Jag måste planera min sittning!

Hej hej!
Nu är jag alldeles ensam hemma ikväll, och det är då jag passar på :)
Ja det jag passar på med, det är ju att skriva av mig lite.
Det kommer upp nya saker hela tiden som jag vill skriva om, men som jag glömmer skriva upp förstås. Ja och då helt plötsligt så minns jag ingenting av det jag tänkt på innan.
Ja det där med mitt minne måste jag nog skriva lite om.

Jag vet att minnet kan fungera dåligt då man har Ms, och jag vet att vissa av mina mediciner gör så att jag minns dåligt, eller inte alls.
Ja trots att jag vet det så blir jag förundrad och tycker det är ganska jobbigt att inter minnas.
Ja jag märker varenda dag faktiskt, ja märker att jag glömt saker som någon talat om för mig. Frustrerande som tusan.
Jag ska prata med min doktor när jag träffar honom, så kanske han kan tänka till lite.
Kanske kan jag minska med någon tablett så det iallafall kan bli bättre, ja jag vet inte.
Jag minns bra då det är saker från förr, men det som hände igår eller för en vecka sen, nej det kan vara totalt borta.
Otäckt faktiskt kan jag säga att jag tycker att det är. Men nu är det ju att gilla läget bara, som med allting annat liksom :) Och man vänjer sig ju med det mesta.

Nui

Nui brukar komma till mig två gånger i veckan för att hjälpa mig med massage och stretchning.
Nu några gånger har hon haft med sig läxa och jag blir lika förbannad som förut.
Den som bestämmer vad invandrare ska lära sig först är ju idioter.
Ja jag säger inte så ofta men i det här fallet så är det så.
Bilden nedan sitter jag och förklarar något ord eller mening, med super rufsig frisyr.
När Nui masserar har hon ju olja på händerna, vilket gör att håret blir lite hur som helst :)
Vi gör läxan innan jag ska in i duschen, och vi pratar och dricker kaffe och tränar på svenska.

Minoritet hade hon läxa om.
Ska talat om igen att hon är nybörjare på svenska och har svårt med vanliga ord.
-Ja men vi ger alla svåra ord man inte använder, så tycker dom att det är svårt så att dom ger upp?
Är det så som tänks?
Hur ofta använder jag det ordet får jag tänka till, aldrig och aldrig.
Jag har aldrig använt det, men jag vet vad det betyder.
Nui behöver lära sig -Jag kan sitta på en stol.
Ja typ på den nivån är vi, att hon får till en, ett, och får till vanliga meningar så vi kan förstå varann bra. Det är det vanliga hon behöver nu, och sen kan hon lära sig svåra ord och meningar.

Det är ingen snäll läxa som gör att dom får känna sig duktiga och att dom förstår det dom läser.
Nej det finns ingen chans att förstå, för det är många ord som inte ens jag kan, och jag är ändå svensk.
Usch jag blir så uppretad och faktiskt ledsen.
Varför ska vi inte hjälpa varann? Varför vill vi inte dom väl.
Dom läxorna hon får skulle inte en svensk heller att klara, nej det är alldeles för svårt.
Tänk så skönt hon och alla andra skulle må om dom fick känna att dom förstod läxan!
Alla har inte någon svensk vän som kan hjälpa till, och i mitt fall bli förgrymmad :)!

Vi har den här veckan och sedan sist jag skrev pysslat lite och ibland mycket.

Jag har inte känt mig så kry faktiskt, nej jag äter fortfarande penicillin efter att jag pratat med vårdcentralen om hur jag mådde efter första kuren på en vecka.
Imorgon äter jag sista dagen av den här kuren och jag är inte bra än.
Ja jag känner bara att det inte är bra så jag behöver ringa imorgon igen för att prata ihop mig med den som ringer.



Det är ju inte bra att jag äter penicillin hela tiden och nu då den ju inte verkar hjälpa så är det ju inte alls bra.
Men men, jag får rådgöra så får jag se vad vi ska testa här näst.
Nu då jag inte känt mig så kry, ja jag har orkat vara uppe förstås, men jag har inte haft energin riktigt som jag brukar.
Inga idéer kommer upp knappt och jag har ingen lust att ta mig för med någonting riktigt.
Nu gör jag ju det iallafall då, men det är liksom inte roligt så som det brukar:)

 

 

Lagat mat och bakat har vi gjort, precis som vanligt.
Jag vill ju helst vara på gång liksom.

