Det skulle iallfall då bli så himla mycket både bättre och enklare för alla då faktiskt..

Lika är det ju för dom med rullatorer, dom kan ju inte hellre nå så enkelt, nej det finns mycket att göra på den fronten tycker jag :)

Men men, jag gnäller inte alls på något argt vis, nej det gör jag inte, men det hade varit roligt att slippa fråga flera stycken varje gång.

Jag är väldigt tacksam för alla gånger någon hjälpt mig med det jag söker, verkligen tacksam!

Dom här lyktorna bor ute på våran altan/veranda?? 

Jag vet inte vad jag ska kalla den för, det är ett är golv med tak på halva? Inte inglasat utan bara tak :)

Ja hur som helst, där hänger dom och lyser hela den långa höst och vintern vi har i det här landet :)

I år ville jag lägga i lite grön mossa där i, då tyckte jag att dom blev lite finare och det ser iallafall lite mysigare ut :)

Vi har haft dom ända sedan jag jobbade på Intersport i Fagersta (kanske 15 år sedan), det var där i en butik jag köpte dom :) Ja jag tycker om dom fortfarande så det måste varit ett rätt bra köp :)

Här nedan fixar jag och Gert till alla stjärnor som ska upp i fönstren till det skulle bli första advent.

Det är lite mysigt att göra i ordning med julsaker, men sen när dom varit framme är det superskönt att ta bort dom också :) 

Då blir det liksom helt rent och luftigt överallt?? 

Jag vet inte varför jag känner så, men jag tror alltså att det varit så i hela mitt liv :)

Kanske kan bero på att jag har lite för många och mycket julsaker i vårat hem haha :)

Här nedan sätter Gert fast batterierna på en platta som ska in i en stjärna :)

Rebecca och jag byter batterier i alla batteriljus vi har lite överallt :)

Och så kom vi äntligen iväg till Ullared, ja jag fick ju lov att bli frisk först, och det blev jag till slut!

Jag hade bokat av den första bokningen då vi ju inte kom iväg som vi tänkt, nej då var jag alldeles för hängig, nej det hade aldrig gått att åka iväg då.

Jag kom ju på då innan jag slutade med medicinen som jag börjat med, att det kanske kunde vara den, den som gjort mig sjuk? 

När jag läste på biverkningarna så var det ju den medicinen, precis!! 

Och när jag varit utan den medicinen i några dagar, så blev jag skapligt bra ganska fort.

Jag skulle då få medicin nr tre och hålla tummarna för att den skulle bli bra, men jag ville vila mig och kroppen först innan jag började med den, så så blev det.

Jag bokade om våran Ullareds resa och tänkte inte ta medicin förrän jag kom hem, efter den lilla trippen.

Här nedan fanns det fina kuddfodral som heter Ludvika!

Jag som sitter längre ner än dom som går, såg skylten framför extra tydligt!

Vi åkte till Ullared medan jag mådde bra och vi hade tre "lite jobbiga" toppendagar där.

Det enda som var jobbigt för mig var att människorna som befann sig i varuhuset inte kunde se åt något annat håll än rakt fram och då över mig??

Inte en människa ägnade mig en blick, ingen tog ett litet steg åt något håll för att underlätta, nej dom skulle fram och förbi bara!? 

I varuhuset så fanns ju människor från hela Sverige och en hel del Danskar och säkert människor från andra länder? 

Inte en, nej det var helt otroligt så i vägen jag befann mig och var överallt!!

Det var inte ens mycket folk i affären dom dagar vi var där, så dom hade hunnit allt utan att ha så bråttom, som gjorde dom till otrevliga egoistiska människor??

På grund av alla otrevliga (enligt mig då) så fick jag vänta på att dom kunde plöja sig fram, ja många många gånger stannade jag upp tills!! Ja då jäklar tänkte jag, att nu är det väl ändå min tur också! 

Ja visst lät jag lite kaxig nu då haha :) 

Det gick sådär, men några gånger bestämde jag mig för att åka först, och då gjorde jag det :)

Nu har det ju varit så ändå sedan jag förstod för länge länge sen att min kropp inte ville stressa, nej den mådde inte alls bra av att behöva skynda sig.

Ända sedan dess så har jag inte skyndat mig och likaså då på den här Ullaredsturen, dom andra får väl skynda sig och bli sådär otroligt otrevliga som jag märkte och såg dom. 

Jag skulle ha väntat på ögonkontakt och sagt hej till alla dom värsta haha :) Nej då hade jag fått hålla på till stängning med hejande haha :)

Det går inte att förklara förrän man själv sitter som jag i rullstol, ja det är då man blir helt förundrad?? Galet hur folk kan bli eller vara och bli??

