torsdag 29 mars 2018

Vi blev så överraskade!!

Hej hej!
Jag måste börja med att berätta om att jag och Gert varit på seans med Terry Evans. 
Han brukar vara med i "de okända" på TV 4, och han är från England och pratar engelska :). 
Han förstår svenska och kan prata svenska, men helst inte verkar det som :) 
Vilken upplevelse! 
Jag har aldrig känt att jag velat gå på en sån seans, men nu provade  vi.
Jag kommer nog inte att göra det igen, men det var en häftig upplevelse. 
Han valde ut mig och några fler att prata med under kvällens gång. När han gick på scenen mot vårat håll så visste jag redan, nu tar han mig, och det gjorde han. Gud så nervös jag blev!! 
Säkert illröd i hela ansiktet, jag blev alldeles varm :)
Jag fick en mikrofon så att alla och han kunde höra mina svar, lite jobbigt :) Men det var ju väldigt spännande också :)
Han hade min mormor med sig, och det var häftigt så han träffade rätt i det han sa. 
Ingen där och inte han, han kunde verkligen inte veta det han visste. Han kunde berätta mer, men det kändes för privat så han ville inte berätta mer. Han tyckte att jag skulle träffa ett medium för att få mer information.

Förut, för flera år sedan så såg jag på "de okända" på TV:n varenda gång, men det var länge sen nu. 
Då var Måndagar heliga, ja då var det min TV stund. Det var ju olika medium som var med, men det var Terry jag tyckte var bäst. 
Det var en rolig upplevelse och jag är glad att vi åkte dit.

Nu till lite som jag och vi pysslat med sedan sist jag skrev.

Jag har försökt börja tänka till vart tavlorna i vardagsrummet ska sitta, det är inte alls så lätt. 
Jag vill inte skynda mig upp med någon, nej jag vill inte ha spikhål lite var stans, nej jag avvaktar tills jag är säker :) 
Om det är något jag inte gillar så är det hål i väggarna, ja faktiskt nästan även om man vet att det finns under tavlan. Om man spikat fel och det blir några extra hål där under haha :)
Maria har bra tålamod så hon testade alla varianter :)





Det kommer att bli jättebra då jag till slut får till allt som jag vill. Vi ska när vi är klara i sovrummet börja göra klart i trappan ner. Vi har varit på gång i flera år haha :) 
Men nu så snart kanske. Håkan, min vän som hjälpt oss att måla om skåpet och hyllan i vardagsrummet ska hjälpa oss att "designa" väggarna i trapphuset ner. 
När han gjort klart det så småningom så kommer det bilder, jag lovar :) 
Men jag och vi har inge bråttom alls, har vi haft det så som vi har det nu i säkert ett par år, så kan vi låta bli att stressa upp oss över det :)
Som ni vet så har jag sedan många år slutat att stressa, och jag tycker att jag är duktig på det faktiskt :)


Han är så duktig, han förstår precis vad jag vill, och hur jag vill.
Jag skickade ett kort på en av lamporna som vi ska ha i trappan ned, och då förstod han hur jag menade.


I Lördags var jag och Gert på loppis på folkets hus här i Ludvika. Rebeccas tjejer var där och sålde lite grejer, så det var mest därför vi åkte dit.
Jag tycker att det kan vara lite jobbigt med mycket folk, och särskilt då en del är på loppis bara för att träffa folk och prata. Jag är ju inte där av samma anledning, nej jag vill ju titta efter något som jag kanske vill köpa.


Jag har passat på att plantera om några blommor då det varit lite skönt ute :) Jag har förstås också passat på att sola mig då det varit skönt med massor av sol :)


En dag så fick vi blommor från ett blombud!! :)
Dom var till både Gert och mig. Vi blev så överraskade och så glada.
Blommorna  var jättefina och dom lever än :) Tack till alla killar som fixat så fint till oss <3


I mitt träningsrum så har jag för ganska länge sen gjort tavlor som skulle upp på väggarna. 
Vi eller rättare sagt jag, jag har inte bestämt förrän häromdagen vart jag ville ha dom. 
Jag blev jättenöjd och Gert är så duktig på att mäta så det inte blir flera hål :)


