torsdag 29 oktober 2015

Vad betyder rensa huvudet, och hur gör man?


Hej hej
Nu har jag mycket att skriva om idag igen.
Det blir så då jag inte skriver varje dag som jag gjorde förut.

Jag börjar med att skriva lite om vad jag och Rebecca pratade om för några dagar sedan.
Ja vi pratade om att man säger att man rensar huvudet då man går ut och går, åker från jobbet osv..
Hur gör man då? Vad betyder det?
Någon dag efter att vi pratat om att rensa huvudet, så var jag ut och åkte jag i flera timmar och funderade fram och tillbaka hela tiden på olika saker.
Är det då man funderat på många saker och man blir lite tom i huvudet kanske?
Jag funderar inte på något särskilt alls då jag är ute och åker, nej jag tittar i fönstren i husen jag åker förbi och bara är.
Jag får ofta inspiration av att tjuvtitta, men ibland tvärtom förstås haha :)

Innan jag blev sjuk så var jag ute och gick mycket, ja väldigt mycket.
Då hade jag musik i öronen och bara gick och gick.
Ja jag kan inte minnas att jag funderade på något alls då heller. Nej faktiskt inte, jag bara gick i takt med musiken och njöt. Ja jag verkligen njöt!

Lite spännande blir det då man kommer in på såna saker, som man då man tänker på det faktiskt inte förstår. Nej varken jag eller Rebecca kände att vi kunde rensa huvudena haha :)
Det kan ju betyda förstås att man lägger allt man funderat på under dagen eller vilken tid det nu var bakom sig, och tar bort det liksom då man är ute och går som var min motion.
Ja jag vet inte, men så kan ju jag gjort och isåfall så har jag rensat huvudet utan att veta om det.

Jag har sagt ofta då någon frågat mig om det inte är jobbigt att gå så mycket?
Då har jag svarat att jag tycker det är skönt att rensa huvudet :) Ja jag vet då inte varför jag sagt så?
Det kan nog vara lite olika för alla tror jag, men kanske någon vet på riktigt och kan berätta för mig?

Nu då det är höst ute och massor av löv på backen så har jag lite svårt att åka rullstol ute.
Jag ser inte hål eller gupp då löven är ivägen.
Nu vet jag ju för det mesta vart det är ojämnt på vägen så jag kan ta det lugnt, men på en del ställen så blir det supersakta fart för säkerhets skull.
Då det är mycket löv så kan jag inte heller se hur höga trottoar kanter det är, men jag tar då det säkra före det osäkra och provar inte. Nej inga olyckor får det bli.

Häromdagen då jag var ute i det underbart fina vädret så var det väldigt dålig planering utav mig.
Inge batteri i min mobil, vilket innebar att jag inte kunde ta kort på allt det fina jag velat dela med mig av.
Det går i rasande fart nu, alla löven har snart fallit ner på marken och dom vackra färgerna försvinner.
Hösten är helt fantastisk och jag bara älskar den.
Jag älskar att det blir mörkt ute och alla underbara färger och luften.
Ja att andas den härligt friska höstluften, det finns nog inget som slår det.
Jag får åka samma runda nästa gång det är fint väder så att jag kan ta kort.
Vi får se när nästa fina dag är och om det finns några löv kvar då.

I måndags var det en riktig bak och laga mat dag.
Ja jag vet inte hur det gick till, men jag orkade.




Jag satt först i min manuella rullstol och sen då jag blev trött i ryggen så bytte jag till min vanliga rullstol.
Ja allt jag gjorde var med Rebeccas hjälp förstås.


Gert ska ha fika med till jobbet imorgon och självklart så ville jag baka något till dess.
Det har blivit paj två gånger förut, rabarber en gång, och blåbär sist, så nu tänkte jag göra något annat. Något som gick att frysa in och ta fram imorgon.
Mmmm...
Rebecca har varit lite ledig nu i några dagar och jag tyckte att det var bäst att baka i måndags då hon jobbade.
Kladdkakemuffins och en ljus förhoppningsvis god ruta med strössel.





 

Jag har börjat ta en "pigga upp mig" tablett som heter modiodal.
Jag har inte känt så mycket skillnad alls, men ett par tre dagar har jag varit extra pigg.
Om det berott på tabletten eller något annat vet jag inte, men skönt har det känts.
I måndags var en av dagarna.
Jag bakade fika, bröd och så lagade jag rotmos.
Ja jag gjorde allt på samma dag och det kändes härligt, så härligt.