När jag blev sjuk och fick börja åka rullstol för tolv tretton år sedan, då var det lika här i stan, folk liksom skulle förbi och nästan hoppade över mina ben?? 

Ja det var verkligen så, i lilla Ludvika :) 

Men det var ett tag sen, jag tror att kanske både folket och jag vande oss med varandra, så nu är det hur bra som helst här :) 

Det kan hända faktiskt att jag kan tycka att folk flyttar sig lite i onödan haha :) Men snällt förstås.

Nu till själva shoppandet på våran resa, ja det gick ju bra kan man säga :) Jag hade toppendagar och tyckte det var jätteroligt att få komma dit :)

Jag behövde inte egentligen köpa något förutom omålade porslins tomtar, jag hittade inga någonstans så jag fick lov att fråga?

Den jag frågade hade stenkoll och berättade att dom inte hade några i år? 

Och jag som kom hit just den här gången det här året, och då fanns inga?? 

Så tråkigt, men då fick jag fokusera på andra saker. 

En sak till som jag iallafall skulle titta efter var Grattiskort och Julkort, och det fanns massor! Jag köpte ett helt gäng, jättefina var dom! Nu har jag i några år framåt :)

Hela affären är ju full med saker så nog har dom annat om man vill och det ville jag tydligen.

Vi var in på sena eftermiddagen den dagen vi kom ditt och efter att vi checkat in, och sen nästa dag hela dagen lite till och från. 

Dagen vi åkte hem behövde ingen av oss gå in igen :)

Dom tre dagar som vi var där så var det relativt lugnt, ja vi valde (jag) helt rätt dagar :)

Den dagen vi checkade in mötte jag Anna i receptionen? Oddsen på att möta någon på hotellet man känner igen liksom?

Anna var lite äldre än Marielle, men var med samtidigt som mina tjejer i slalombacken när dom var små och unga, och där dom tävlade allihop, men i olika grupper. 

Först trodde jag inte att det kunde vara hon, det måste vara någon som var väldigt lik, men det var ju hon på riktigt! 

Hon hade med sig sin söta lilla bebis som är någon eller kanske två månader äldre än Melinas Alma. Mitt minne är såå dåligt, vi pratade ju om det då vi sågs :) 

Hur som helst, vi sågs inte någon mer gång än då.

Trots att jag inget behövde egentligen så blev det flera tusen kronor iallfall?? 

När vi sen kom hem och jag packade upp?? Då hade jag nästan ingenting med mig hem?

Nästan lite läskigt måste jag tycka!

Det fanns många saker som förstås var billiga, men så fanns det väldigt många saker som inte alls var billigare och många var av samma märken som Rusta/ Dollar store/Jysk. 

Nu fortsättning på det jag skrev om alla otrevliga kunder överallt i butiken.

På hotellet däremot där var det två personer som vid frukosten flyttade sina stolar lite så jag kunde komma förbi?? 

Tänk vad det kändes som att jag skulle tacka dom extra mycket för att dom gjorde en självklar gest, att flytta stolarna någon decimeter så det blev lättare för mig att komma förbi!

Hotellet var jättefint och rummen superbra, särskilt för mig som hade ett handikappsrum.

När jag bokade så undrade personalen om jag behövde taklyft, Va?? 

Ja jag lät nog så, vad säger menar du? Ja om det finns taklyft så tar jag så gärna det så vi slipper släpa med min manuella, vilken tar mycket plats i bilen.

Om inte det rummet jag fick var ledigt så fanns ett annat rum med en portabel lyft, kära nån det är ju också så jättebra att man slipper släpa med och krångla i och ur bilen? 

Hotellrummet jag fick var så himla både bra stort och fint!! Jag är jättenöjd och om vi ska åka dit igen någon gång framöver så bor jag gärna där igen :)

Ganska mycket extra packning fick vi med oss hem :)

Det blev väldigt mycket skriver om våran Ullareds resa, men det är ju tur att du som läser kan skrolla förbi det du inte är intresserad :)

När vi sen kom hem igen så tog jag några till dagar utan medicin innan jag skulle ge den nya medicinen en chans.

Efter bara någon dag så kände jag att det här kommer inte att gå, nej fy så dåligt jag blev att må, igen??!! 

Hur kunde det vara möjligt?? 

Det var den tredje och sista medicinen att prova?? Hur skulle jag orka må så här? 

Skulle det ge sig? 

Nej jag ringde vårdcentralen och fick en tid till doktorn där. 

