Inte en bra känsla!

Hej hej och välkomna till dagens skitblogg, haha ja just idag kommer det att bli det som ett tema.

Jag har funderat både fram och tillbaka för att till slut bestämma mig för att skriva klart och lägga in det här inlägget.

Om du inte är sugen på att läsa om just det som jag började med, så tycker jag att du ska låta bli att läsa och hellre vänta på nästa inlägg, som ju då inte alls kommer att handla om detsamma.

Det här blir ett inlägg med väldigt mycket onödigt vetande, men jag skriver om det ändå, då jag tycker att det kan vara och faktiskt är viktigt. Jag bjuder på mig själv och mitt elände liksom :)

Jag har under årens lopp haft en stålmage. Ja min mage borde har kraschat många gånger då den fått vara med om så mycket sorg och förtvivlan, och så mycket oro.

Men den har inte märkts av alls, den har bara varit med mig under allt både jobbigt och bra, jag har haft tur som haft just min mage. 

Nu det jag ska skriva om handlar inte om magsår eller sånt som jag klarat mig ifrån, nej nu är det tarmar och sånt som finns inuti, och som tar hand om det jag äter liksom.

Jag har skrivit om det här förut, för flera år sedan säkert, att min kropp inte alls fungerar som den ska längre. Nej i tio års tid ungefär, kanske lite längre, så har jag inte kunnat gå på toaletten och göra det jag ska utan hjälp. 

I början då jag blev sjuk så kunde jag ju gå till toaletten med mina ben, men nu behöver jag först flyttas till en toastol med hjälp av en lyft. 

Sen behöver jag för att det ska fungera överhuvudtaget microlax (laxermedel), och ofta blir det flera microlax innan jag känner att jag är klar. 

Ja känner och känner, jag har dålig koll på det faktiskt, jag tror mest och hoppas:).

Jag kan liksom inte ta något genom munnen som gör att min mage blir att fungera och slutar vara trög, för hur ska jag  hinna till toaletten då liksom? 

Nej att ha bråttom i mitt läge här, nej det går inte, då blir det en olycka, och det vill jag ju absolut inte vara med om, nej helst inte.

Det är bra att stå så att tarmarna kommer i rätt läge, så här stogs det :)

Ofta så tror jag att jag är klar, men så kanske jag måste så snabbt det går tillbaka till toaletten, ja här är inte dagarna sig lika, nej dom blir liksom som dom blir. 

Det är tur att vi är anpassningsbara här hos mig. Det är verkligen tur att det inte blir problem alls utan att vi tar det som det blir, ja vi allihop är lika liksom:)

Det är inte egentligen min mage som är problemet, det är min hjärna som är det! Som har det största ansvaret!

Ja då är det säkert många som undrar vad hjärnan har med min mage att göra? och det är så här att mina kontakter från hjärnan till resten av kroppen är "felkodade" Totalt fel helt enkelt!!

Det finns liksom ingen kontakt alls, eller så går kontakterna väldiga omvägar för att om ens komma fram?

Jag vet inte alls hur man ska förklara det? Hjärnan ger inte signaler till min mage att jag behöver gå på toaletten, den hjälper liksom inte till alls. Musklerna som man använder för att gå på toaletten fungerar inte alls, vilket avhjälps med mikrolax, nej med andra ord så är det lite krångligt. 

Mitt system i kroppen är helt rubbat liksom, ingenting fungerar som det ska :)?!

Det är ju lika med mina ben, om hjärnan hade varit "frisk" så hade signalerna från huvudet till benen fungerat, ja då hade jag kunnat gå idag, men nej, så enkelt skulle det inte få vara. 

Nej min hjärna är lite omedgörlig skulle man kunna säga, men jag är glad att överdelen på kroppen fortfarande fungerar som den ska, verkligen tacksam för det. 

Jag är så glad att jag har mina samma bästa assistenter varje dag, det gör ju allt lite enklare, då blir liksom inget så jobbigt eller pinsamt. 

Nu gillar jag verkligen inte att behöva få hjälp, men jag har inget att välja på, jag måste ju ha en fungerande kropp, så fungerande som det går :)

Jag har tills för några dagar sedan fortfarande haft en bra mage, ja bra är den ju inte, men den har ju trots allt fungerat, tills jag fick lov att märka att den inte alls var som den brukar. 

Nu till det jag kanske skulle börjat med. Rebecca har varit hos mig nu den veckan som varit och ja vad säger man liksom? Jag har fått förstå att jag varit förstoppad, man kan ju lätt bli det då man sitter i rullstol och inte rör sig läste jag. 

