Viktigt att synas!

Hej hej! 

Nu äntligen tar jag mig tid för det som verkligen är roligt, att skriva ett nytt inlägg! 

Det är så roligt att dela med mig av det jag gör på dagarna, och kanske inspirera någon?
Jag har efter det här inlägget nästa redan på gång, så jag ligger lite efter. 

Men jag vet ju att då jag väl sätter mig och har tid och tyst runtomkring mig så går det undan haha :) Ja nu har jag ju aldrig bråttom på något sätt, men mina fingrar skriver i rasande fart, dom känns lite stressade iallfall :)

Jag skrev ju sist att min nya rullstol fungerade så himla bra ute i snön, och det gjorde den, men?
En dag så började den att låta, knackande ganska högt ljud, även då jag stod helt still?
Vi var på plantagen, jag hade kört rullstol på gångvägar dit, då jag inte kunde komma in i bilen. Nej det kan bli så ibland, att rampen inte vill åka ut. 

Det blir antagligen blött där inuti under rampen som är under golvet, som fryser då det blir kallt och då fungerar ingenting. 

Inte roligt alls, men så är det, och då får man ta till andra lösningar som jag gjorde här. 

På vägen upp på berget där plantagen ligger så larmade displayen om "bad cable", "tilt error", "module error" och en till som jag inte minns. Jag förstod att det inte var bra. 
Då Maria (min assistent) började höra ljudet inne i affären, så beslutade jag att åka hem, och jag åkte så snabbt det gick. Gert och Maria fick göra det sista i affären, att betala och packa blommorna så dom inte skulle frysa då dom kom ut. 

På vägen hem för mig kom jag till en brant uppförsbacke, jag och rullstolen slirade fram och tillbaka, lite hur som helst, ja jag liksom sladdade haha :) 

Ett under att jag kom upp haha:) 

Det var två personer och en hund som samtidigt gick uppför backen, dom fick akta sig lite då jag kom sladdande, och dom var beredda på att skjuta på. ( Dom frågade om dom skulle hjälpa till )

Ja herregud så man får vara beredd. Nu tillbaka till min hemresa som fick gå snabbt hem. Jag kom hem, Gert var ju redan hemma och han sopade av all snö som fanns överallt på rullstolen. 
Jag åkte in och ställde ifrån mig rullstolen i rullstolsrummet som vi kallar det rummet. Dagen efter så ringde jag Borlänge för att felanmäla rullstolen och berättade allt, allt som den varit konstig dagen innan.

Här nedanför min nya rullstol som gick sönder, den jag vanligtvis kan stå i också :)

 

Nästa dag så ringde en kille från hjälpmedelscentralen, han som kom brukar vara här om något krånglar, och tänkte komma förbi då han ändå var i Ludvika. 

Jag hade spelat in ljudet och alla felmeddelanden hade jag tagit kort på. 

Då han skulle starta den, så ville den inte alls starta. Han fick ta med sig stolen och ringde nästa dag för att tala om att det var som han trodde, det hade kommit in snö som blivit vatten som runnit och gjort så att det blivit typ kortslutning.
Jag har en alldeles ny rullstol, som dessutom är gjord i Sverige, men ingen har tänkt till, nej dom är inte vattentäta alls. Jag och andra i rullstol kan och ska väl då egentligen inte vara ute och åka på vintern, nej jag skulle behöva vara hemma, ja typs så är det. 

Men jag tänker och vill inte vara hemma bara, nej jag behöver åka ut och åka, att åka vartsomhelst och få se, intryck och ja allt på vägen och bredvid. 

Min gamla rullstol hade jag i ungefär sju år och det var aldrig sådana problem med den, mer än att den var halkig ute. Den bara fungerade och fungerade, men den var äldre.

Här nedan min gamla :)

 

Ja det är inte alltid att nya grejer är bättre bara för att dom är nya, nej i det här fallet är det verkligen inte så.
Niklas som han heter som kom och hämtade min rullstol bytte någon slags el grej under rullstolen. Det kommer antagligen bli så någon eller några fler gånger, men jag håller tummarna för att den håller sig bra. 

Dom killar som åker runt och hjälper och servar rullstolar är helt fantastiska!! Jag är så glad att dom finns, ja jättetur att dom finns!

Nu till några av mina vardagssysslor, jag gillar kanske inte alla lika mycket, men dom är helt okej :) Det jag gillar minst är nog matlagning haha :) och någon sån bild har jag inte fått med. 