Jag tycker verkligen att det är roligt att baka och laga mat, och trots att det tar lite längre tid för mig nu så hinner man ganska mycket på en dag.
Jag ska ju hinna med så mycket så ibland hinner jag inte vila då jag är på sånt pysselhumör.
Nej då får jag vila lite på kvällningen istället eller faktiskt lägga mig tidigt istället.

Stökig lekisplats får han då han stökar till :)
Nui har städat åt Filip :)
Jag och Melina for en dag till Smedjebacken och Granngården. Vi behövde hö och halm och remiss till en av våra kaniner. Remiss är ett slags strö man har i botten på buren.


Filip som vi har inne, han har en toalett som han kissar och bajsar i, och där har vi sånt strö i.
Ja om ni kunde känna min känsla då jag kommer dit.


Ja, jag var lite rädd att jag skulle bli ledsen då jag kom dit.
Jag längtar ju så otroligt mycket tillbaka dit och att kunna jobba där.
Men jag blev inte ledsen, nej bara euforiskt lycklig.
Ja jag älskar lukten och jag älskar allt där.
Micke och Pia var där, så jag fick en liten dos av Granngården.
Ja om jag skulle bli friskare någon gång, ja då vill jag var där.
Hela dagarna vill jag vara där och hjälpa kunderna och få njuta av mitt jobb.

Pia undrade hur det gick för mig med rullstolen och livet tror jag att hon menade. Hon sa också att jag som gick så jättemycket förut och nu inte kan gå alls.
Jag sa som jag känner, att det var tur att jag gick alla dessa mil då medan jag kunde, och innan jag ens visste att jag skulle bli sittande i rullstol. Att jag passade på då liksom :)
Ja vi stod och skrattade alla tre :)
Precis så tänker jag, att jag är glad att jag gjorde allt jag ville då och tog mig an mina projekt och drömmar, och såg till att förverkliga dom då. För sen var det ju för sent.
Jag kan förstås fixa saker nu också, men inte alls på det sättet jag vill egentligen.

Ja jag är glad och lycklig över att jag tordes och att jag fixade allt då medan jag kunde.
Att jag öppnade min kiosk, att jag jobbade på olika jobb tills jag hittade mitt drömjobb.
Att jag jobbade på Granngården ända tills jag blev sjuk.
Ja jag är stolt över att jag gjorde allt jag ville då.

Jag och Melina for till Borlänge en dag,  Melina behövde köpa en jacka och ett par skor, och det gjorde hon.



Jättefin jacka och skor, och så hittade hon tröjor som passar att ha då hon är på sin lärlingsplats.
Vi hade en toppenstund även om den inte var så länge, nej hon hade en tid bestämt ett fika möte hemma med en kompis,  så vi hade inte all tid i världen precis.


Idag var jag till Färghuset för att hämta kaklet jag beställt där. Jag fick låna en skärare också och det kan inte med ord beskrivas hur jag känner.
Jag som hållit på så många år med kakel kan ju och vet vad jag vill ha och behöver.
Lycka och kärlek är väl kanske ganska nära rätt ord.
Ojämna fina plattor :)
Jag ska kakla, och det kanske redan imorgon. Bara en jätteliten yta, men jag ska kakla!!

Vi var också till glasögonhsuet igen för jag vet inte vilken gång i ordningen. Femte kanske haha :)
Ja jag har inte fått till glasögonen än, nej dom glider ner hela tiden vilket jag inte gillar.
Nu idag fixade hon till och det kändes superbra direkt, men sen då jag kom hem så klämde det.
Jag ska ha dom så här har jag tänkt och testa imorgon hur det känns, vem vet, jag kanske kan vänja mig med den skavande tryckande känslan?
Jag får se, annars måste jag dit igen :)
Jag kanske får lov att gå dit tio gånger haha :)

Ja hörrni vad snabbt den här veckan har gått.