Nu har jag visserligen suttit i rullstol i tio år, så jag borde blivit det förut kan jag tycka, men nu plötsligt så slog det till!! Och med full kraft kändes det som.

Tänk dig att från ingenstans så känner du att någonting vill komma ut?? Att sen ha den känslan i flera dagar, nej det är inte en bra känsla alls! 

En helt onödig känsla som verkligen bara stressar upp, man känner att man måste vara hemma ifall att något plötsligt skulle hända? :(

"Knölkurt" kallar jag han/den/det, ja det är knölkurt som gör sig kännande på ett ställe där jag verkligen inte vill ha något alls. 

Om jag varit frisk hade jag kunnat ta i och blivit av med han, men nu är jag ju inte det, och kontakterna fungerar inte alls så att jag kan ta i och bli av med han?? 

Nej det har varit riktigt jobbigt faktiskt, att inte veta om man helt plötsligt ska bajsa på sig, ja så skulle det ju kunna bli.

Jag bad Rebecca köpa "klyx", ja det är någon vätska som är i större mängd än microlax, ja såna köpte hon till mig för att testa. Om det inte skulle hjälpa hade jag fått åka till sjukhuset till slut för att få hjälp, och det ville jag verkligen inte!! INTE med stora bokstäver liksom!!.

Ja det var en riktig skitdag när det kändes som värst, jag testade klyx och jag testade klyx igen för att sen ta micolax. Resultatet av all behandling var minimal, ja usch så drygt att den där "kurtan" liksom inte ville försvinna, förrän nästa dag!!

Jag kände ett stort obehag, och det gjorde riktigt ont, så valde att testa ett micro nästa dag igen, och YES!! 

Jag ropskrek haha :)  till Rebecca och vi vart så glada båda två, äntligen!! Det var som att jag fick livet tillbaka, så lycklig jag blev och är fortfarande!!.

Något till det som ju egentligen är det mest pinsammaste var att Rebecca fått lov att titta i toan så jag inte inbillat mig, jag bara känner och tror ju. Jominsann, hon har fått lov att flertalet gånger nu på några dagar kollat upp hur resultatet blivit? Haha :)  Det var förstås inte kul att hon behövde göra det, men det var bara att gilla läget.

Ja tänk, att efter tio år i rullstol så blir jag förstoppad för första gången, ja nu måste jag förebygga så det inte behöver bli så mer, nej aldrig mer hoppas jag.

Ett helt inlägg blev det om det som aldrig pratas om, men jag bjuder på det, kan hända att jag kanske når/hjälper någon som behövde läsa just det här. Kanske någon som är i samma/liknande situation som jag varit i några dagar ;)

Ja, nu har jag skrivit och delat med mig av det värsta, eller egentligen så är det ju inte det. 

Alla människor måste gå på toaletten, ja oavsett så behöver alla göra det. 

Men trots att jag ju vet det, ja trots det så tycker jag att det inte är helt bekvämt att prata om :)

Men vad sjutton, jag är ju liksom över 50, jag tänker att då är jag ju mitt i livet och behöver inte tänka på vad eller hur det låter det berättar. 

Alla, ja nästan alla då eftersom jag är med om det nu första gången, har ju varit förstoppad eller något annat som någon annan tycker varit eller är pinsamt.

Ja jag är trots allt glad för att jag faktiskt är jag och att jag törs, jominsann så jag törs!! Det är inte så mycket eller många saker som är pinsamma egentligen då jag tänker efter, så på det bara känner jag :)

Nu när jag skriver så vill jag inte att ni ska tycka synd om mig eller så, nej jag skriver det här med skratt i sinnet liksom, ingen idé att vara arg över hur det ju faktiskt är eller blir, nej det hjälper inte alls.

Nu tänkte jag skriva om något som jag tycker mycket om och som är jätteroligt! 

Ja jag tänker att jag kan avsluta det här inlägget lite glatt :)

Jag har köpt och planterat blommor, ja många blommor blev det. Så härligt.

Förut ville jag inte plantera penséer då jag tyckte att dom blev fula så fort, men det var då det. Nu vill jag minsann plantera, och så kommer det att bli, nya fina blommor på ställen jag aldrig trott att jag skulle plantera vårblommor :)

Maria och jag tog oss en planterings förmiddag och det var så himla skönt att få bort ljungarna som för länge sen gjort sitt. 

Jag kom på när jag planterat att just ja!! 