Jag fick en bra doktor som hjälpte mig, hon ringde mage och tarm avdelningen i Falun för att ta hjälp. Jag var helt kraftlös efter den vecka som jag blivit sämre och sämre. 

Jag kunde inte äta, jag blev mätt innan jag ens stoppat skeden eller gaffeln i munnen :( 

Jag mådde illa och hade ont i huvudet, nej jag stod inte ut!!

När min doktor på vårdcentralen pratat med Falun så fick jag två olika bud, och jag valde ett av dom.

Den ena sorten skulle inte gå ihop med en av mina mediciner och den hade samma biverkningar som dom andra två om man kollade upp den?

Den andra var en flytande medicin som jag skulle ta i åtta veckor?? 

Ja den passade inte ihop med en annan av mina mediciner och skulle då antagligen göra min kropp mer spastisk. 

Jag valde hur som helst den senare och jag kan lova att den inte smakar bra någonstans!!??

Jag behöver en halv fishermans tablett i småbitar som jag efter att jag svalt medicinen kan stoppa in i munnen direkt, för att slippa det värsta av den vidriga smaken! 

Jag har alltid haft svårt med flytande mediciner, men nu har jag inget val känner jag, jag måste ju få min mage att läka, så jag får faktiskt lov att göra det som kan göra att jag blir frisk. 

Ja fortsättning följer.

Rebecca och Anneli tog min medicin för att veta hur den smakar och dom tyckte väl att det var inget att gnälla över haha :) 

Ja dom tyckte inte att den var god, men inte så illa alls som jag tycker. 

Då blev det Gerts tur, och han tyckte precis som mig?? Ja han tog en fishermans direkt och lärde mig då att den hjälper snabbt. 

Kruxet för mig med fisherman är att jag inte gillar dom alls, men om jag jämför med medicinen så tar jag hellre tabletten förstås :) Så fort tabletten sen hjälper och tar bort medicin smaken så spottar jag ut tablettbitarna.

Och så var det igår Marias tur att prova när det var hennes tur att jobba, hon är den enda som fick bli med på kort, jag har glömt ta på dom andra :) 

Hon tog en sked och tyckte precis som mig och Gert!! 

Hon tog en pepparkaka som hjälpte bra tyckte hon, så det ska jag ta imorgon :)

Ja nu har jag delat med mig av erfarenhet ifall om att just du ska käka medicinen "Gaviscon".

Den är receptfri och kan köpas på apoteket, en varning innan du ska ta den, var beredd på att den smakar gift!! Så svårt att förklara hur illa den smakar! 

När jag går in och kollar på medicinen så står det att det är "smakämnen citron, hallon och vanilj"  INTE EN CHANS OM MAN FRÅGAR MIG!! :) 

Nu har jag ätit den i  25 dagar, tre veckor och lite mer, YES!! Nästan bara fem veckor kvar!!

Geggamojja!!

Ja minsann så kallade vi det då vi skulle blanda kakao, socker och en skvätt med mjölk för att sen få varm choklad till frukost.

Anneli var hos mig några dagar och jobbade då Maria varit sjuk. 

Då kom Oboj på tal, det var under en period när jag åt medicinen som gjorde att jag inte mådde bra och jag inte kunde äta knappt något alls :(

Då föreslog hon Oboj, men jag hade ingen Oboj då vi aldrig dricker det.

Då kom jag på det, hur vi gjorde det när vi var hos våran mormor jag och min syster Angelica. 

Vi fick göra geggamojja först och äta av den, ibland åt vi upp allt och då fick vi göra ny :) 

Sen hällde mormor i varm mjölk som vi rörde ihop med röran och det blev jättegott!! 

Men det var det kletiga som vi, ja iallfall jag haha nog tyckte var godast om jag ska vara helt ärlig :)

Jag har inte frågat min syster om hur hon tyckte :) 

Vi gjorde nog så hemma ibland också, men då tror jag inte att vi fick äta upp geggan och sen göra ny, nej då fick vi nog ta en sked eller så innan den varma mjölken kom i.

Vi testar sa jag till Anneli, och så fick det bli! 

Anneli hade aldrig hört talas om att äta geggan och aldrig testat förut så nu vem vet, hon kanske faktiskt lyxar till det ibland med lite röra innan mjölken ska i :) 

Så härligt att jag fick henne att upptäcka den geggiga röran, det var ju liksom dax nu haha :)

Jag måste nu efter den här gången med kakaoröran säga att jag har slutat att tycka om det, eller så var det kanske för att jag inte mådde bra alls från början? 

Jag kanske testar en annan gång nu då jag är frisk från illamåendet :)

Det kanske blir min och Annelis grej när hon är här, att vi tar choklad istället för kaffe??