Jag har haft Nui här i några dagar, och ska ha hela helgen. Vi har så roligt så, och hon får lära sig massor av svenska då hon är här med mig.
Ja vi pratar oavbrutet och hon är så duktig så. Om vi inte förstår varandra så får vi förklara.
Ge exempel och förklara mer. Ja det kan ta tid innan man förstår vad den andra menar, men det går.
Ja mycket skratt kan jag lova att det blir.
Igår kväll fick hon dessutom göra en utryckning då jag känt mig kissnödig flera gånger och trodde att jag kissat på mig.
Hon kom hem till mig en sväng och mycket riktigt, jag hade kissat på mig.
Det är inte roligt alls förstås, men skönt att få hjälp så jag inte ligger hela natten med kiss.
Inte alls bra och då kan man ju få sår eller åtminstone bli väldigt irriterad.
Ja vilken tur att jag har dom mina.

På måndag är Rebecca hemma igen och så ska Maria börja jobba lite smått är det tänkt.
Hon måste mjukstarta så att hon orkar, det kommer att bli jätteskönt då allt blir som vanligt igen :)
Hon ska till doktorn nästa vecka, och då får vi får se vad han eller hon säger.
Huvudsaken är att hon blir bra, ja det är viktigast.
Ansökningarna har börjat rulla in om vikarie för mig. Ganska många, men en del känns det bara som att dom sökt jobb för att liksom.
Nej en del behöver verkligen hjälp att formulera sig i sina personliga brev.
Det är ju dom som är viktigast. Att ha utbildning är ju totalt ointressant egentligen. Person kemin, ja känslan är ju det som är viktigast.
Det kommer att bli intervjuer snart så det blir spännande och jag hoppas verkligen att jag känner att någon är bra.

Just nu ligger jag i sängen och skriver medans Gert är på hockey träning med killarna.
Ja jag passar på att skriva då jag är själv hemma.

Jag hoppas att alla haft fina dagar förstås och att ni får det framöver också.

Kram karm


söndag 25 oktober 2015

Jag har varit så duktig!

Hej hej!
Ja sedan sist jag skrev så har det varit lite som vanligt. Bra med andra ord :)

Min assistent Maria har opererat sig och det gick bra, tack och lov.
Nu får hon vila upp sig ordentligt innan hon kan börja jobba igen.
Hon har genomgått en stor operation, men trots det så åkte hon hem dagen efter. Tokfia :)
Självklart är det skönast att vara hemma och sova i sin egen säng, och så länge allt är bra så går det ju bra.

Operationen tog hennes hörsel på ett öra, och hörseln i det andra är väldigt konstig nu.
Jättesvårt och läskigt att ha helt andra ljud i huvudet än man är van. Jag är så himla glad över att hon är hemma och mår så pass bra som hon gör.
Hon vänjer sig med att inte höra som hon brukar,  ja det finns ju inget att välja på.
Men tufft kommer det att vara och bli, inget lätt alls.
Men nu är min Maria frisk och hoppas att hon får vara det i massor av år, ja hon ska ju jobba hos mig tills hon blir sjuttio, så ni fattar ju :)
Då är jag visserligen 80 och jag tror faktiskt inte att jag kommer att bli så gammal, men det är bra vi har en plan iallafall så hon vet vad som gäller liksom, haha :)

Vi har haft bra dagar den här veckan också, som vanligt.
Nui har hjälpt mig några dagar och Rebecca dom andra.
Ja vilken tur jag har som har bra människor runtomkring mig.
Jag har en annons ute på arbetsförmedlingens sida om vikarier till mig, men det går lite sådär än så länge. Ja jag får vänta tills ansökningsdagen går ut förstås innan jag vet, men sen får vi se hur många det kan bli som får komma på intervju.
Det beror ju bara på personkemin hur det fungerar, så inget krav alls på utbildning eller så.
Om ni läser det här och kanske känner någon eller själv vill jobba lite extra så gå in och sök tycker jag :)



I veckan har vi handlat lite, och så har jag beställ kakel till bänken på lilla toaletten som snart får lov att bli klar :)
Ja det är skönt att ha två toaletter, då när jag är på den enda vi har nu så finns ju ingen annan för den som blir kissnödig.
Det tar ju ganska lång tid för mig att först gå på toaletten och sen duscha.
Imorse gick jag på toaletten först och sen åkte jag ut lite så Gert kunde gå på toaletten han med innan jag skulle duscha.

Precis ett Nina kakel <3
Ja lite extra planering krävs det då vi bara haft en nu ett ganska långt tag.
Men som sagt, nu har jag äntligen beställt kakel och det kommer att bli roligt att få fixa klart det sista.
Jag hittade flera riktiga Nina kakel, och Rebecca håller i ett. Kaklet är lite för stort för min smak, men mönstret, ja vilket mönster!
Ja vad jag gillar kakel och klinkers, det kommer aldrig att vara på något annat sätt.