Blommorna vid brevlådan blev uppätna direkt nästan som jag planterat dom förra året, ja rådjuren vill ju också ha förstås :) 

Dom äter ju smörgåsbord nu då dom kan äta lite det dom tycker är godast på alla gårdar tänker jag :) Jag bad Maria ta kort nu före iallafall så får jag se om jag behöver ta efter kort då blommorna är bortätna??  Jag kan tillägga att blommorna är kvar tredje dagen :) 

Lite tråkigt när dom blir uppätna  förstås, men så är det ju, dom sitter i rätt höjd för att ta sig några tuggor :)

Melina kom förbi en dag och hennes mamma ( jag ) ville förstås ta kort :)

Ja jag är ett hopplöst fall tror jag, men det är nog faktiskt svårt att ändra på.

Jag vill ju liksom föreviga allt jag är med om och gör varje dag, lite som en dagbok faktiskt :)

Men jag förstår att det kan vara lite drygt haha :)

Nu hoppas jag att du som läser mår bra och har det bra :) 

Och om du läst ända hit inte blivit helt avskräckt! :)

Kram kram

Just jag kan!

 Hej hej!

Ja, sedan jag skrev sist så har det inte hänt någonting, nej faktiskt ingenting?? :)

Här nedan så passade jag på när jag gjorde ingenting en dag :)

När hände det sist undrar jag då och letar i mitt minne, men kan inte minnas något förutom då Gert hade väldigt ont i ryggen och allt med det. När han är sjuk får ju inte jag någon energi alls att greja vilket ju är helt självklart och inget konstigt alls. 

Men nu då han har sovit och sovit och faktiskt sovit lite mer, njae då började jag faktiskt bli lite sugen på att pyssla. Jag har förstås lagat lite mat och så, men storkok har det blivit så att jag sluppit hitta på något varje dag. 

Köttfärssås och korvgryta är mina storkok den här gången, med spagetti makaroner eller ris, ja ni förstår ju :) Lite som en liten lunchbuffé liksom :) Nu gillar jag inte korv så mycket just nu, ja jag är liksom en "periodare" haha när det gäller olika maträtter. 

Jag valde köttfärssås varenda gång vi skulle äta, men varierade lite med ris och pasta.

Jag har haft en period som egentligen varat väldigt länge, ja helt plötsligt tycker jag inte om korv, jag tar det som ex. Jag har inte tyckt om alla korvar förut, men som det känns nu så gillar jag ingen. Lite sorgligt faktiskt för jag vet ju att jag brukat gilla mina korvgrytor. 

Jag brukar inte ha falukorv utan andra tjocka korvar och ibland med någon smaksatt korv. Ja jag hoppas att min korvperiod snart ska vara över så jag gillar det igen. Jag har ju ibland lite i nödfall kunnat ta en korv med bröd till lunch, men nej, det går verkligen inte nu :)

Kinkig, ja så kan man kanske kalla mig, men jag gillar det ju egentligen så det här är något annat. 

Nu tillbaka till att jag inget gjort på en vecka, ja det händer ju nästan aldrig, men mycket tv tittning har det blivit efter att Gert blivit lite piggare så han har orkat sitta i fåtöljen en stund.

Ja han har liksom sovit 20 timmar av 24, eller kanske faktiskt till och med mer. Men det är ju bra om man vilar sig frisk har jag fått höra förr. Det har han verkligen gjort.

 Igår, dag åtta så tog vi en liten promenad mellan skidorna på tv, jag vi gillar båda två att titta på skidor. När vi kom hem så skulle vi åka in för att sätta på, men då ångrade jag mig, jag ville passa på att sitta i solen en stund, tv:n fick vänta. Vilken tur det är nu för tiden att man kan titta efteråt på säkert dom flesta programmen.

När jag satt ute i solen så kom Melina och Lovisa förbi och då fick jag sällskap av första getingen, ja den första vi hade sett för i år :) Väldigt tidigt tycker jag!

Vi tänkte ta en prommis idag också så att vi får luft och Gert får lite ork, den tappar man ju då man ligger i en vecka, ja då försvinner den fort. Men det blev ingen promenad, nej jag solade idag igen innan jag skulle äta lite för att sen ta ett covid test, fortsättning snart på det :)

Den som känner mig kan ju förstå vilket sug jag hade igår! 

Ja jag kände igår att jag hade sån lust att putsa fönster och byta gardiner, fixa till på fönster brädor och lite överallt kommer det att bli känner jag. Det är ju verkligen så att det är en av dom roligaste saker jag vet, att få pyssla :) 

Lite lättare att kunna göra allt själv måste jag ju medge, men tack gode gud för att jag har såna bra assistenter som hjälper mig att få till det just som jag vill. Nu är det inte alls lätt kan jag säga, nej jag kanske inte vet riktigt, så det bli några centimeter ditåt eller lite längre till vänster, bakåt haha, ja dom har bra tålamod det måste jag säga. 