Så här blev resultatet, en kopp choklad och ett vaniljhjärta :)

Jag drack lite och åt lite, men bättre lycka en annan dag fick det bli :)

Det har nu blivit dax att avsluta mitt inlägg, men jag har lite rättning att göra innan det är klart.

I nästa inlägg blir det lite jul och mys här hemma hos oss :)

Melina och hennes och Johns lilla sötaste älskade Alma <3

Det ska bli så mysigt att få ha dom här på både imorgon på uppesittarkväll och sen på julafton<3

Här nedan syns dom kort jag skrivit och skickat till vänner och bekanta :) 

Som jag skrev innan, så köpte jag många både jul och Grattis kort när jag var på Ullared, dom har så jättefina kort där tycker jag.

Förra gången jag var där var flera år sedan, då köpte jag också kort, men alldeles för få.

Det var därför jag köpte extra extra den här gången.

Jag hoppas att du och ni får en fin jul och nyårs helg!

Kram kram från mig!

Helt plötslig satt han bara där??

Hej hej!

Nu skriver jag lite igen och så får vi se hur lite det blir till slut.

Det är någonting på min bloggsida, något som blivit fel och som gjort att det blivit någon "fördröjning" på allt jag skriver? 

Inte alls roligt då jag ju skriver snabbt och mycket, då behöver jag invänta alla ord och meningar innan jag kan fortsätta skriva.

Innan jag då kan fortsätta så vill jag ju se att det jag skrivit kommer på pränt liksom, så inte allt försvinner bara. 

Ett stycke med ett gäng rader kan ta kanske tio minuter, ja så lång stund kan det ta innan jag ser mina egna bokstäver och ord som jag ju alldeles för en stund sedan skrivit?? 

Lite smått frustrerande måste jag få tycka, och väldigt "tungjobbat" :( 

Idag testar jag en annan variant, jag har skrivit det mesta i ett word dokument, och sen klipper och klistrar jag så det kommer in i min blogg. Ja ni förstår ju vilka bekymmer man kan ha haha?? :) 

Ja jag har tålamod, verkligen mycket tålamod har jag nu fått förstå, men jag kan inte påstå att det är roligt att behöva vänta!!?. 

Nej jag behöver ta lite hjälp, det kanske bara behövs en uppdatering, ja vad vet jag? :) 

Just nu har jag ju löst just det här bekymret ( i word dokument ) men jag har fler, ja bekymmer menar jag!! 

När jag sist skrev i min blogg så gick det inte som alla andra gånger, att dela mitt inlägg på facebook, nej det gick inte av någon anledning?? 

Att då både ha text som kommer fram efter ett långt tag, och så går det inte att dela som jag alltid kunnat, hmm? 

Nej hur jag än försökte så fick jag inte till det?? 

När det kommer till datorer, ja då ger jag nästan upp direkt innan jag ens försöker haha :) 

Jag får se när jag är klar med det här inlägget hur det går? 

Jag hoppas att det bara var en engångs grej, men vad vet jag? 

Det allra jobbigaste med såna här bekymmer är att jag inte kan klara att fixa det själv, jag kan inte laga såna här grejer. 

Men vi har då tur att vi har fyra kunniga barn som kan hjälpa oss när det krisar, vilket det ju snart gör haha, ja krisar menar jag :)

Men just nu och än så länge verkar bloggsidan vara som den varit förut, jag får se när jag ska dela med mig till er? :)

Nu eftersom det var jättelänge sedan sist jag skrev så kommer det att bli lite hur som helst, ja lite som det blir varje gång när jag tänker efter haha :)

Häromdagen tänkte jag skriva, men det passar bättre med för några veckor sedan nu då ju tiden verkligen inte har stannat av, nej den bara rusar ju fram! 

Jag menar då när jag skulle åka till sjukhuset i Falun för att läggas in. 

Där skulle dom gå ner i min hals med en kamera, jag lades in och blev sövd innan ingreppet och det gick bra, ja allting gick bra och jag fick reda på att jag hade en lättblödande någonting? 

Magsäck kanske? Ja ni förstår ju, jag lyssnade sådär!? 

På medicinen står det "för magsår", men så sa inte doktorn jag träffade efteråt. 

Han, ja inte han som var min doktor under ingreppet, men en annan doktor skrev ut ett recept och det hämtades av Rebecca. 

Apoteks personalen reagerade då hon skulle hämta den, att den inte passade ihop med en av mina andra mediciner. 

Jag ringde då 1177 för att få råd, och dom på läkemedelsverket höll med apotekspersonalen. 