Äter frukost i min manuella stol :)
Vi har också varit ute lite, ja ganska mycket faktiskt. Ute och åkt med min manuella har jag gjort och så förstås med min vanliga.
Grannens barnbarn hade sett mig utanför i min manuella rullstol och tyckt att jag var stark i armarna. Ja så stark så jag kunde vara med på rullstols basket :)
Jättegulligt att hon tyckte det, men basket har ju aldrig varit min sport då, men jag ska fundera på saken.
Vissa dagar känner jag mig så stark så stark och vissa dagar blir jag totalt slut efter ett varv.
Idag blev det två och jag är glad och nöjd över det :)


Min mamma var hit en sväng på förmiddagen precis då som jag tänkt gå ut och åka lite, så hon följde med :) Jättefint väder verkligen och jag är så glad att det faktiskt går, och att jag kan.
Magmuskler, ryggmuskler och arm muskler, ja det är det jag behöver och tänker skaffa nu.
Ja på riktigt liksom.!
Viktigt att jag kan få till mage och rygg, det är verkligen ryggen som är mitt problem område.

Avslappnad stil :)
Efter rullstols träningen så åkte vi ner i källaren för lite ståträning på tipp brädan, skönt att kunna få allt gjort på en ganska kort stund.
Mina ben är alldeles slappa och vill bara falla isär, så därför har jag in slapp stil då jag åker med hissen ner.
Det gula är mitt lyft skynke som vi använder då jag ska förflyttas.
När jag är ute och åker så sätter vi ihop benen med ett sorts bälte så dom inte ska vara så som jag sitter här ovanför, då jag åker rullstol. Nej det ser ju lite sådär ut då haha :)


Vi kollade upp lite där nere och Melina kom ner för att gå igenom några av hennes saker också.
Kanoners och det blir så bra så bra där nere.
Många kartoner med loppis grejer har jag fått ihop, och om ett par veckor ska vi åka till loppis med dom. Ja jag kommer inte att tjäna på det nå vidare alls, men hellre att någon får nytta av saker jag inte behöver.
Nej jag har haft så mycket onödigt här hemma, jag behövde verkligen ta bort.
Jag har varit duktig tycker jag och jag har inte behövt fundera alls knappt på vad sakerna ska ta vägen.
Nej jag har vetat vilken hög det skulle på, enklare än jag trott.
Spara, slänga eller loppis eller skänka.
Jag har nog fått ihop sex, sju kartonger med loppis grejer.
Ja då förstår ni ju att det är ganska mycket.
Men vad skönt det kommer att bli då allt är borta, lugnt liksom haha :)
Onödiga saker som bara sparas, nej det är slut på det nu.

Prismärkt har jag redan gjort, så när vi kommer på plats ska jag bara sätta fast mitt hyllnummer.
Ja det blir skönt att bli av med lite mycket :)

Jag har varit ute och åkt ganska mycket och länge flera dagar, men i Fredags på dagen åkte jag lite extra. Då telefonen ringde och jag fumlade fram den och tog av mig vanten, ja då blåste det till lite extra.
Min fingervante flög på marken och jag hade ingen tång med mig :) Typiskt!
Det har hänt förut med, men då flög en annan bra och varm vante iväg så då fick jag ta hjälp av en granne där jag tappade den.

Nu fanns inga grannar och ingen gående, så jag lät den förstås ligga.
Jag måste verkligen kolla upp innan jag åker någonstans själv om jag har tången med eller inte.
Det är ju så enkelt om den är med, bara att plocka upp. Tokigt Nina :)

När jag kom hem så slängde jag den jag hade kvar, det gjorde inget alls då jag ju har fler.
Jag måste ha fingervantar under ett par andra varma vantar och ovanpå det ett par jättestora vantar.
Ibland har jag handvärmare i också, men än har jag inte behövt använda det.

Trots så många vantar så är jag kall om händerna, ja jag har alltid frusit om händerna, men nu känns det extremt.
Jättedrygt är det faktiskt att ha så kalla händer, man vill ju känna sig varm om hela kroppen.
Nu då jag ligger och skriver lite så är jag ganska kall också, inte iskall, men kall.
Blodcirkulationen är verkligen inte på topp.