Här har det bakats. En dag för någon vecka sedan så ropade Melina nerifrån och undrade om inte sladden till den lilla frysboxen vi har där nere inte skulle vara i ? 

Jo det ska den säger jag, men då kom Gert på det!! Att han glömt sätta i den efter att han fixat det han behövde kontakten till. 

Melina satt i sladden till frysen direkt förstås, men!?
Det innebar, ja jag testade faktiskt, och bullarna som låg där i och blivit omfrysta, dom blev inte alls så goda, dom torraste torraste. 

Nej det var bara att kasta dom jag hade och det var några påsar. Jag bestämde mig då för att baka nya, och saffransdeg och bullar går ju enligt mig jätte bra att baka året om. 
Dom här bullarna blev inte torra någonstans, och Gert får inte dra ut sladden mer, nej om han behöver en kontakt så får han ta en annan :). 

Det blev både släta bullar som ju mina tjejer tycker bäst om och några med och utan russin i :) En bra bullbakardag helt enkelt!!

I kartongen med ägg var det två stycken ägg med dubbelgulor i :) 

Här nedan ett ägg :)

Maria fixade med allt runtomkring mitt bak :)

Det är en lyx för mig att få hjälp med allt jag behöver hjälp med :)

En annan dag bakade jag "blåbärsmuffins med crunch" som jag skrivit av i min receptbok. Det jag märkte i receptet var att jag tydligen glömt att det borde vara socket med i receptet, men jag uppskattade lite och det blev 3 dl till slut haha :) 

( Dom blev jättegoda med lite vaniljsås till )

Det kom upp en påminnelse på facebook, där jag var taggad i hennes text i hennes inlägg.

Marianne, ja det är så ledsamt och så jäkla onödigt att hon skulle bli sjuk och inte klara av det, fy då!! Hon skulle fylla år och jag hade skickat ett paket till henne som aldrig kom fram till henne, utan kom tillbaka till mig. (Jag har skrivit om det förut)

Jag har paketet i källaren kvar, jag har inte orkat öppna det. 

Där inuti finns ju ett stort Gratulationskort med mycket text och säkert en clown ritad av mig :) Ja bara jag skriver här känner jag att jag blir lite ledsen. Käraste Marianne, det känns tungt, jag tänker på henne och är så glad att vi hann träffas, och att jag fick vara hennes vän. 

Ja det är ju så att vi som sitter i rullstol har svårare att bli friska om vi får corona, ja så säger min doktor och så blev det ju för Marianne. Våra lungor orkar kanske inte med, ja jag blåstränar så mycket och ofta jag kommer ihåg det, för att mina lungor ska vara så starka som det går. Men man kan ju inte säkra upp sig, det som sker det sker ju liksom, man får ta en dag i taget och så hoppas jag på att inte bli sjuk.

Nu några bilder från  sommaren 2018, här hemma hos mig och Gert  <3

Rosen fick jag av henne då hon kom hit, och som jag hoppas ska kunna trivas hos oss länge.

Ja det är härligt att ha minnena iallfall, så att man har något liksom. 

En dag ganska nyss så bestämde jag mig för att gå ner i källaren och iallfall plocka ihop och få ordning i ett av förråden jag skrivit om nyligen. Det gick jättebra och det blev ganska mycket i en slänghög :) Jag är liksom på gång :)

Här nedan är det Rebecca som får vara mina både ben och händer, ja hela kroppen faktiskt haha :) Jag kommer inte ända in så jag sitter alldeles utanför och bestämmer haha :)

Eftersom det var ett tag sedan jag skrev så har jag ju hunnit med ganska mycket. Jag har sytt lite också, eller rättare sagt så har jag mätt, klippt och nålat, syningen fick Rebecca lov att göra.

Jag skulle sy nya gardiner till gästrummet som passade mer i färg än dom jag hade där.

Jag nålade fast reflexband på min nya bästaste åkpåse också, när vi ändå hade symaskinen framme :)

Jag är noga med att synas då jag är ute och åker, och jag tycker att fler med mig ska tänka på det.

Det är ju helt omöjligt att se människor där ute i mörkret då det faktiskt är många, väldigt många som inte har någon?. 

Jag skulle vilja ha ett gäng med reflexer som jag skulle kunna ge alla jag möter som inte har en, det vore något det!!