Jag skrev då ett meddelande till mage och tarm avdelningen där jag hade varit, för att få en annan medicin. Det dröjde några dagar och sen ringde en annan doktor för att ge mig en annan sort. 

Fortsättning följer lite längre ner i inlägget :)

Till något helt annat :)

Jag har varit ner i källaren en tur också ganska nyligen, jag ville testa dom nya fotplattorna som jag fått hjälp med via kommunen. 

Mina fötter bara glider framåt och med "ortoser" (stövlarna jag alltid har på ) så glider dom ännu mer framåt, och det kan då bli lite krångligt när jag sitter där och benen åkt ut i rakt läge. 

Dom kan när jag blir spastisk med "raka skakhoppiga" ben slå i väggen, och då kan jag göra mig illa eller inte kunna ta mig varken upp eller ner.

Det är ju inte jättestor plats från där jag sitter till väggen.

Jag fick hjälp alldeles nyligen för att få ett stopp längst fram så att fötterna håller sig på plattorna och inte kan bli spastiska och raka. Det blev jättebra och jag är så tacksam för hjälpen jag får. 

Den lilla kanten kan se ut för liten, men nej, det är precis den som kan häva min spastisitet och få benen/fötterna att vara kvar på sin plats.

På kommunen här i Ludvika har jag fått mycket hjälp av en Anders, och på hiss stället i Mockfjärd så har en annan Anders hjälpt mig. 

Det har funnit många och ja det finns ju många Anders runtomkring mig. Självklart har jag fått hjälp av många som inte heter Anders också :)

Tacksam är jag över allas, oavsett namn, vilja att hjälpa mig. 

Jag ska snart till Hjälpmedelcentralen för att få hjälp med mina fotplattor på rullstolen också. 

Jag behöver få hjälp med mina vadstöd som jag vill ska kunna vara avtagbara ifall jag behöver vinkla upp fotstöden? Ja jag ger mig inte in mer i det haha :) Det blir bara svårt att förstå vad jag menar tror jag :) 

En sak till som jag behöver hjälp med är väldigt viktigt och det är med batteriet! 

Förut hade jag en rullstol som gick i 7,4 och det tog en evighet när jag skulle åka hemifrån till stan tex, när jag sen skulle få byta rullstol så valde jag förstås en som går snabbare, ja den går i 12! 

Gissa om det blev skillnad?? 

Jag älskar att dra iväg och köra så fort det går, ja helst ännu snabbare!

Nej 12 får jag nöja mig med förstås. 

Kruxet nu är att batteritiden är så jätte dålig trots ett alldeles nytt batteri? 

Jag kan inte ens ta mig fram och tillbaka till stan?. 

På vägen hem får jag isåfall lov att köra i ca 6  eller beställa färdtjänst. Eller så kan jag  bli hämtad med våran bil förstås, vilket ju är helt galet jag som vill kunna ta mig fram själv liksom  :) 

Det är ju min frihet, att kunna få känna mig fri då jag åker iväg!

Jag ska be dom att hjälpa mig så jag kan få vara ute så mycket som jag vill utan att behöva köra jätte jättesakta så att jag inte laddar helt ur mig!

Nu till min körning inne ibland haha :) Jag måste tillägga här först att jag faktiskt är riktigt haj på min permobil, jag känner själv att jag kan köra både framåt och bakåt. Kanske bäst bakåt?? 

Men jag behöver fokusera då först förstås :)

Ja jag kör så det ryker här hemma ibland haha, eller rättare sagt så flyger det stickor och virke beroende på hur eller vart jag genar :) 

Ja det är så det kan bli och även om jag försöker köra försiktigt, så kan det bli olyckor :) 

Gert är den som får lov att snickra och laga efter mig haha :) Men jag får ju höra då och då, titt som tätt att det ju ska synas att man använder det man har, och det kan man ju verkligen göra här :)

Han har fått laga samma lister och ställen flera gånger, så han blir inte alls ens rådlös!? 

Jag och Gert tog oss en tur till avenyn för att se på en film en sen eftermiddag. 

"Sommartider" var filmen, och vi tyckte att den var bra.

På och i den nyaste biosalongen måste jag sitta längst fram på någon av sidorna för att se en film.

På Avenyn så får jag sitta längst bak istället, vilket faktiskt är bättre och bäst för mig. 

I den nyaste salongen så känns det alldeles för nära, men om någon bra film går där så sitter jag förstås där, men helst i gamla. 

Ni som läst mitt förra inlägg har redan sett att min Melina och hennes John fått sin älskade Alma.

Hon är så otroligt söt och fin och jag är så glad att just jag och Gert får vara mormor och morfar <3

Alma föddes den 10 September och när hon var några veckor så kom min mamma och min syster Angelica på lite bebis besök.