Då Nui är här och hjälper mig så får hon jobba extra mycket med ryggen.
Hon masserar mig då alltså, och får ta i mycket och hålla på länge.
Jag har dåligt med känsel så inget gör ont, men jag känner att det är bra.
Jättebra och superglad är jag över hjälpen jag kan få av henne.
Min blodcirkulation måste ju bli så mycket bättre av massagen, men jag är än lika kall som jag brukar.
Men det kan vända och det hoppas jag.

Gert hjälpte mig att byta kläder :)
I Fredags var vi med våra vänner från Fagersta på "länsdans".
Ja lika som förra gången så hade vi jätte roligt. Ja att skratta nästan hela kvällen från att vi kommer dit vi åtta till elva, det är fantastiskt. Lite träningsvärk i kinderna kan jag lova att man får.

När jag och Gert for till Fagersta i Fredags kväll så fick vi se ljusfenomenet på himlen.
Det var som ett brinnande stor klot som for alldeles framför oss, ja det såg ut som det, till vänster neråt in i skogen.
Jag sa till Gert att om det landade i skogen så skulle det ju börja brinna, det verkligen brann.
Superhäftigt att få se och ingen av oss hade sett något liknande förut.
Undrar vart det landade ? Där borde det blivit världens eldsvåda kan jag lova, om det inte hamnade i vattnet någonstans.
Läskigt nära kändes det som, nästan att det skulle landa på oss, ja väldigt nära kändes det.
Det hade känts som att vi kunde gå in i skogen en bit och den skulle vara där liksom.
Läskigt samtidigt som spännande och fantastiskt, häftigt verkligen.

På väg till dansen
Jag tog många kort under kvällen, men jag använde min vanliga kamera då, vilket gör att jag inte kan få in dom på datorn.
Jodå jag kan få in dom på datorn, men då jag ska försöka hämta upp dom till min blogg eller facebook så går det inte. Melina ska hjälpa mig med det :)
Ja vad gjorde jag utan mina tjejer och Gerts killar också förstås ibland.
Ibland och ganska ofta så får Melinas Oscar hjälpa mig då det krånglar.
Jag är totalt okunnig med sånt, och om jag ska vara ärlig så vill jag ju inte lära mig heller.
Nej det är för krångligt och jag orkar inte tänka och lära mig.

Det är mycket som händer med allt som jag inte heller kan ta in och förstå.
Hur kan det tex vara möjligt att en höna kan lägga ägg, och med skal dessutom?
Ja vilken maskin liksom!
Hur kan vi få barn, hur kan våra kroppar fungera som dom gör, man liksom föds och allt bara fungerar.
Ja det är så mycket som är helt fantastiskt underbart konstigt. Jag orkar inte riktigt ens tänka på det, nej det är super jättebra att allt bara fungerar.
Man eller jag då, skulle bli galen tror jag av att fundera för mycket på alla saker som är så fantastiska.

Ingemar och jag på hockey :)
Jag är inte alls händig med datorn så ni får fantisera om hur vi såg ut och hur roligt vi hade på dansen.
Jag tar mycket kort och då våra vänner från fagersta är med så framkallar jag bilder så dom kan få utav mig.
Jag köper också fotoalbum till dom då det inte finns någon affär i Fagersta som har album.
Dom sitter nog och tittar ofta och visar bekanta som kommer på besök.

Vi fick ett inbjudningskort häromdagen, ja vi är bjudna på Ingemar och Evas bröllop på nyårsafton. Det blir jätteroligt att få komma, och att sen vara med på festen blir också roligt förstås.
Dom är så härliga människor, dom gör att jag blir så varm i hjärtat. Kärlek.

På lördags kvällen var vi vi bjudna ut av våra snälla grannar Ulla och Leif.
Vi åt på China och jag tog det säkra före det osäkra, jag tog friterad kyckling med sötsur sås. Verkligen min favorit. Inte nyttigt, men oj så gott det är.
Friterad banan i efterrätt, ja det hör ju till förstås.

Jättetrevligt och roligt var det att få gå ut och äta och umgås lite.
Vi bor ju grannar, men vi säger mest hej och pratar lite ibland.
Ja så som det ju ska vara egentligen tycker jag då, men Ulla och Leif är så snälla och bra så jag är jätteglad att just dom är våra grannar.
En härlig kväll verkligen.