Nu till en så otroligt jobbig fobi jag har, och som jag haft sedan jag var liten.
En dag då jag var i köket och Rebecca nere i källaren, så såg jag den. 
En brun, ganska stor spindel kom springande på golvet, alldeles nära mig. 
Jag ropade efter Rebecca, flera gånger, men hon hörde inte. 
Hon var i tvättstugan med både tvättmaskinen och torktumlaren på. 
Jag fick lov att tänka till, hur ska jag kunna döda den?, jo jag hade en tung pärm på köksbordet som fick bli mitt vapen.
Jag fick ta fram allt mod jag hade, och sen slängde den över spindeln, pust!! 
Då Rebecca kom upp så fick hon torka upp resterna som satt klistrat på pärmsidan. 
Ja jag skriver lite skämtsamt kanske, men jag menar ju inte att det är kul att behöva döda något djur, men jag måste. 
Jag verkligen avskyr dom, jag avskyr mest att dom kan göra mig så otroligt rädd. 
Det är ju inte deras fel alls, nej jag vet, men det hjälper inte. 
Jag måste döda dom. Jag har speciella spindelvarnare i kontaktuttagen, jag har verkligen nästan ingen inne efter att jag skaffade dom, jag har ingen aning om om dom hjälper, men jag tror faktiskt det.

Det är så synd att jag inte tagit mig i kragen och gått och fått hjälp, dom gör ju så att jag blir begränsad, att jag inte kan göra det jag vill! Det måste väl helt enkelt vara så att jag inte vill tycka ens lite om dom, nej jag är nog ett hopplöst fall.



I slutet av förra veckan så bestämde sig min kateter att sluta fungera. Den bestämde, att nu ska Nina få kissa på sig!? Hur tänkte den där liksom?
Jag ringde och fick en jourtid. 
När jag kom till Falun så kom min sköterska som vanligtvis brukar byta min kateter och talade om att hon var där, jätteskönt. Hon heter Inger och är bara så himla bra. 
Jag fick träffa en doktor först, och hon lyssnade på min teori, och höll med :) 
Jag tror att jag har någon urinsten som stoppar upp, men jag är ju ingen doktor.
Nu erkände hon visserligen att hon inte kunde just den här sortens kateter så bra :)
Hon hjälpte mig iallafall att få hjälp, och skickade en remiss till urologen så dom kan kolla i urinblåsan hur det ser ut och vad som kan vara fel.
Vi bytte kateter, det hade varit helt stopp, och jag kissade på mig hela helgen och halva måndagen. 
Så jäkla drygt, så äckligt och vidrigt hemskt.
Jag har varit till urologen för ett par år sedan för att ta ut en urinsten. Det är lite därför jag tror att jag kan ha fler :)
Nu i helgen så kissade jag ut en, så nu har jag två :) Jag har haft lite ont, men jag har inte riktigt kunnat tyda känslan. Doktorn berättade att det gör riktigt ont, men då jag har dålig känsel så känner jag ju inte riktigt.
Jag tror att jag kan ha fler stenar som endera finns, eller nya som blir son sätter sig fast så dumt att den täcker så att urinen inte kan kommer igenom.


Jag har skrivit om min kateter många gånger och jag bara säger då det, jag skulle inte orka utan den. Att alltid känna att man kissar på sig, man får känna sig äcklig, att man luktar illa, att det kanske läckt, nej fy då säger jag.
Direkt vi satt in i en ny kateter så fungerade det och urinen kom direkt, jippi!!
Ja tänk om jag inte haft min kateter?, min älskade suprapubis kateter. Då hade mitt liv sett helt annorlunda ut. Då hade jag nog varit deprimerad och absolut inte så glad och positiv som jag känner att jag kan vara nu,
Man ska inte ta något för givet. Jag har haft den sedan sommaren 2013, vilken uppfinning!!
Tänk hur annorlunda allting hade varit, då hade jag fått känna mig totalt superäcklig hela tiden.
Tack gode gud eller något annat för min kateter, den har hjälpt mig, och den hjälper mig varenda dag, och den är orsaken, en av orsakerna till att jag mår så bra som jag gör idag.

Nu ska jag försöka rätta och sen lägga ut den.
Jag hoppas att alla mår bra och har det bra.
Jag önskar er en glad påsk också förstås.
Kram kram











tisdag 20 mars 2018

Lyxigt!




Hej hej!
Nu sitter jag här och skriver igen :)
Jag har oftast mycket jag vill skriva om, och lika är det nu.
Jag brukar lägga in bilder jag tar i ett nästkommande blogginlägg, för att ha en chans att veta och komma ihåg vad jag ska skriva om nästa gång.