Vi hade besök utav Marielle och Daniel och hundarna en dag, jättemysigt.
Vi brukar lägga ut filtar i soffan så hundarna kan vara där, men snyggt är det ju inte. Jag som ni vet gillar inte hårstrån så det känns skönt att inte få hela soffan full :)
Filip fick vi stänga in i Melinas rum. Han får bara pyttelitet att röra sig på, men det fungerar och det är skönt.
Marielle måste ringa i förväg så vi vet att dom är på gång för att hinna ta bort allt.

Filips rum i vardagsrummet :)

Filips tillfälliga bostad :)

Imorgon ska vi gå ut och vara ute länge har vi bestämt, och det kan vara det som Nina saknat?
Det kanske är luften jag behöver?
Igår for vi till stan och apoteket och sen till Willys för att handla mat.
Då kände jag att det var ljuvligt ute. Luften var ljuvlig att andas.

Imorgon kan hända att jag faktiskt blir piggare, jag hoppas på det.
Jag har varit inne ganska mycket nu i många dagar eftersom det varit så kallt så kallt.
Jag har inte haft lust att åka ut fast jag skulle klätt mig varmt, nej det har inte varit lockande alls.

I Fredags var jag på hockey också, ja jag var och tittade på Simon som spelade.
Ingemar och Eva från Fagersta kom dit och hade med sig sin kompis Roger.
Mycket skratt blev det och dom är för härliga verkligen.
Jag och Gert ska åka dit snart och bjuda ut dom på lite mat, ja det blir roligt men vi har inte bestämt när än.

En sak jag har lite svårt med nu då jag känner mig hängig och seg, det är vart vi ska göra oss av med mig!?
Jag kan sitta i sängen, i rullstolen eller i fåtöljen. Ja mellan dom tre ställena ska jag planera hur jag vill sitta så det blir så bra som det går under dagen.
Idag valde jag att först sitta i sängen, för att sen få hjälp av Rebecca att flytta mig till fåtöljen så jag kan sitta där till Melina och Gert kommer hem från ishallen.
Jag sitter här i fåtöljen just nu och rättar allt jag skrev då jag satt i sängen.

Rebecca bor alldeles granne med mig så det blir oftast att jag frågar henne om extra hjälp så Maria slipper gå.
Ja det tar ett bra tag för henne att gå så det är skönast för mig att hon slipper, men hon vill förstås göra det då jag behöver.
Ja jag har två världens bästa assistenter verkligen.
Synd om alla andra som inte har mina haha :)

I vanliga fall då man är frisk så kan man slå ner häcken överallt och man bara gör det.
Jag kan ju inte det alls längre så jag måste planera min sittning :)
Lite frustrerande kan det bara, men det fungerar bra och ibland får Maria eller Rebecca välja åt mig då jag inte vet.
Nej att veta hur man vill helat tiden är verkligen ingen lätt sak. Nej vissa dagar kan kännas helt omöjligt.

Jag har bokat biljetter till i början av sommaren för att åka till Köpenhamn och Rasmus.
Ja han ska ha konsert där och jag bara vill och måste få åka dit.
Jättesvårt verkar det vara att få till ett hotell vi kan bo på i några nätter.
Jag vill ju passa på att se mig lite om i Köpenhamn då vi ändå är där och har åkt så långt.
Det får bli någon extra natt så vi hinner med det. Bara resan till och från tar ju två dagar.

Jag fick tips om att man kunde ringa till ett ställe för att få hjälp, ja två ställen som den här personen kände till.
Jag ringde till ett av ställena, och jag kommer att få bra hjälp av dom.
Det är helt omöjligt att veta om det finns handikapps anpassade rum på ett hotell, och inte vet man hur och om det finns trappor som gör att jag blir utelåst.

Dom skulle hjälpa mig och det känns så skönt så.
Ja att först få tag i telefon nummer och sen ringa och försöka prata engelska så att dom förstås, det kändes helt omöjligt för mig. Det är också svårt att få tag i både telefonnummer, och mail.