Jag planterade några blommor också en dag, några nya och någon gammal som fick ny jord.

Min ormbunke behövde "röjas" lite, alltså ta bort allt det som var torrt, vilket var ganska mycket. 

Den fick ny jord ganska nyligen och mådde toppenbra efter det, tills nu då den känns som den har det tråkigt haha :), Men alla blommor har tagit stryk nu då det varit så mörkt ute lång tid, säger personalen på Plantagen, så nu vill jag ha vår och sommar så dom får må bra igen :)

Ja jag blir ju också att må väldigt bra då solen kommer fram.

Här nedan planterar jag lite, kaktusen var så vass, ja vilka taggar den hade!! 

Maria tipsade om en kökstång, så det fick det bli och det fingerade utmärkt. ( Hon har planterat många kaktusar så hon visste hur man skulle göra :)

En blomma jag hade som stod bakom en gardin mådde inte bra, nej den fick jag kasta. Maria skulle vicka ur blomman och då upptäckte hon den här i jorden. 

Jag vet då inte hur den kunnat leva där i krukan, kanske åt den rötter av blomman så det var därför blomman dog? Ingen aning alls.

Det blev lite jobbigt där för Maria, hon hade helst haft den kvar där i krukan medan jag ville slänga ut resten av jorden ute på backen. 

Det var kallt då så den fick antagligen dö, ja jag skulle tro det, och visst är ju det ledsamt, jag ville ju inte heller döda den egentligen, men jag ville inte ha den där i krukan tills det blir vår och sommar. 

När vi pratade om det jag och Maria så kom jag ju på att jag räddade dom från att drunkna då jag var liten. 

När jag var på väg till eller från bussen och det regnade så var det  många maskar som krupit upp på grusvägen där jag gick. Jag plockade upp maskarna och gick en bit in i skogen där jag släppte ner dom. Ja om dom inte skulle drunkna så kunde bilar köra på dom, ja jag var rädd om dom helt enkelt. Nu var jag tydligen inte så rädd om just den här, kanske borde jag väntat att ta ut den??, men nu är det för sent.

Nu har jag lite jobb framför mig, att läsa igenom och försöka rätta all text :) Men jag vill gärna göra det klart idag så jag kan köra igång på nästa :) 

Jag hoppas att du mår bra och har det bra trots den här tiden vi är i nu.

Kram kram

Jag behöver allt!!

 

Hej hej på dig!!

Jag hade inte tänkt skriva nu ikväll, men det blev att jag kollade in på min sida lite, och sen var jag fast!

Ja tänk så orden bara kan strömma ur mina armar ut i fingrarna, jag fattar ingenting faktiskt, men förstår ju att det nog är så det är för författare. 

Nu är ju inte jag en, men vem vet, innan det här livet är slut, ja då kommer det nog iallfall att finnas en bok som jag skrivit. Ja vi får se, låta tiden visa oss om det blir så. Jag har börjat, väldigt väldigt smått om man tänker att det i en bok ju är många sidor och kapitel, men när jag väl kör igång på riktigt så! Kanske jag avsätter någon eller några timmar vissa dagar, ja då går det nog undan, ja jag tror faktiskt det. Jag har ju skrivit om det förut, flera gånger, men till slut så kanske. Det är nog bra att ha ett projekt på lut liksom, men inte bara lite sådär, nej jag måste nog schemalägga skrivandet för att det ska bli av. Lika som med min träning, att bara göra som det står liksom haha :)

Kortet på mig överst är då jag fick ett paket med julklappar jag beställt av en fantastiskt duktig kvinna. Hon skickade två paket samtidigt, men bara ett kom fram, ja före jul då, Den här kartongen blev jag så himla glad att få i Fredags, att den kom tillrätta, det får bli julklappar nästa år haha :) Då är jag ute i väldigt  god tid skulle man ju kunna säga haha :) Hon som gjort alla mina julklappar hade skickat spårbart, men det hjälpte inte alls, men till slut så kom det fram och det var ju huvudsaken :)

Vi har haft fina bra och framför allt otroligt lugna dagar här hos oss, nästan lite väl lugna haha :) Ja ingen av oss har haft någon lust att pyssla med något just, nej inte mer än att laga mat och sånt man typ måste göra. Nej vi har nog känt oss tråkiga båda två :) Nu då det blir lite vanliga dagar så kommer jag kanske in i någon vanlig lunk, så det blir lite av varje då Gert kommer hem från jobbet. Ja jag kommer förstås att greja på lite innan han kommer hem också haha :)