Ikväll har Gert varit ut med sina söner som bjöd sin pappa på både mat och bowling.
Jättemysigt för dom att göra något bara dom tre :)
Medan dom var i Borlänge och hade en rolig kväll så passade jag på att skriva lite. ja som ni vet ni som läst andra av mina inlägg, så blir det oftast ganska långt :)

Jag hoppas att alla haft fina dagar och att dom fortsätter framöver.
Jag har fina dagar och bra dagar oavsett väder känner jag.
Lyser solen så är det bara ett plus i kanten den dagen.

Kram kram till er alla <3

tisdag 20 oktober 2015

Gå i liggande ställning


Hej hej!
Ja nu tänker jag skriva några rader igen, så var beredda!
Ja beredda på att det kan ta en stund att läsa, om man ens orkar läsa allt som kommer.

Jag har haft härliga dagar och jag är så glad över all hjälp jag kan få och får.
Vi har grejat nere i källaren nästan varje dag och det har blivit mycket som ska till loppis, och mycket jag vill ge bort, och så skräp förstås.
Ja lite sparar jag, men jisses vad grejer jag har!?
Knepigt nu då man förstår att det inte är mycket av det jag haft stående på hyllor och i kartonger, att dom sakerna inte betytt något.
Nej jag sparar bara sånt jag verkligen känner för.
Inget annat behöver jag, nej varför ska jag spara på saker som jag aldrig vill ta fram mer?
Nej det ska bort, ja mycket kartonger och sopsäckar blir det.



Jag gick igenom barnens saker som jag sparat under alla år. Varenda teckning, vartenda pyssel dom gjort i skolan, ja faktiskt sedan dagis tiden.
Jag kunde slänga ganska mycket, men mycket fick jag lov att ha kvar.
Vissa saker kan jag bara inte slänga.
Nej det är ju ingen av mina tjejer som ens vill kolla igenom, men en vacker dag kanske?
Jag spar det iallafall ett tag till :)



Bebiskläder, leksaker och mycket av mina kläder kunde jag lägga i ordning för att skänka till behövande.
Till flyktingar som inget har, ja det känns verkligen skönt.
Jag fick tips av min vän Martin på facebook att det var en tjej som skulle till ett sånt ställe där flyktingarna bor på, i Lördags.
I Fredags då jag skrev till henne var inte Gert  hemma så jag undrade om hon skulle dit fler dagar.
Jag kunde inte åka iväg med så mycket saker i rullstol :) Till och med jag förstod det :)

Hon jag skrev med var så himla snäll, så hon kom förbi här på lördag morgon och hämtade mina fyra Ikea påsar med sånt jag verkligen kunde avvara, för att ge till dom som behöver.
Det känns så skönt i hjärtat då man kan göra en god gärning.

Då Gert inte var hemma för att kolla igenom sina kläder så får han göra det en annan dag han.
Det kommer säkert bli mer kläder då.
Häromdagen gick jag och Maria igenom vintermössor och vantar mm, och då blev det ju en påse till med sånt jag inte behövde ha kvar.
Jag ska skriva till henne då jag är klar igen så kan hon ta med nästa gång hon åker.
Underbar människa, och jag vet att det ju finns många eldsjälar som vill hjälpa.
Tacksamhet känner jag :)

Jag har fått så mycket gjort, och det kommer att bli ordning och reda överallt känner jag.
Ja härliga fina dagar har jag haft och jag har börjat köra med min manuella rullstol ute också.
Gissa hur roligt det är liksom?
Super dunder roligt!


Jag tog det väldigt försiktigt första gången, ett varv runt här hemma som jag trodde skulle vara lagom.
Dagen efter körde jag tre varv! Helt utan att bli trött.
Tredje dagen vart det ett varv igen, bakslag som hette duga :)
Ja jag hade absolut ingen ork i någon del av kroppen. Jobbigt blev det.
Men nu har det bakslaget gått över och jag är på igen!
Superbra träning är det för mig att köra rullstol.
Att använda rygg mage och armar, ja nästan hela kroppen tror jag faktiskt då jag tänker efter.
Härlig känsla och jag är så lycklig att min kropp är lite medgörlig så att jag kan.
För jag vill ju, så otroligt jätte gärna.


Ja att kunna använda min manuella rullstol igen gör att jag känner mig en aningens friskare faktiskt, en skön känsla kan jag lova.
Nu är jag ju inte det, och utan en överaktiv urinblåsa så kan jag lova att det skulle bli ännu bättre.
Ja då skulle jag kunna böja mig mer framåt.