Nej jag mailade till ett hotell som inte hade handikappsanpassade rum, och fick hjälp av dom med en ny mailadress där dom inte svarat.
Om jag hade kunnat gå så hade det ju inte varit några problem alls :)
Nej då hade jag ju bara kunnat boka på boknings sidorna på hotell.
Men varför ska det vara lätt liksom? :)
Jag hade ju fullt sjå med biljetterna till konserten som jag bokade själv i telefon.
Ja då var jag modig som ringde, och det gick jättebra <3
Ja jag kommer att få hjälp och våran lill semester kommer att bli lyckad.
Tänk vilken tur att dom jag ska ha med mig faktiskt får chansen att lyssna på Rasmus, det skulle ju aldrig hänt utan mig liksom :)
Haha :) nu hade dom väl gärna sluppit kanske, men inte jag! Nej han är verkligen bara bäst.

Jag hoppas att alla mår bra och att ni haft fina bra dagar.

Kram kram

Jag fryser!

Hej hej!

Ja nu skriver jag igen, jag har ju så mycket mer jag vill skriva. Jag vill komma ikapp lite så jag slipper känna att jag ligger efter eller att jag missat något.

Jag och vi här hemma har pysslat lite, lagat mat och bakat.

Ja jag känner att jag tappad min energi lite, jag har inte lika mycket på gång som jag brukar ha.

Men det får vara så helt enkelt, och invänta vändningen.

Ja för det kommer en vändning, det är jag säker på.

Har mycket i huvudet som jag behöver rensa, samtidigt som det känns rätt tomt.

Haha :) Jag får ta en dag i taget, eller en vecka i taget.

Jag skriver matlistor, och lite att göra listor, ja just det har jag varit dålig på som tusan.

Men jag får ta nya tag framöver.

I Lördags var jag och Gert nere i källaren och började planera för tvättstugan, ja det kommer att bli hur bra som helst.

Ett projekt blev att välja färg till den gula väggen som inte är så fin haha :)

Ja nu sa jag det på ett fint språk. För bedrövligt ser det ut!

Golvet är inte alls bra det heller, men det är ganska okej och iallafall helt, så det kommer att få vara som det är.

Den gula väggen ska ersättas med en annan färg, vilket ju inte går riktigt.

Vit, ja det är så det får bli tror jag.

Jag kan inte se en enda färg i mitt huvud som skulle kunna passa. 

Dom andra tre väggarna är vita så även fast det blir en annan vit nu så blir det iallafall just och fräscht.

Det blir bra och jag har en bra plan. Gert var med på mina tankar och idéer.

Roligt att planera och börja tänka till, det kommer nog bli klart ganska snart.

Vi har börjat med våran toalett uppe i hallen också, så det känns som att det får vara lite prio på den så den blir klart snart.

Jag trodde det var våran rörmokare som var lite seg, men det var vi!?

Det är oss han väntar på, och vi skulle beställa en grej som saknades. 

Jag hade ingen aning, men nu är den beställd och borde komma när som helst. 

Toan fungerar ju, men det är handfatet som ska kopplas in. 

Kort kommer framöver :)

 

Nu till överskriften. Jag fryser, ja jag fryser så himla mycket och hela dagarna så jag förstår ingenting.

Nu är det kväll och just ikväll fryser jag inte,  men på dagen var det lika kallt som vanligt.

Jag har en "värmefilt" och en "nackvärmare" och så förstås vetekuddar, men ändå fryser jag.

Jättejobbigt är det, ja jättejobbigt faktiskt.

Jag fryser liksom inifrån och det spelar ingen roll hur mycket kläder man har.

Underställ och "polosar", långkalsonger och byxor, och kanske en filt ovanpå.

Ja det är faktiskt ganska jobbigt, men inte så jag inte klarar av det.

Jag väntar och längtar tills det ska bli vår och sommar snart. 

Ja vintern passar inte mig alls längre.

Förr i tiden passade den jättebra, jag klädde mig bra och jag njöt av vädret på vintern.

Nu klär jag mig bra, ja mer än jag skulle behövt egentligen, och ändå så fryser jag.

Jag saknar att vara ute i ur och skur, jag måste bli kvar hemma. Det går inte att vara ute.

Så fort det blir varmare ska jag ut, ja jag tänker göra mig redo och ge mig ut.

Jag har ju kroppsvärmare jag kan klistra på, så det får bli så. Jag avskyr att frysa.

Jag har aldrig eller iallafall inte sen jag blev vuxen brytt mig om hur jag ser ut då jag sätter på mig mössa och vantar och ja full mundering liksom.