Jag ringde igår till Maria (min assistent) för att förvarna henne att på Måndag!!Då minsann!! 

Jag tänkte att det var bra att hon skulle veta vad som väntade, att vara beredd på pyssel och pyssling!

Jag har nu bakat klart till killarna också, ja nu är säsongen slut och jag behöver inte ha ett "lager" längre. Nu ska jag och vill jag ju baka ändå förstås, men nu kan jag baka till oss istället :) 

Jag har några som gillar mina bakverk, så det blir nog en liten leverans framöver :) Kan man glädja någon så är det underbart att just jag kan göra det! 

Det är viktigt för mig, att kunna glädja någon, se någon, ja att gå ut och gå med mig innebär många hejningar haha :) 

Men just den där personen jag såg när vi var ute och gick, kanske är det just den som inte blivit sedd på hela dagen, kanske inte på flera dagar? Jag önskar att alla kunde tänka lite så, att ge ett leende , säga hej och ja visa att den andra personen är sedd. Det kan vara en äldre farbror eller tant, det kan vara en liten tjej eller kille eller ja vem som helst, i vilken ålder som helst. Såå himla livsviktigt tycker jag!!

Här nedan så var jag hemma själv en stund och jag skulle då ta mig någonting i kylen som jag inte minns, jag for fram och tillbaka några gånger, och det gick ju sådär :)!!??

Mina bakhjul drar med sig både matta och bord, jag kan alltså förflytta möbler jag!! Rebecca var den som fick rätta till det när hon kom tillbaka haha :) Mattans fel tänker jag :)

Jag fick dom här korten som ett minne på facebook, dom finaste <3 

Stina och Tyke <3 Så saknade <3

Just den här dagen skulle Marielle och Melina åka och träna så hundarna skulle få vara med mormor dom. Ja ni ser ju vid balkongdörren, där väntas det redan direkt dom åkt :)

Nu kommer jag sluta för idag, ja det blev ännu ett ganska kort inlägg :) Men det är ju inte så konstigt då jag ju inte gjort något annat än att jag suttit ute och njutit av solen.

Nu tillbaka till nästan i början, att jag skrev att jag skulle sola lite för att sen ta ett prov, och det gjorde jag.

I natt så har jag haft sån rethosta så det har varit "larviga/töntiga" hostningar haha, och så onödigt tyckte jag där vid fyra tiden imorse! 

När jag kom upp och skulle äta så kändes det som att jag blev lite tät i näsan och mer hostig. 

Då både Gert, min dotter Melina. hennes kompis Lovisa, och min assistent Rebecca precis varit sjuka så förstod jag ju att det var bäst att ta ett test. Men jag hann sola en lång härlig stund som jag är glad över, jag älskar ju verkligen solen!!

Jo men visst, nu ska jag kurera mig så bra jag kan så jag fixar hostningarna som säkert kommer. 

Jag hoppas att ni kunnat vara ute i värme och sol nu som varit hela helgen:)

Kram kram från mig

Och så var det dax!!

Hej hej!

Idag blir det ett annorlunda inlägg, ja idag blir det nog bland det kortaste inlägget jag gjort :)

Jag skrev ju härom sistas (ett av mina senaste inlägg) att jag har en knöl på min hals, och ja egentligen har jag nu två.

Jag ringde då jag upptäckte den och fick en tid vid doktorn på vårdcentralen. Min läkare där skickade en remiss till kirurgen i Falun för att få halsen undersökt där.

Jag väntade och väntade för att sen skriva ett meddelande dit för att fråga om det inte var min tur snart?

Dagen efter att jag skickat så kom kallelsen i lådan.

Från att jag fått kallelsen så kom dagen, ja just den här dagen som jag skulle åka dit, jag hade ingen vidare lust alls, samtidigt som jag ju ville få veta vad jag hade där liksom.

Jag började hemma med hjälp av Rebecca att "emla" (bedöva med salva) på knölen och lite överallt runtomkring, viket hon gjorde. Jag råkade ta ett roligt kort haha, underifrån helt utan min vetskap :)

Med fulla halsen med Emla så for vi iväg.

När vi kom fram anmälde jag mig och tog bort all salva jag hade på halsen, för att det sen var min tur.

Vi fick åka in och där blev det en enda lång väntan, en halv timme tog det och jag kände mig nervös att bedövningen inte skulle verka som den skulle? Nu vet jag att den inte går ur så fort, men jag kände mig just där och då lite tveksam ändå. 