Jag brukar nästan alltid ta bort julsaker och stjärnor och stakar långt innan man ska göra det om det nu finns något "ska". Även i år gjorde jag det, men jag väntade till efter nyår iallafall :) Jag tycker att det blir så fint då allt är borta igen, jag får såå mycket plats haha :) 

Ja så nu kan jag slå till på ett par blommor faktiskt, köpstoppet har hävts haha :) Ja jag måste visa er min sorg, ja den dog verkligen, den största delen dog :( Här ovan ser ni den då den var levande och fin, Ja det känns så sorgligt att jag och Gert vattnat ihjäl min finaste!! 

Några av dom som växte på den stora delen sågade Gert av då vi förstod att den skulle dö, och dom lever än iallfall, men jag får vara beredd, jag kanske helt enkelt måste inhandla en ny. Jag ska sätta dom mindre delarna i andra krukor så dom får ta plats i köksfönstret där jag har dom alla andra. Det var bara den största som bodde i vardagsrummet, men nu bor han ingenstans :(  

Ja jag som tyckt  att jag blivit duktig på att få våra blommor att leva och växa, ja alldeles för fort växer dom ju förstås. Men jag har ju då tänkt att dom trivs hos oss, vilket dom ju gjort, bara inte dom alla. Nej minsann, man kan få lära sig saker om kaktusar den hårda vägen, då man är 50? Trodde faktiskt att jag kunde, men nej där hade jag fel!! Den ruttnade inifrån på bara några dagar, det var förs sent att göra något då vi upptäckte :(

Vi har tagit oss ut på promenader, inte varje dag, men ganska många gånger har det blivit. Det som är tråkigt med höst och vinter är ju att jag drar med mig all lort in, ja både snö och is och sand och grus. 

Ja det är inte roligt alls när någon behöver torka upp och städa efter mig. Om jag är ute och åker och sen stannar och står still lite så ser det väldigt ofta ut så här som nedan. Gert har då försökt att sopa av och ta bort det mesta innan jag åkte in, men det kan man ju inte tro då det blir så skitigt!!

Ofta har jag valt att låta rullstolen stå kvar på mattan i hallen så att allt hamnar där, men nu har vi inga resurser ( någon med en stor tvättmaskin) så vi kan inte lämna iväg den "stup i ett" (ofta) vilket det känns som det ibland mellan varven kunnat bli.

Ja det här med vintern, jag har ju och är ju mer låst att vara och bli hemma då det är för mycket snö eller is ute. Nu för i år så har jag ju en ny rullstol, en rullstol som jag hunnit testa lite nu på is och i snö, I love it!! 

Ja jag kan inte nog berätta om hur bra det fungerar, jag bara kör på liksom och har än inte fastnat en enda gång, så himla lyxigt och bra. 

Min förra rullstol hade jag i många år, runt sju tror jag att det blev och jag verkligen gillade den. Den var superbra den med, men inte ute i snö och på is, och så gick den alldeles för sakta, jag kom ju liksom aldrig fram!! Haha, nej då riktigt så var det ju inte egentligen, men nu då man jämför så är ju den här rullstolen allra allra bäst!! Den förra gick sakta, men jag hade ju inte bråttom, nej jag fick planera mina turer, hur mycket och långt jag skulle kunna åka för att hinna hit och dit :)Men nu då jag har den här nya så är jag så lycklig och glad för att jag kommer fram så fort och för att den går så himla bra, såå viktigt!! Det är ju dessutom så himla mycket roligare att åka fort, jag gillar det!!

Det är så viktigt för mig att var ute och få luft, men nu då det varit så himla grått hela tiden så har jag inte haft någon lust alls för att ta mig ut, men vi har gjort det ändå förstås. Jag brukar njuta av allt på vägen där jag åker, allt som händer runtomkring mig liksom. Det kan vara fåglar som kvittrar, en katt som kommer springande eller som vill komma fram och gosa lite. Det kan vara någon som krattar löv eller som skakar en matta över ett balkongräcke, ja allt det där!! Jag behöver allt!! Nu börjar det ju bli lite kallare och solen har kikat fram lite, då tror jag med det vädret att jag tar mig turer så som jag brukar, då vill jag inte bli kvar hemma. 