Jag har extra allt då jag tex ska in på toa, jag bjuder på en bild och hoppas att ni förstår. 

Det är inte för att vi knäpper kort som jag har så mycket på mig, nej det är så här nästan varje morgon och dag.

Jag vet inte om det beror på någon medicin som gör mig så frusen, eller så beror det på själva sjukdomen, ja alltså min kära följeslagare Ms. 

Vad än det beror på, så är det lite lagom roligt det här.

Jag vill inte frysa.

Idag på förmiddag efter toa och dusch så for vi ner i källaren. Stå träning och stretchning var det på mitt schema. Det var kallare än kallast.

Ja i källaren är det betydligt svalare än här uppe, och en plåga nästan att åka ner.

Nere i pannrummet har vi det iskallt, ja vilket kylskåp det är där inne upptäckte jag då vi var nere och planerade tvättstugan. 

Där kommer vi absolut att kunna förvara mat och sånt som ska stå kyligt. Kanoners.

Jag stängde dörren dit in snabbt då jag kände hur hela jag blev att frysa än mer.

Ja hörrni, nog om det och nu ska jag sluta gnälla över det.

En dag så såg vi något på TV, och Gert sa Carl Bertil Jonsson! 

? undrade jag:)

Vem är det?

 -Har du inte sett Carl Bertil Jonsson? -Allvarligt?

Haha :) Ja helt allvarligt så har jag aldrig sett på han och hade ingen aning om vem det var.

Det syntes på Gert att han tyckte det var väldigt konstigt att jag inte visste vem det var :)

En av mina knubbiga fötter :)

Jag har som jag skrev häromdagen haft knubbiga fötter, ja faktiskt riktiga pluffs fötter.

Jag har haft stödstrumpor förut som inte hjälpt till alls, nej jag har blivit tjockare av dom.

Nu har jag provat med mina stödstrumpor och det fungerar ganska bra.

Mina vader och fötter är betydligt mindre nu.

Kanoners. Jag får använda såna nu framöver, så kanske ben och fötter mår bättre. 

Imorgon ska jag åka och kolla mitt blodtryck och kolla mina ben och fötter.Skönt att få hjälp så jag vet hur jag ska göra framöver. Blodtrycksmedicinen jag äter kanske inte behövs mer. 

Jag kanske hade högt förut bara för att jag hade en infektion, ja vem vet. 

Hoppas att jag kan få någon rätsida på det iallafall.

Vi ska åka och handla också imorgon efter sjukhusbesöket, det blir bra, så jag har mat hemma som räcker och helst blir över. Nej då men jag gillar inte att det blir tomt, som det faktiskt nästan blir mellan varven.

Jag har ju gjort en matlista idag och en handlingslista och det är kanon bra.

Jag behöver det verkligen så jag köper det jag behöver, inget annat.

Ja efter det imorgon så kommer min arbetsterapeut och vill träffa mig lite. Det blir bra det, och vi kan prata ihop oss lite inför ett nytt år. Hon heter Gunilla och är jättebra och snäll.

Nej nu blev det mycket som jag ska rätta igen :) 

Mina fingrar behöver vila sig lite efter ganska många rader, ja tänk så det blir :)

Kram kram till er och hoppas att ni har det bara bra.

Äntligen en ny mus!

Hej hej!

Jag har fått lov att vänta med att rätta det jag skrev för flera dagar sedan, Jag kunde helt enkelt inte! Min mus var trasig.
Ja jag har försökt på den där plattan där man ska förflytta muspekaren, men herregud säger jag bara!

Det finns inte en chans att jag ska få till det, nej jag beställde och har fått vänta på en ny mus.
Jag beställde en lika eller iallafall en samma sorts mus som jag hade, och nu då jag stoppat i den grejen i datorn som hör ihop med musen så fungerar den!
Ja den blev att fungera direkt, underbart, fantastiskt och helt otroligt!
Jag gillar inte nya grejer egentligen alls, men nu minsann.
Nu kan jag skriva på igen och kunna förflytta mig som vanligt.

Sist jag skrev, så skrev jag att jag hade urinvägsinfektion, och nu äntligen känner jag att det förhoppningsvis kommer att blir bra.