Ibland skriver jag också text,  ja ibland jättemycket text. Som nu idag då jag skriver så hade jag tänkt ta med text, men den texten får följa med till nästa gång. 
Ja med allt jag vill skriva om idag och allt jag redan hade skrivit om i förväg så kände jag att det skulle bli för mycket. Nu blir det ju nästan alldeles för mycket varje gång iallafall då förstås :)
Det är nog nog som det är nu redan, ja det går ju liksom inte att hejda mig då jag kör igång. 
Då är jag som en .. vet inte vad för ord jag letar efter, men jag bara skriver på i full fart utan några som helst hinder.

Nej nu börjar jag skriva på riktigt för idag :)

Jag börjar med att berätta om att jag och Rebecca for till Hedemora en dag för att kolla min bil lite.
Det har krånglat med både dörren och rampen, så jag behövde få hjälp att eventuellt laga.
Det var inga fel, eller jo det var isen som gjorde det.
Då rampen åker in och ut så tar den med sig lite snö för varje gång. 
Snön lägger sig där den inte ska vara, och så fryser den! 
Ja vi lever ju i fel land för att ha en handikappsanpassad bil kan jag ju säga :) 
Det fanns inget att göra mer än att dom tog bort isen och torkade torrt. 
Efter att vi varit där så har vi sopat av rampen och varit mer försiktiga, så jag hoppas att det inte krånglar mer, inte i år iallafall.
Det känns ju inge vidare om jag ska iväg någonstans, och kommer inte in i bilen för att dörren inte vill gå upp helt. Eller att rampen inte vill komma ut, eller om jag väl kommit in så kan jag inte komma ut! Ja mycket har krånglat och vi har inte kunnat ta för givet att den bara fungerar. 

Nej en plan B har det funnits i mitt huvud nästan varje gång vi ska någonstans.
Jag kan få åka färdtjänst om det behövs, men det är tråkigt att behöva passa tider, ja jag har ju blivit väldigt bortskämd med att ha en egen bil.

Väntar på domen :)

Många Fredagar, och ibland dagar mitt i veckan har Gert varit borta på matcher. ( Till er som inte vet så är Gert engagerad i hockeyn i Smedjebacken) .
Alla dom dagarna så har jag varit ensam på kvällen lite, och vi har fått planera så att jag haft mat och fika bredvid mig. 
På borta matcher så har Rebecca eller Maria kommit till mig igen för att lägga mig, då Gert kommit hem mitt i natten. 
Innan jag lägger mig så sitter jag i min fåtölj i några timmar där jag skriver eller ser på TV :)
Då dom bäddat ner mig i fåtöljen med filtar och kuddar så känner jag att jag har det så lyxigt!
Jag brukar fråga dom om dom inte blir avis på mig? Visst tycker dom att det ser mysigt ut, men avis, nja det blir dom nog inte.

Våran kamin som värmer skönt :)

Om jag fått välja så hade jag förstås kunnat få vara frisk och jobbat, och att jag kunnat göra fint och fixa tända ljus och mysa lite i soffan med uppdragna ben :) 
Ja det finns väldigt mycket jag egentligen skulle vilja, men då jag inte kan längre, så ser jag det ur mina nya ögon och mitt nya liv.
Jag känner att jag får så bra hjälp att jag kan få det så som jag vill, det är så lyxigt så!
Nu har jag inte så mycket krav, nej det har jag faktiskt inte, men bara att ha kaffet bredvid mig och lite mat och morots stavarna som är mitt godis. Det känns lyxigt för mig.

I Onsdags så var det den sista matchen, en viktig sista match för att  killarna skulle kunna gå upp en division.
Dom vann! 
Ja så duktiga dom varit och så glad jag blev över telefonsamtalet som kom direkt efter att matchen  var slut.

Det ska och det kommer att bli skönt att få ha Gert hemma, jag får njuta av det tills det blir höst och den nya säsongen kör igång :) 
Det kanske låter som jag inte gillar att han är där, men det gör jag. Det är så viktigt att man får göra det man brinner för, och det gör han verkligen, för hockeyn.

Jag har haft härliga dagar i solen, ja det har varit flera dagar med strålande sol.
Vi klädde på mig och bäddade in mig i rullstolen för att ta mig ut i det härliga vädret. Så lyxigt!!
Jag fryser alltid om händerna, ja jag gör verkligen det, men den här dagen så behövde jag inte ens ha vantar på?!. Då är det varmt kan jag säga :)
Jag lyssnade på en podd och slumrade till, tills det blev hög reklam, då jag vaknade till med ett ryck! Härliga dagar har jag haft ute i solen.