Det åter säkert helkonstigt men det är faktiskt så att jag inte kan böja mig framåt, ja knappt alls då min spastiska kropp vill bakåt.
Ja den vill verkligen bakåt, hela min kropp skulle vilja vara totalt rak och stel om den fick bestämma. Ja i liggande ställning vill kroppen vara om den fick bestämma.
Förut så har jag ofta sagt att jag skulle behöva gå i liggande ställning, ja eftersom jag tyckte att jag var smalast då jag låg haha :)
Ja kanske är det min önskan, eller alla gånger jag önskat då, som slagit in :)? Haha :)
Ja spekulera kan man ju alltid.
Ja nu får den ju lov att göra det ibland, alltså bli helt spastisk ibland. Men med min medicin som jag äter så kan jag få lite slappa ben som bara hänger med.
Det jag hade önskat med medicinen var att min rygg skulle bli lite bättre, ja alltså mindre spastisk. Men just det partiet i min kropp fick ingen hjälp av medicinen alls, nej varför det?
Det är ju klart att den inte skulle hjälpa det området där jag vet att allt startar.
Ja ryggen, och den tar liksom med sig hela kroppen då.
Den är så stark så stark, det finns ingen medicin som rår på den. En jätte stark kraft.
Så svårt att förklara, alla borde få se mig då det är som värst så skulle ni får se och känna på mina ben och min kropp då den drar ihop sig som den gör.



I helgen har jag och Gert hunnit med mycket ute, ja Gert förstås.
Vi har mysiga stunder ute i det fina vädret.
Jag var med ute då han fixade och städade åt kaninerna.
Dom är bara för härliga.
Ja Filip med förstås fast han är inne.
Sedan han är på lekis i vardagsrummet på dagarna har han blivit så himla mysig.
Jag önska bara att jag kunde nå ner till honom och kunna klappa eller lyfta upp honom ibland.
Men men, jag får prata med honom iallafall.
Tjejerna där ute dom är verkligen Gerts tjejer dom, ja dom är med han överallt.




Han krattade, städade, grävde fram plattor som dom grävt över.
Vi har en plan till deras gård inne vid dom, ja det är så roligt att göra fint åt dom.
En recond utav lekstugan ska det bli också, men det får vi också göra nästa år.
Det kommer att bli kanoners.



Nui har varit lite hos mig och jag kan inte nog berömma henne för hennes svenska.
I början av sommaren började  hon vara hos mig.
Då var det jättesvårt att prata, och man fick tänka sig för hela tiden.
Enkla ord och lite hackigt blev det.
Då var det ett ord liksom bara som hon skulle försöka förstå.
Nu är det meningar och herregud vilken skillnad.
Vilken resa hon har gjort, och jag har fått vara med på den!

Fantastiskt duktig är hon och jag beundrar henne för det, ja vilket jobb.
När hon kom till mig fösta gången så hade hon knappt tordats prata svenska med någon, men hos mig fanns ju inget att välja på.
Nej jag kan ju inte thailändska då, jag kanske ska tala om det :)

Nej hon fick lov att prata med mig på svenska och lite engelska ,och vi försökte, och vi förklarade både hon och jag vad vi menade.
Ja vi har varit så duktiga både hon och jag, men mest hon förstås.
Häromdagen så sa hon dom, jag fick förklara att jag skriver dom men att man egentligen skulle skriva de, ja och då kom vi in på egentligen.
Vad betyder egentligen och så sa jag exempel på varför och när man säger egentligen.
Jag säger egentligen ganska mycket och ofta jag har jag kommit på.
Att skriva dom, ja det gör jag också ofta då jag ju skriver som jag pratar tror jag.



På tal om att prata då. När Maria är hos mig så säger jag ofta så fina ord och meningar, ibland så jag blir rädd för mig själv. Vad kommer dom ifrån liksom?
Jag tror att jag ska komma ihåg orden och meningarna sen, men gör ju inte det förstås.
Bara då jag har Maria hos mig händer det, och ofta!! Som om det inte är jag liksom, helknepigt verkligen.
Vissa ord jag säger vet jag knappt att jag sagt någonsin förut, men jag vet vad dom betyder.
Konstigt och jag förstår ingenting. Maria blir också alldeles förundrad och vi skrattar varje gång det händer. Haha :)



Maria har gjort något helt magisk. Ja jag tycker det är underbart fint, vackert på något gåtfullt sätt.
Hon är så pysslig och fantastisk verkligen.