Jag väntade på att få svar på odlingen dom skickat på mitt urin, innan jag fick medicin.
Ja den här gången fick jag nog rätt medicin.
Dom andra gångerna har jag fått lite vad som helst, ja någon mer vanlig medicin som inte gjort det jag ville. Nej bakterierna har ju inte försvunnit helt och det har ju då blivit så att jag blivit sjuk igen direkt.
Den här gången och dom sista gånger jag ringt vårdcentralen så har det varit Johan som ringt upp, och det är så skönt att ha någon som tror på mig i andra änden.
Ja nu gör faktiskt inte alla det, så att slippa stå på mig är underbart.
Tacksamhet känner jag över att han finns där och hjälper mig. Betyder mycket.

Jag hade en telefontid med min gynekolog i Falun samma dag också, och hon han ringa mig innan Johan på vårdcentralen ringde upp mig.
Hon är så superbra och jag är så glad att hon hjälper mig.
Ja hon hjälper mig med medicin mot min överaktiva blåsa.
Jag har fått en tablett som jag provat lite mer än en månad och den fungerar jättebra.
Inte nu då, nej med urinvägsinfektion så är det det som stökar till det i min kropp.
Hon berättade att det var viktigt att jag fick göra en odling för att se vad som är fel, vilka bakterier som ska tas bort. Viktigt att få rätt medicin mot rätt bakterier.

Jag med kateter och alla andra i min sits får allt som vanligast urinvägsinfektion, inget ovanligt alls.
Om jag kommer att ha det många gånger så finns en tablett som jag inte kommer ihåg namnet på som kan göra att det blir surare inuti, inuti urinblåsan kanske? Jag vet faktiskt inte, hon berättade, men jag lyssnade tydligen dåligt.
När man tagit en sån tablett, ja jag kände att det bara skulle vara en, så vill inte dom dumma bakterierna fastna då det är för surt för dom.
Skönt att få veta att det fanns något helt annat att ta till om så skulle behövas.


Det ringde från ett Linköping nummer häromkvällen.
Jag brukar inte svara då det oftast är försäljare, och det var väl ungefär så ikväll med.
Det var en kille som ville att jag skulle vara med i en undersökning.
Åh nej, jag kan väl få slippa?
Ja jag sa så och när jag lagt på så skrattade Gert gott haha :)
Jag frågade om jag låtit arg eller så eftersom han skrattade, men jag hade låtit hur trevlig som helst haha :)
Ja jag slapp iallafall så det var tur det :)

Jag orkar inte, jo det gör jag ju visst det.
Jag vill inte, ja det är mer rätt, jag vill faktiskt inte.
Nej jag vill inte att det ringer folk ibland varje dag som jag inte vill prata med, jag vill inte.
Jag gillar inte alls att det ringer försäljare till mig så ofta som det gör.
I min mobil står det svara inte, svara inte1 svara inte2 osv.
Ja jag har säkert tio såna nummer som jag lagt in med svara inte, så jag vet att jag inte behöver kolla upp numret ens. Nej för det har jag ju redan gjort.

Min Marielle och hennes hundar Stina och Tyke kom förbi och hälsade på oss en dag i veckan.
Stolt mormor till två fina hundar och stolt över mina döttrar.
Ja jätteroligt att hon kommer hit ibland och den här gången hade hon inte ringt innan.
Det blir lite problematiskt då hon inte ringt innan, då Filip är ute i vardagsrummet.
Ja Filip är en av våra kaniner.
Maria var det som var här och hon fick fatt i han så vi kunde stänga in honom i Melinas rum och låsa dörren :)

Ja han kan inte ta sig ut, men hundarna skulle kanske kunna ta sig in. Det får inte hända så vi tar det säkra före det osäkra.
Hennes två kompisar Sara och Amanda kom förbi hit och fikade lite med Marielle.

Jag har massor av mer att skriva om och dela med mig av. Det har ju som vanligt varit pysseldagar här hemma hos mig och oss.
Jag slutar för nu och rättar det jag skrivit, så börjar jag skriva på ett nytt snart igen :)
Kram till er alla.
Kram kram

Knubbiga fötter!

Hej hej!
Jag börjar med att berätta lite om mina dagar, lite som vanligt.
Det blir lite som min dagbok det här, ja faktiskt så blir det så.