När doktorn väl kom in till mig och oss så skulle hon först göra ultraljud för att se vad hon kunde hitta på, och då såg hon att jag  hade  knölstruma på båda sidorna.

Hon ville då ta prov på själva sköldkörteln, hon ville ta på den största knölen som är på höger sida.

Man vill veta om det är något annat där inuti, det skulle kunna vara någon slags cancer vad jag förstod.

Inte förrän efter provet kan man veta hur och om man behöver göra något åt den?

Om det inte är något "farligt" så kan man ha den/dom kvar, ja dom kan vara kvar tills den kanske växer sig stor så att jag får svårt att svälja tex. Om den växer och blir stor så kanske jag inte vill ha den kvar (antagligen inte) och då kan man få ta bort den även om den inte måste tas bort. Ja framtiden får utvisa hur det blir.

Hon tog först en gång och fy helsike vad ont det gjorde!! Ingen emla i världen skulle hjälpa mig där!

Hon såg att det inte blev tillräckligt, så hon behövde göra en gång till, ja ni fattar ju!! Då efter prov nummer två så kände hon sig lite mer nöjd. Om det inte visade något på provsvaret så skulle jag få komma dit igen, usch nej det ville och önskade jag att jag skulle slippa!

Ja vilken "pers" säger jag bara! Många utropstecken blev det, men det gjorde verkligen så ont tyckte jag.

På vägen hem skulle jag köpa lite "bränsle" till våran kamin i vardagsrummet på Biltema, och innan det blev det en sväng till Erikshjälpen där jag inte hittade något alls. 

Efter Erikshjälpen blev det Ikea för lite mat och fika :) Jag behövde handla några saker när vi ändå var där också, men det gick snabbt.

Efter min Ikea lunch (otroligt onyttig lunch, men då jag har svårt att äta något alls så åt jag iallfall två pannkakor tänker jag ) så blev det som nästan alla Borlänge turer, en femkronorsglass på Ikea :) 

Ja den lilla glassen är så otroligt superlagom (liten men lagom) och god!!

Sen mot kvällen så fick vi lite besök av Melina, Lovisa och Cornelia :) En mysig pratstund fick vi där på kvällskvisten.

Rebeccas dotter ska ut och resa och jag sa till henne att jag säkert har lite euro kvar i min gömma, haha :) Ja en dansk hundralapp var vad jag hittade, njae jag tror inte det fungerar alls i Barcelona :) 

Gert och hans söner åkte sist när vi tänkte efter så dom använde nog upp dom då kanske :)

Och så var det våran tur, ja vi har klarat oss nu i två år så det var väl liksom dax.

Vare sig jag eller Gert behöver få varken någon influensa eller corona/covid, nej det behöver förstås ingen, men då man tänker på just oss, ja då är det inte bra alls. 

Vi båda har dåligt immunförsvar av mediciner och så våra grund sjukdomar, och ska vara försiktiga med infektioner och sjukdomar.

Jag har fortfarande inte testats som positiv ( i tre dagar har jag gjort test), men Gert har testat sig positiv.

Han har så jätteont i kroppen och är väldigt trött och slut. 

Jag hoppas att han blir frisk fort, och så hoppas jag att han inte smittar mig vilket ju är väldigt svårt att undvika då vi bor under samma tak.

Jag har väldigt svårt att hosta, så jag hoppas att jag slipper just det om jag skulle bli sjuk. Covid kan ju drabba så olika har jag ju fått förstå, och man får ju tyvärr inte bestämma vad man ska få.

Mycket tv tittning får det bli, och jag är glad att det finns lite skidor då att titta på.

Vi ligger lite efter med skidåkstittning, så när Gert blir piggare kan vi titta tillsammans i efterhand.0

  

Jag har idag då Gert har legat och sovit, passat på att anteckna/skriva i ordning en lista där allt står ifall att jag blir sjuk. Då jag är den som betalar räkningar och för över till olika konton, ja då behövs en lista ifall att känner jag. 

Nu tillbaka till min knöl som jag började berätta om.

Jag gick ut på 1177 igår kväll för att kolla om provsvaret redan kommit, och javisst!! 

Många fler utropstecken behövs känner jag, då provet inte var tillräckligt utan jag kommer att få göra om??

Ja fortsättning följer känns det som.

Nu då jag sitter här och skriver/rättar så hörs fåglarnas sång ända in till mig, så underbart skönt med sol och fågelkvitter!!

Jag hoppas nu att du har det bra och att du mår bra.

Kram kram