Jag har en gång fått mossa av min kompis Elenor, ja aldrig mer säger jag haha :)
Spindlar, ja jag säger bara spindlar!
Fullt av dom fanns det och jag vill aldrig mer ha mossa från skogen där dom finns.
Nej mossan får vara kvar i skogen för mig.
Men Maria gjorde verkligen något otroligt vackert, och hon är inte rädd för spindlar hon :)



Våran lilla Filip, han tycker mest om Maria och Melina. Ja oss andra gillar han inte alls lika mycket, det märks skillnad minsann.



Igår var jag och Rebecca till Lindesberg för att besöka konditoriet där Marielle jobbar.
Lindesberg var verkligen ett toppenställe då man som jag sitter i rullstol.
Lika förstås om man har barnvagn, rullator eller bara går lite knaggligt.

Ja jag tyckte det var bra i Torsby då jag var där, men här var det ännu bättre.
Det borde Ludvika kommun ta efter, ja verkligen.
Ett studiebesök kanske, och särskilt långt är det inte till Lindesberg.

Vi möttes av en fin Marielle i jobbarkläder som drack lite kaffe med oss då vi fikade.


Hon hade gjort små fina prinsessbakelser, jättegoda och jag köpte med mig hem till Melina och Gert.
Ja Gert fick en "budapest" då han inte gillar marsipan han.


Så roligt att få se hur fint det var på fiket, jättefint och alla tårtor och bakelser hade ju hon gjort.
En superstol mamma, ja den känslan slår nästan inget faktiskt. Kärlek <3
Vi fikade där och sen for vi mot Nora då Marielle slutat jobbet.



Stina och Tyke och Daniel var hemma och vi satt ute i solen och hade det mysigt en stund.
Ja en fin härlig dag förstås och sen for vi hemåt.

Stina är en riktig knähund <3
Idag har jag haft en liten stressig dag, ja inte stressig alls, men inuti mig har jag känt mig väldigt stressad och på gång liksom.
Maria har opererats idag och jag har varit orolig och känt mig ganska väldigt orolig faktiskt.
Jag fick ett sms på eftermiddagen där det stod att allt gått bra och att hon ringer senare, pust vad härligt!
Jag är så stolt över henne också som har gjort så mycket jobbiga grejer det senaste ett och ett halvt året. Ja kanske längre, minns inte men alldeles för länge iallafall.

Jag fick hjälp av Nui på förmiddagen och sen for jag ut och åkte, skönt att vara ute och samtidigt skingra tankarna lite.

 

Jag skulle till synsam igen för att fixa till glasögonen som bara glider ner tycker jag.
Nu kanske, tredje gången gillt :) Än så känns det ganska bra.
Annars får jag åka igen :) Dom är så gulliga där, så det är inga problem alls.
Det är bara deras dörr som inte fungerar alls för mig. Idag bad jag en person på gågatan om hjälp, hjälp att öppna dörren.
Om jag puttar på med mina ben då jag kör med rullstolen, är jag rädd att deras dörr ska gå sönder, och det vill jag ju inte.
Tur att dom flesta människor är hjälpsamma och vill hjälpa mig då jag frågar.
Än så länge har ingen sagt nej då jag frågar. Och jag frågar, ja väldigt ofta måste jag fråga om hjälp.
Speciellt i affärer då det jag ibland vill köpa ligger högt upp.


Potatis skruvarna på konsum tex :)
Ja jag skulle köpa häromdagen och fick fråga en kund som stod i närheten om hon kunde hjälpa mig, och självklart gjorde hon det.

Tur att jag har mål i munnen och kan och törs.
Inte lätt för alla alls, och i början tyckte jag att det var jobbigt också.
Jag har ju alltid jobbat och hjälp människor på ett eller annat vis, men nu var det liksom jag som behövde hjälp.
Inte lätt, men jag fick lov att förstå att jag måste göra det, så nu får alla liksom hjälpa mig tillbaka haha :)

Jag vill innan jag slutar säga extra mycket grattis till Oscar som klarade teoriprovet idag! Snart så också förhoppningsvis körkortet fixat och klart. Kanonduktig!

Nej nu ska jag sluta för nu och hoppas att det inte blev tokrörigt!

KRAM KRAM till er alla <3