Min syster hjälpte mig att flytta från rullstolen till fåtöljen innan dom skulle åka hem :)

Jag minns inte vart Gert var haha :) Men Angelica fick träna på att köra lyft med mig, och Melina fick ägna sig åt den lilla.

Både Marielle och Melina brukar hjälpa mig när Gert är borta på någon kväll.

Det kommer bli tusentals med kort på lilla Alma<3

Tänker på hur det var både när jag var liten och mina tjejer var små, då fick man ta kort med kameran och lämna in för framkallning, då blev det inte tusentalskort, men många kort blev det ju förstås.

Det blev inte som jag gör nu, många kort på samma sak, ifall att någon blundar eller gör någon min? :) Ja det är verkligen olika tider då och nu, jag tycker att nutid är roligare då man kan välja ut det finaste kortet av flera.

Nu ska ni få höra, ja fy då säger jag bara!! 

Ni som läst och läser det jag skriver vet ju att jag inte är kompis med spindlar, nej inte ens osams är vi, det är något mycket värrä! :) 

En riktig dålig relation har jag med alla spindlar, ja så kan jag ju kalla det.

Det ska nu handla om ett möte som blev tre och sen fyra på bara några dagar??

Jag och Rebecca skulle efter att Gert och jag köpt två hyllor som han byggt ihop i källaren, bära ner pelargoner för att försöka få dom att övervintra i år. 

Pelargonerna har varit finare än någonsin i år, och jag ville inte bara slänga dom, utan chansa!

När vi bodde i Smedjebacken så lyckades jag riktigt bra med det flera gånger, men här, nej det har inte alls gått bra :( Jag bestämde att jag skulle bryta av blommor och knoppar för att Rebecca sen skulle bära ner dom. 

Helt plötsligt, ja verkligen helt plötsligt så satt han där, ja det kan ha varit en hon?? 

En stor, ja en långbent spindel med den största kropp jag sett på en sån sorts spindel!!?? 

Jag sitter ju som ni vet i rullstol och kan inte bara backa iväg hur enkelt som helst, men fort gick det!! Samtidigt ropade jag högt på Rebecca som kom springandes haha, hon visste inte varför hon skulle komma.

Hon tog spindeln lätt i benen och slängde, nej det gjorde hon ju inte men droppade den i gräset?? 

Fy fy då!! Efter den händelsen så ville jag inte gärna ta bort mer varken blommor eller blad, nej jag trodde ju att dom var överallt!! 

Jag har alltid tänkt att jag inte tycker att dom långbenta är lika otäcka, att dom springer långsammare än andra spindlar, men nej! Jag hade helt fel, den här sprang supersnabbt!!

När vi kom in och hon fixade med blommorna i källaren så satte vi mig i fåtöljen, där jag skulle sitta en stund tills hon kom hit igen för att lägga mig. 

Gert och hans pojkar var och sprang Lidingeloppet, så han var inte hemma. 

När hon sen kom hit för att hjälpa mig att flytta till sängen så såg hon den direkt!! 

Den var på väg upp!! upp till mina ben där jag satt i fåtöljen! 

Jag kan bara tänka mig hur hemskt det skulle varit om jag såg den springa runt nere på mina ben utan att jag skulle kunna nå den?? 

Ångest känner jag att det blivit då, att vara så nära och ändå inte kunna nå?? 

Det är såna gånger då jag verkligen behöver kunna gå, eller iallfall kunna röra min underkropp lite?

Ja nu var det inte samma, det var hon säker på, men samma sorts spindel men mycket mindre kropp, herregud hur kan det vara möjligt ens??  

Den spindeln fick lov att dö, ja så kan det ju bli ibland. ( taskigt förstås men jag mår inte dåligt över det )

En annan dag så var det Maria som var här och jobbade med mig, då fanns det en till, men en annan sort, en snabb stor av något slag. Den var i badrummet vid golvbrunnen, fy då!!

Jag känner mig säker på att dom kom in i samband med min pelargonintagning, men sedan den sista har jag inte sett någon mer här inne hos oss tack och lov.

Men så var vi ut och käkade på Grekiska restaurangen här i Ludvika en kväll, och då kom det en annan alldeles bredvid Gert!! Den hissade sig ner i fönstret och var ganska nära hans axel!!

Det blev otur för den att jag såg den digna ner!!

Gert fick tag och slängde ner den på golvet, den fick också lov att dö! 