Förra året och året innan dess så var det jättefint väder då med. (korten ovan)
Jag tittade på gamla kort och såg det. 
Skillnaden då och nu är att det inte fanns knappt nå snö, för det gör det ju verkligen nu.


Jag kan inte vara ute och åka nu i det här vädret, nej då jag skulle fastna överallt. Jag får vänta, ja jag får nog vänta ganska länge :) Tur att jag kan bara åka utanför, för att få lite sol på mig.
Men jag tänker som så, att då vintern håller i sig så länge nu, så kommer sommaren kanske att bli längre då med, ja så får det bli, det bestämmer jag!

Jag har skrivit om det förut, säkert flera gånger, om att jag fryser.
Ja jag fryser så förbaskat, både om händer, fötter och nacken.
Jag  köpte handskar med el slingor i för ett par år sedan som fungerar bra, ja jättebra då det är kallt.

Gert tipsade mig en dag om en sida som han sa till mig att jag skulle gå in på, och det gjorde jag.
Jag beställde direkt, både en väst och ett par sulor.
Jag har inte testat sulorna än, men västen!! 
Så otroligt skön, och så härligt att jag inte behöver åka runt, eller sitta och frysa jämt. 
Jag är säker på att sulorna också kommer att hjälpa mig, fjärrkontroll är det i dom så det är ju superbra.
Nästa vinter kommer det inte att finnas en frysande Nina, nej då kommer jag att vara avslappnad och inte behöva dra upp axlarna eller ha vete kuddar för jämnan :)
Nu gillar jag verkligen mina vete kuddar, men skönt att slippa värma dom stup i ett eftersom jag behöver varmt hela tiden :)


Lite reklam till företaget jag beställde ifrån. Snabbt och enkelt!!

En dag så ville jag ta kort på hur mycket snö och vilka långa is droppar vi har. 
Jag skickade Rebecca att gå ut på baksidan haha, det var hur mycket snö som helst, det gick inte att öppna dörrarna ens :) 
Hon stack ut handen iallafall, och på framsidan där gick det bättre då vi har tak över halva.
Så härligt med sol och fåglar som kvittrar, det är livet det tycker jag.


Jag har köpt lite olika växter som jag planterat om, det är så roligt tycker jag.
En var en kaktus, och den fick jag dammsuga efteråt då den blev full i jord :) Det blir så fint med blommor lite överallt. Jag har inte haft lust eller haft ork förut, men nu minsann, nu vill jag ha dom i fina krukor lite varstans. 
Nu köper jag inte några svåra, jo kanske ormbunken då. Jag har aldrig förr kunnat få en att överleva, så nu gör jag ett nytt försök, ja jag gillar ju ormbunkar.
Jag vill ha några ute i våran slänt också , så i år ska det få bli några på prov.



Eftersom matcherna är slut för killarna för den här säsongen så får det ju lov att bli slut på bakningen också. Såå tråkigt verkligen, men jag kan ju inte ha en över full frys med fika bröd då jag ju inte själv ens ska äta?Nej det går ju inte. Jag får baka lite lagom och så får jag ladda upp inför nästa säsong istället, om dom vill ha lite gott före eller efter matcherna.


Vi har börjat renovera i vårat sovrum. Ja bilder kommer när jag är klar, och det dröjer lite det tror jag. Jag och Maria skulle börja tapetsera, eller ja hon. 
Jag köpte tapeter och lim och läste inte på hur man skulle göra förrän vi satt upp en våd. 
Den blev fin så vi bestämde att vi skulle fortsätta på samma sätt, det blev inte fullt lika bra :) 
Det slutade med att vi skulle dra lös/bort dom våderna som blev fula, men det gick inte.  Inte en chans! 
Maria har hjälpt oss i alla rum med tapeterna men just den här gammeldags sorts tapeten hade jag inte köpt till något annat rum :) 
Fel lim och den ska förlimmas, ja så stod det, men det hade jag ju inte tid med haha :)
Jag som jobbat i färgaffär och kan egentligen, jag har sålt den tapeten många gånger då jag jobbade, jag trodde inte det skulle bli som det blev, så nu tipsar jag alla om att läsa på rullen innan ni börjar haha :)
Ni kan be mig om råd också, för jag lovar att jag inte vill att någon ska göra fel, så som det blev för mig.