Något jag märkt som jag inte alls känt så starkt då som nu är kalla vindar. Ja vindar som biter sig fast i både pannan och kinderna. Ja trots att jag har både mössa och en stor sjal så fryser mitt ansikte jättemycket, som att jag ska förfrysa mig. Inte skönt alls. Dom tre senaste gångerna har det verkligen bitit i ansiktet och då är det inte skönt, men så fort man kommer in i lite lä eller tar av så man går åt ett annat håll så är det riktigt skönt. Nej kalla vindar är inget för mig alls mer det är ett som är säkert.

Jag har säkert skrivit om Gerts fotbollsintresse, ja inte på något vis maniskt eller jättestort intresse, men han gillar mest Liverpool. Engelska matcher ska jag kanske förtydliga. Ja nu är det ju inte bara Liverpool, det viktigaste är att det är en bra match att titta på, att den är intressant liksom. 

Eftersom han är min man och vi bor under samma tak så blir jag ju automatiskt lite med i matcherna. Ja inte med i att titta på matcherna så, mest blir det att jag sitter med, kanske skrivandes på datorn, ett kommande inlägg ofta. Det jag märkt och Gert också faktiskt är att jag blivit duktig, nej det är jag då rakt inte, men! Uppe till vänster på tv:n står det ju alltid tre bokstäver mot tre bokstäver, och jag har blivit faktiskt ganska haj på vad dom tre bokstäverna betyder, men ibland har jag lite otur då jag chansar hej vilt haha :)

Häromdagen så kollade Gert  på en fotbollsmatch på tv och då var det "NEW" mot "LIV"

Liv visste jag ju var Liverpool men new? Jag gissade på new orleans?? som det ju kunde betytt tyckte jag, haha:) Nu var det ju Engelska lag säger Gert?? Haha vilken koll jag Inte hade :)

( NEW betyder Newcastle för dig som lika som jag inte visste )

När jag sagt det jag trodde så kom jag på en låt med just new orleans i texten. Jag började leta på datorn men hittade inte rätt låt, men strax så kom jag på den, låten!

"There is a house in neworleans", som jag sjungit den!! Jag hade text och noter till den, herregud så länge sen. Jag sjöng så gott jag kunde för Gert haha :) Ja den där rösten, den vet jag inte om den ens kan bli hel igen. Gert hörde iallfall vilken låt jag sjöng på och det var ju bra.

Jag som alltid sjungit, ja sedan jag var liten så har jag sjungit, från mitt flickrum tills jag blev sjuk, ja rösten tog lite slut då. Jag har tänkt många gånger att jag kanske kan försöka träna den lite, men det blir inte av.

Jag kunde för tio år sedan tex sätta på min favorit "Rasmus Seebach" på högt ljud och sjunga med medan jag gjorde något, kanske strök jag eller så kanske jag städade. 

Min favorit musikal "Rent" var också på hög volym ganska ofta hemma hos oss och jag känner mig säker på att grannarna fick höra lite sång från vårat hus. Amazing grace i olika tonarter, den hade vi i kören jag var med i ett tag som uppsjungnings sång, men jag kunde den sen långt innan :) Ja det är något jag saknar, att kunna sjunga. Dom få gånger jag försökt sjunga så blir jag så trött, ja det är jobbigt för kroppen och huvudet att orka ens försöka, jättekonstigt. Ja den känslan får jag i många olika sammanhang, ja det går inte alls att försöka förklara, nej det finns ingen chans att förklara så det blir förståeligt. 

Herregud så jag skriver, en timme säger bara swish, ja tiden går verkligen fort, men jag är ju inte klar än på långa vägar känner jag haha :) Och då jag är klar så blir det någon timmes rättning, men vad gör då det. Jag har ju inte något bättre för mig, nej jag kan ta mig tiden att skriva och inte tänka på någonting alls. Eftersom orden kommer av sig själv, så behöver jag ju inte grubbla eller grunna på något samtidigt som jag skriver, ganska fantastiskt!

Inget att hänga i julgranen?? Ja det är så jag lärt mig, eller vi har sagt så hemma då jag var ung, och sen har jag sagt så till mina barn i olika sammanhang. Just nu har det varit lite killsnack och nje han är nog inget att hänga i julgranen :) 

När Rebecca kom hit en dag så var Melina här och då sa hon det i ett sammanhang och Rebecca började skratta. Rebecca hade sagt så hemma hos henne och hennes barn fattade nada, ingenting liksom haha :) Hon kunde sen gå hem efter att hon slutat här och berätta för dom att vi säger så här nere också, ja hon bor på gatan ovanför bara.