Hur är det ens möjligt, det kändes som vi lite var förföljda, eller kanske jag då haha :)

Alldeles efter att han trampat på den så såg jag något i ögonvrån, en brungrå mus/råtta?, och sa det till Gert. Gert trodde då att den var inne vilket man hade kunnat tro av vart jag tittade, men den var utomhus. 

Fönstren går ju nästan ner till golvet så det är klart att han trodde jag tittade ner på "vårat" golv bara :)

Där var det Gert som fick puls, men det var förstås inte meningen att skrämmas, jag blev mer förvånad över att jag såg ett djur där på trägolvet utanför över huvud taget :)

Ja ni som läser mina inlägg vet ju att jag skrivit om förut att jag ska ta tag i min fobi, ja det syns och märks ju tydligt att jag inte gjort det, nej inte än! Vi får se när och hur jag ska ta tag i det.

När pelargonerna var nere i källaren så var det snart dax för lite plantering av ljungen jag köpt tidigare. Jag vill inte plantera ljungen alldeles för tidigt, och särskilt inte i år då pelargonerna blommade så länge och så mycket! 

Om det inte blivit kallt där på nätterna för blommorna så hade dom nog fått vara kvar ute i ett par veckor till, men jag ville ju inte att dom skulle frysa ihjäl nu då jag bestämt mig för att spara dom.

Soldyrkaren Billie njuter av solen medan jag planterar.

Det är ju inte bara vi som fått titlar här i familjen, nej Marielle har ju blivit moster till lilla Alma.

Hon är jätteduktig att både sticka och virka, här nedan klipper hon till ett tyg som ska bli foder till pläden/ filten som Marielle virkat. Jättefint kan hon göra till lilla finaste Alma <3

Här nedan fäster Marielle trådar i tröjan så den inte repar upp sig, innan hon ska ge den till Alma.

Det kommer ta en stund innan hon växt i den, men hon har växt snabbt hittills.

Och så tog hösten vid, ja så är det ju varje år förstås.

Som ni ser nedan här så ser ni att trädet bredvid lekstugan är stort, ja det har blivit jättestort sedan vi flyttade hit för snart tolv år sedan!

När vi hade kaniner i några år så var det trädet jättebra att ha där, då det gjorde skugga till dom:)

Sen då sommaren tagit helt slut så ramlar löven, ja det är helt otroligt så många löv det finns!!

Löven är både fina i olika färger och formen på dom är jättefin!

Ja det blev ett gäng löv till sopstation, många hade blåst iväg, men många fanns kvar :)

Det är så fint när träden har sina så fina höstfärger, men det är bara en stund, en alldeles för kort stund! Sen tappar dom ju alla sina fina löv ner på backen! 

Nej då är det inte fint något mer, nej då blir ju alla träd helt kala och tråkiga, utan dom höstfina färgerna. Här nedan syns det hur stort trädet är mot lekstugan idag, så jättestort det blivit sedan vi flyttat hit!?

Jag tycker att det är så roligt att pyssla lite, och nu är det ju verkligen höstpyssel! 

Jag hann fixa två "kransar" av lite, ja ganska många löv totalt :)

Jag var beredd på långbenta och mindre varianter, men i löven fanns det inte en enda spindel??, vilken tur men så onödigt att sitta på helspänn! och vara beredd!??

Jag måste nu så här efteråt vara glad att jag hade en aningens "terapiande" med mig själv, att jag tordes ta i alla löv, även om jag ju var beredd att backa!!

Och så blev det lite bullbak, det var länge sedan nu kändes det som, men det är ganska skönt att baka bara då man vill :)

Kanelbullar fick det bli då det var just kanelbullens dag alldeles i närheten. Den här gången var det på beställning från hockeylaget i Smedjebacken :) 

Det blev några extra påsar som fick stanna kvar här hemma i frysen.

I många år har jag bakat till alla deras matcher både borta och hemma. 

Ja kära nån så mycket bakning det var i mitt liv då?? Att jag inte tröttnade?  

Jag tyckte förstås att det var roligt eftersom killarna ville ha och tyckte om, då ville jag ju att dom skulle få! 

Nu är inte Gert med i hockeyn längre, så då blir det automatiskt så att jag inte bakar mer till dom.

Billie är här hos oss när Marielle jobbar (hon jobbar alltid natt), och hon ligger alltid bredvid mig på natten :) 

Ja alltså när vi sover.

Hon gillar att krypa in under mitt täcke och lägga sig över mina ben, ja så kan hon ligga länge.

När det sen blir för varmt så slänger hon sig ut på sängen bredvid mig haha :)

Så nära så nära, men så himla långt bort när man inte kan nå!!?? 

Ja såhär blev det en kväll då jag var ensam en stund, ja då fick jag vänta tills jag fick hjälp att ta upp den. 