Nej vi tog till plan B där med, Gert ringde en kompis :) Ja jag känner honom lite jag med, men mest Gert.
Han ska förbarma sig över sovrummet här i veckan och sen ska jag få ge mig på det roliga. 
Att få inreda och göra fint, ja det älskar jag. 
Nu har ju jag en sjukhus säng, så hur fint kan det bli kan man ju undra, och det gör jag med :) 
Men jag ska göra så fint som det bara går, och jag känner mig säker på att det blir bra.
Jag har köpt en "säng gavel" från Danmark, ja den skickades därifrån och jag fick se den häromdagen, den har stått inpackad i plast i garaget. 
Såå fint kommer det att bli, i helt min smak då.
Jag är så glad att det är jag som får vara inredare här, glad för att Gert litar på mig och blir nöjd då jag gjort eller bestämt något. Ja han och jag är ett sånt bra team, vi tar verkligen fram det bästa hos varann <3


Jag minns inte vad jag skrev sist, men jag tror att jag skrev om att jag fick penicillin mot urinvägsinfektion, nu igen. Jag åt den medicinen i tio dagar och vad händer? 
Jo jag fick en ny sorts medicin som jag ska ta tre till fyra veckor, ja jag fick svamp i munnen av penicillinet.
Jag har fått liknande medicin förut för många år sedan, men nu var det alltså dax igen.
Det började med att jag inte var sugen på något, att inget smakade bra. 
Att kaffet inte smakade kaffe, och sen att vattnet jag drack gjorde ont i min mun. Det var då jag kom på det!
Då jag hade lika förut så kändes det som att jag hade massa kaktus tagagar i munnen, det stacks och gjorde ont. Jag förstod då vad jag hade.


Nu är det inte så många som vet, men jag vet att jag har skrivit om det förut att jag har väldigt svårt att ta flytande medicin, att jag har väldigt lätt att kräkas.
Nu ska jag ta den här medicinen fyra gånger om dagen i tre till fyra veckor!"!
Jag ska inte gurgla, nej bara ha det i munnen och få det överallt med hjälp av tungan för att sen svälja!! Det är då det värsta problemet kommer, att svälja utan att spy rent ut sagt.
Jag har nu då jag skriver lyckats ta många gånger och det är kämpigt, det är som skummigt fast jag inte gurglat och det är tjockt och äckligt. 
Men jag har gjort det, ja det har jag verkligen gjort. Bara några veckor kvar haha :)
Finns värrä saker absolut, men nja så lång tid, det känns inte roligt alls. 
Jag har klockan inställd på larmet så jag inte glömmer, det är ju helt omöjligt annars.

Innan jag ringde vårdcentralen så kollade Rebecca på min tunga i munnen.Hon gick in på toaletten för att jämföra med sin och kom ut och sa, din tunga är ju mycket finare än min haha :) 
Din är ju röd säger hon. Jaha? :) Jag fick se hennes och så tog vi fram en spegel så jag kunde jämföra också.
Då jag ringde och skulle förklara så frågade hon just om tungan var röd? Ja, och så förklarade jag hur jag och Rebecca gjort och skrattade :) Ja det fick bli medicin, och min tunga var inte alls fin, nej den var sjuk helt enkelt.

Jag avslutar mitt inlägg med en träningsbild på mig i mitt alldeles egna gym.
Jag har lärt mig fler övningar och jag känner verkligen att det gör nytta. Jag blir starkare och jag känner mig starkare också.


Jag hoppas som vanligt att ni alla har det bra och att ni mår bra.
Kram kram


onsdag 7 mars 2018

Den räddade mitt liv!!

Hej hej!
Jag börjar varje morgon med träning, ja nästan varenda morgon! 
Nu går det inte precis varenda morgon om jag ska iväg någonstans och ska vara där tidigt, men varje dag ska det helst  bli. 
Min massör Elin tycker det är bra om jag har någon vilodag också, så vi får se, men min ambition är varje dag :)
Jag är så glad och lycklig över mitt gym. Jag känner mig redan starkare sedan jag fått börja träna med det. Lovely! Helt underbart härligt!!