Jag har haft fina bra dagar sedan sist jag skrev, men jag har fått urinvägsinfektion igen.
Ja hur kan jag veta det, vad har jag för symptom jag som inget känner?
Ja så brukar dom fråga då man ringer till vårdcentralen.
Jag har durriga kinder säger jag.
Har du feber? Nej det har jag inte.
Ja mina symptom har bara varit durrande kinder, men nu har jag lärt mig bättre hur resten av min kropp signalerar.
Jag blir väldigt mycket mer spastisk och det känns på min kropp då vi nu vet hur den ska kännas då den är frisk.
Jag har inte känt av mitt urinrör eller blåsan som jag skrivit om förut på länge, nej inte förrän idag igen, lite igår.
Ja jag törs inte riktigt tänka på hur många månader jag hade urinvägsinfektion förut.
Från maj till december tror jag faktiskt.
Stackars kropp som inte har fått gehör alls.
Men nu vet jag och känner jag min kropp mycket bättre, jag vet.

Imorgon ska jag ringa och få lämna urinprov igen, pust vad onödigt att få så här stup i ett kan jag tycka.
Jag har läst om andra med ms och med katetrar att det oftast är det som spökar till det.
En del får äta en dos penicillin året om, ja jag får se hur och vad vi kan få till det med mig.
Jag håller tummarna för att det snart blir bra. Jag har lite svårt att tåla medicin då jag blir att må illa, så jag hoppas isåfall att jag vänjer mig.
Jag vill gärna gå ner några kilon, men helst inte på grund av att jag inte kan äta då jag mår illa.
Jag har ju varit utan penicillin lite drygt en vecka nu och det är redan tillbaka?
Knepigt men så är det.

Jag vet vad och hur jag känner så jag kan tala om, jag blir lite min egen doktor.
Ja då gäller det att jag får en bra doktor som inte tycker att jag är kaxig eller dryg, nej jag kan faktiskt hjälpa dom att förstå min kropp.
Jag har innan igår då jag kände av allt på riktigt hunnit med att både baka och laga mat.
Jag försöker så gott jag kan, men ibland sitter jag så dåligt vi köksbänken så jag liksom ger upp.
Jag orkar inte hålla upp armarna.
Ja för att nå, så behöver jag hålla upp dom armarna ganska högt.

Stuvade morötter en annan dag :)

Här skalar jag kålrötter :)

Jag gjorde rotmos häromdagen, ja det är nog det bästa jag vet, eller bland det bästa jag vet.
Jag var så sugen på rotmos och jag såg fram  emot att vi skulle äta det. Fy då vad ogott det vart!
Jag har aldrig fått det misslyckat förut, men nu!
"Träiga" kålrätter måste det varit, min morfar John som inte längre finns, han sa så ibland att han fått tag på träiga kålrötter.
Ja det är inget man kan veta tror jag, men man vill liksom inte att det ska smaka jord och grenar eller vad det kan ha smakat. Nej det blev två gafflar och sen inget mer.
Jättetråkigt, men jag tänker vara på det igen, snart ska jag försöka igen.

I fredags var vi på match i Ludvika, det var Fagersta mot Ludvika som spelade, och några killar var utlånade från Smedjebacken till Fagersta.
Gert ville kolla in dom förstås, då det liksom är hans killar från  laget i Smedjebacken, och jag följde med .)

Roligt och när Gert gick för att köpa kaffe så kom några pojkar fram till mig för att prata lite.

Det har varit så många gånger så dom är väl lite rädda för Gert haha:)
Nej då, men dom törs iallafall bättre då han inte står bredvid mig.

Vilket lag hejar du på?
Fagersta sa jag , och då blev det åhh.
Jag förklarade varför och dom tyckte då att det var okej för dom ledde ju ändå, så det var ju bra jag hejade på det vinnande laget.
Ja dom undrade lite om hur fort rullstolen gick och om den var svår att köra.
Jag älskar verkligen barn för att dom så ärliga och raka och törst fråga och undra.
Inga frågor är liksom dumma, och det är dom verkligen inte.
Jag kanske inte kan svara på alla, men nästan. Underbara ungar!
När vi skulle åka hem efter matchen så kom jag på mig själv och var tvungen berätta för Gert.
Jag tänkte inte ett dugg på att jag inte kunde gå, jag tog rampen bara och Gert tog trappen han.
Det är så härligt att jag inte tänker på att jag inte kan gå.