Nu behöver förstås ingen tycka synd om mig, nej det är det inte alls, jag ska ju förstås ha en tång bredvid mig så jag vet att jag kan nå ifall om att??:) 

Men trots att jag varit sjuk så länge så har jag tydligen inte snappat upp just det?? Haha :)

I min randiga kylväska ligger oftast en liten smörgås och kanske en chokladbit, bra att kunna ta till om jag blir hungrig eller sugen på något. 

En regel (som jag själv bestämt) är att först ta smörgåsen och sen ev chokladbiten :)

 Annars kan det bli chokladbiten och ingen smörgås haha :) 

Jag var till Synsam för att hämta mina nya glasögon en dag och vem var det då som jobbade, jo Lisa!

Hon har hjälpt mig många många gånger och är så himla både bra gullig och proffsig!

Den här dagen jobbar hon sin sista!? Hur ska det bli nu liksom??

Så roligt för henne att testa något annat som hon förstås fixar, och jag får förstås ta hjälp av dom andra som jobbar där som alldeles säkert också är gulliga :) 

Vi köpte våra två garderobsblommor för några år sedan.

Dom har växt ur kruka efter kruka och i och med det även fönstren.

Dom har ett längre tag fått stå på golvet men varit flyttbara med hjul under sig.

Krukorna dom hade tills häromdagen var fina då dom var nya, men färgen har liksom släppt här och var så dom blivit fula.

Jag var på plantagen och hittade dom krukorna som jag ville ha till dom och som skulle passa in här hos oss :)   

Dom fick fler pinnar och band så dom inte ska gå av, Rebecca och Gert fick stoppa i och hjälpa mig att få fast små kardborreband så dom höll sig på plats :)

Nu till min medicin mot magsåret jag skrev att jag skulle skriva mer om, ja nu gör jag det.

Jag började äta tabletterna en varje dag. Det var svårt att inte äta på två timmar och då ta tabletten för att sen inte äta igen på två timmar, ja jag hade svårt att få till det, men det gick förstås.

Jag blev att må lite konstigt, jag tappade liksom min energi och lusten att göra något, jag kände mig helt kraftlös. Sen blev det sämre och jag tappade helt matlusten och hade till slut både ont i huvudet och mådde illa. Jag hade en ond mage och blev förstoppad trots att jag inget åt?? 

Ja fy så jag mådde och ingen av oss tänkte på att medicinen kunde vara boven, förrän Gert kollade upp det!

Jo då jag hade många, ja flera av dom ovanliga biverkningar som det stod om, det hade jag.

Jag bestämde mig då för att sluta med medicinen vilket jag gjorde.

Jag ville så gärna bli frisk då vi hade en resa inplanerad till Ullared för lite shopping, eller kanske mycket haha :) 

Jag hade bokat hotell i två nätter men fick till slut inse mina begränsningar, jag skulle inte orka! 

Jag bokade av och så försökte jag kämpa på så mycket jag kunde för att bli bra igen. 

Det viktigaste var att kunna få äta och dricka, det tog några dagar, mycket nyponsoppa fick det bli.

Gert fick i uppdrag att köpa något, inklusive nyponsoppa, köpa något som jag kanske kunde tycka om?

När jag var liten och haft magsjuka så fick jag nyponsoppa i en slags tupperware mugg med pip ;) 

Ja nu behöver jag ingen sån mugg längre haha :) Men ett sugrör fick det bli.

 Det var svårt, jättesvårt i flera dagar efter att jag slutat medicinen.

Jag ska berätta att jag kontaktade min doktor för att kunna få en annan medicin och då fick jag till svar att det bara finns tre mediciner mot magsår och jag har då bara en till nu att prova??

När jag läst om den nu så har den precis samma biverkningar som den jag tog sist, men dom som var ovanliga på den förra är vanliga med den här? 

Ja jag får se hur det kommer att bli, medicin måste jag ju ta.

Jag har nu gjort en ny bokning till Ullared, så jag ska testa den sista sorten, men avvaktar tills vi åkt iväg  och kommit hem ifall att jag blir att må illa.

Första dagen jag kände att jag orkade ta mig ut en stund efter allt det jobbiga så kollade jag brevlådan. Så passande att få paket just den dagen. Jag hade beställt två par tossor till våran Alma i olika storlekar, så söta :) 

Jätteskönt att orka komma ut och få lite luft efter alla jobbiga dagar.

Och så var det Halloween, det kom ett gäng utklädda läskiga typer!!

Nej men nu hörrni!!

Nu är det slut, slut för idag!!

Jag hopas att ni mår bra och har det bra.

Kram kram