Jag och Rebecca var ner i källaren en dag för några dagar sedan, då fick jag sån lust att börja plocka ihop, inte så lätt, men det kommer att både gå bra och bli bra. 

Kanske det till och med blir superbra, vi får se. Jag har så fina förråd, målade hyllor och ordning och reda är ju som gjort på och i dom förråden. 

Ja jag ska verkligen ta på mig mina sälja och ge bort både ögon och känslomässiga känslor. 

Det blir så mycket bättre sen då det är ordning och fint överallt där nere, ja inte bättre bättre. 

Men bättre för mig, som annars har så mycket prylar jag ska ha koll på vart dom ligger eller är där nere. 

Nu kommer jag slippa det, jag kanske kan försöka på något sätt att kunna styra om i hjärnan så den blir lite piggare då den inte har så mycket att ha koll på?? Nej jag tror inte heller att det går, men hoppas  kan jag ju få göra.

Här nedan en lite uppgiven Rebecca haha, hon ser iallfall uppgiven ut. Men Rebecca har ju tur, hon behöver bara göra som jag säger haha, och jag måste tänka till hur jag vill, inte det lättaste kan jag lova.

När vi var där nere så kom Melina ner en sväng till oss, och hittade på ett "sittställe" vi väl aldrig skulle tro att någon skulle använda som just sittställe :) Som ni ser så vill hon inte vara med på bild just den här dagen. Hon tycker alldeles säkert att hennes mamma är skitdryg som alltid ska ta kort :)

Här nedan har vi Marielles lilla Billie som är nyårsfin, hon är verkligen så himlasupersötast :)

Vi slog till en dag efter Gerts idé att åka till restaurang "Stället" för att köpa lite mat, varsin högrevsburager fick det bli, jättegott förstås och Marielle hade märkt min burgare med mamma :)

Ja jag gillar ju inte så mycket klet, så därför blev det olika burgare till oss hit hem :)

Nu till något helt annat :)

En dag var jag så less på mina först fötter och sen hela benen. Jag skrev då ett lite roligt inlägg på facebook, ses här nedan :)

Hej hej!!

Nu kör jag en riktig mellandagsrea!!

Annonsen är den nedan:

Jag säljer mina fötter, ja benen kan få följa med vid ett eventuellt köp.

Jag har bara två, så passa på, först till kvarn!!

Dom är både långa och smala, men gör inte särskilt mycket nytta.

Dom är bråkiga och gör inte som man vill.

Nej för att vara ärlig, dom är egentligen ganska värdelösa

Varför inte slå till?

Ja om ni bara visste hur många gånger jag sålt dom, helt gratis haha

Ja ibland kan jag känna lite så

Nu har jag vant mig för länge sen och det är inte ett dugg synd om mig, men jag kan bli nedrans trött på dom även fast jag ju ändå är glad att jag har ett par ben haha

Jag skrev ju häromgången att vi var till Fagersta och våra vänner för att ge julklappar ett par dagar före jul. Janne som önskat sig en trumpet kunde inte få den på självaste julafton, så jag slog in en bild på trumpeten som jag plastat in och skrivit varför han måste vänta på den. 

Ja det skulle ta tre till fem dagar stod det då jag beställde, men blev betydligt längre. (Vi fick den i Fredags)

I Lördags kunde vi ta oss en tur till Janne igen med ett paket med innehåll där i :)

En nöjd Janne här nedan :)

Jag ska nu ge mig på rättningen som verkligen kommer att ta tid, men till slut så.

Jag hoppas att du har det bra och att du mår bra .

Kram kram från mig och god fortsättning på det nya året som ju antagligen inte bli ett sämre år än det vi haft (tänker på Coronan). Men jag orkar inte tänka så, nej jag tänker leva för varje dag .

Och som jag ska försöka leva då, mycket träning och mycket saker som jag gillar att göra.

Något jag ska träna att bli bättre på är att njuta!! Ja jag njuter av så mycket, av själva livet, men ändå så känner jag att jag kunnat göra det mer, passat på liksom!! 

Det kommer som ofta säkert smyga in sig lite fel här och där, men hoppas att det går att läsa enkelt iallfall :)

Kram kram