Gert tänker inte heller på att jag är sjuk, även fast han ju vet att jag egentligen är ganska jättesjuk.
Ja det beror ju på hur man är som person och jag tänker fortsätta vara Nina jag, ja jag är inte min sjukdom, nej det tänker jag aldrig bli.
Min granntant Ulla kom in till mig en sväng idag och hon sa lika som vi pratat om häromdagen.
Att hon inte tänker på att jag är sjuk. Underbart tycker jag!
Jag vill ju bara vara Nina! Och är det dessutom.

 

Igår var jag nere i källaren och jag börjar få till det där nere, jag är absolut inte klart.
Nej jag börjar få till en plan i huvudet om och hur jag vill att det ska se ut och bli då jag blir klar.
Härligt roligt känns det.
Nu har jag ju en hemskt ful men otroligt skön soffa och fåtöljer där nere som jag måste låta bo kvar.
Superfula är dom, men jäklar så skönt att sitta i en fåtölj för mig.
Jag ska försöka få till det med gamla, 80-tal och lite nytt så får vi se hur det kan bli.
Huvudsaken jag får till lite myskänsla där inne så det blir ett välkomnande rum

Igår var jag och Gert till Simon för att jag skulle få¨komma hem till honom.
Simon hade varit i slalombacken hela dagen, men när han kommit hem så for vi dit :)

Han bor på första våningen, men det har ju inte gått alls med min rullstol.
Nu tog vi med ramper , lyft och min manuella rullstol för att testa.

Ramperna vi trodde skulle behövas utanför behövdes inte, nej Gert och Simon knuffade på lite så jag kunde komma upp på steget med lite fart hjälp.
Sedan väl inne så var det en toppen hall eller entré kanske man säger.
Det stod en rullator där redan och mina grejer fick lätt plats där bredvid.
Vi lyfte över mig från min rullstol till min manuella.
När jag väl var på plats så fick Simon och Gert kånka upp mig, och gissa hur roligt det var att kunna komma in.
Så jättefint han hade det. Jätteroligt att se.

Vi hade tagit med en blåbärspaj och vaniljsås som vi fikade med. En mysig stund hade jag hos Simon.
Jätteroligt.

Välkommen hem till mig!

Jag och vi tog många kort, men dom är tagna med blixt så vi ser lite roliga ut allihop :)

Inte nog med att dom kånkat upp mig, dom fick ju lov att kånka ner mig också :)

Roligt att ha varit dit en gång så jag iallafall vet att det går och så att jag vet hur han har det hemma hos sig :)

 

Idag har vi gjort kycklingpaj, och jag kunde ta fram ur frysen igår kväll där jag hade mina degar redan.
Det fungerade jättebra och vad enkelt då jag slapp göra deg också.
Degen var i kylen och den var kall, så Maria fick fixa till den i formen , jag försökte först men insåg att jag inte orkade trycka ut degen upp på kanterna.
Tur man kan få hjälp med det man själv inte kan.
Det blev jättegott och jag fick träna på att äta lite broccoli nu igen.
Broccoli på mitt sätt blir faktiskt alltid gott, ja jag pillade inte bort en enda bit.
På mitt sätt undrar ni kanske nu, och ja mitt sätt är utan stjälkar.
Bara det gröna kvar, det tycker jag ät bäst :)
Kyckling, rödlök, broccoli och paprika blev det och jag gillade det :)

Vi har sett på skidor också idag, men nu på eftermiddagen så åkte Gert till Smedjebacken på träningen som killarna har, och jag får ligga och vila lite i sängen samtidigt som jag passar på att skriva.

På kvällarna nu ett bra tag så har jag då jag lagt mig jättesvullna fötter.
Gert sa så gulligt häromkvällen
Dina fötter är lite knubbiga! :)
Haha :) Snällt sagt att dom bara är lite knubbiga.
Dom är egentliga som riktiga elefantfötter tycker jag, men det låter finare med lite knubbiga :)

Jag lägger upp dom lite högt då jag ska sova och på morgonen är dom som vanligt igen.
Jag har provat med stödstrumpor men det blir nästan värrä med dom, så det går ju inte.
Nu är det ju tofflor och moonboots som gäller ett tag framöver så då spelar det ingen roll utseendemässigt, men till sommaren så hoppas jag dom är bättre.
Jag har ju foppaskor då i och för sig, och då behöver ju inte fötterna vara så små då heller.

Nu ska jag sluta skriva för idag så jag hinner rätta lite också.

Kram till er alla .)