Nu är det kväll och jag skriver igen, jag passar på då jag är ensam och det är alldeles tyst runtomkring mig :)
Jag kan gå in i mitt skrivande oavsett, men det är så mycket enklare att skriva då det är tyst runtomkring mig. 
Jag försökte skriva här i veckan då Gert hade fotboll på på TV:n, men nej, det vart för rörigt tycker jag, och så pratade Gert med mig lite då och då :) 
Han kommenterade mest fotbollen, men han glömde att jag skrev, och förstås att jag är fel person att prata om matchen med då haha :) Det gör ju ingenting alls, jag passar på nu istället :)

Nu tänkte jag skriva lite om vad jag har sysslat och pysslat med sedan sist jag skrev :)

Häromdagen så skulle jag till Falun för en magnetkamera röntgen igen. Det brukar ta runt en timme och det går alltid bra, men bekvämt ligger man inte :)
Ljudet är väldigt högt och extra för mig som inte vill ha hörsel kåpor på. 
Nej det går inte att ha dom på då det ska det på som en mask för att fixera mig och huvudet. 
Nej då masken ska på då blir det att trycka och göra ont, så jag brukar välja bara hörselpluttar, vilka inte hjälper så mycket.
Direkt maskinen börjat låta den här gången så trodde jag att jag skulle få trycka på larmknappen, det riktigt gjorde ont i hela huvudet av ljudet. 
Efter någon minut så slutade det värsta ljudet och det kom aldrig tillbaka.
Istället så var det alla andra olika ljud som knackar och dunkar och ja herregud vilken maskin, men vilken himla bra maskin måste jag säga.
Efter en stund så körs jag ut ur hålet för att få kontrast i armen.


Jag hade "emlat" (bedövningssalva)  på fyra ställen, men han som skulle sticka mig, han stack mig utan att kolla dom ställen jag emlat på, på ett ställe jag aldrig blivit stucken förut?? 
Han var bra, skitbra, och han träffade på första försöket. Men vad var det han inte förstod med emla krämen? :)  
Bedövnings salva, jag tycker inte om att det krånglar och gör ont som det oftast gör.
Det gick bra och jag överlevde förstås, men så det kan vara haha :) 
Han var väldigt skicklig iallafall och det är det viktigaste.

När jag är på röntgen och dom ska ge kontrast så missar dom aldrig, nej dom är så suveräna. 
Varför har du på emla då kanske ni undrar, ja det undrar jag med faktiskt. Jag tar väl det säkra liksom.

Nästa gång ska jag inte ha på emla, nej det går ju bra iallafall, och utan, dom är proffs!!
Jag brukar alltid gå till  labb för att ta prover då ju dom inget annat gör på dagarna. Många är ju jätteduktiga, men det är många många gånger som dom missar och får leta och göra illa mig. 
Nej fy då, jag önskar att jag kunde få gå till röntgen istället då jag ska ta prover :)


Nu till något viktigt för mig:)
Jag har haft krångel med min kära kateter som heter suprapubis kateter. Jag skriver mer om hur den fungerar lite längre ner.
Det har läckt både ur hålet på magen och så har jag kissat på mig vanliga vägen.
Ja i flera dagar var det tråkigt och jobbigt, och framför allt äckligt!!

Katetern läckte så att det blev kiss från hålet i magen på täcket. Äckligt och ofräsht kan jag lova att det känns.
En morgon hade jag fått nog så jag ringde till gyn i Falun, och jag fick komma till min sköterska där som brukar byta min kateter.
Vi beslutade att byta då jag ändå var där. Hon var så snäll och hämtade en doktor som var ledig just då, för att jag skulle kunna fråga honom om några saker eftersom jag var lite orolig.
Jag har i flera dagar känt mig orolig och samtidigt trott att det skulle gå över av sig självt, vilket det ju faktiskt gjort förut.
Jätteskönt att få träffa doktorn och han bestämde att en urinodling skulle göras för att utesluta  någon infektion.

Innan vi for till Falun den morgonen så satt jag på toaletten, det var en toadag den dagen :)
Ja pinsamheter är det slut på i mitt liv känner jag, så jag berättar hur det kan vara :)
Jag satt alltså på toaletten och hade fått microlax, vilket jag måste ha för att något ska hända.
Ja ni alla vet ju att man bara vet att man behöver gå på toaletten, men så enkelt har inte jag det, det gör inte jag.
Nej jag vet bara att jag behöver på toaletten, men hur ofta eller när, nej det få min kropp anpassa sig efter när jag bestämt haha :)
Jag gick varje dag förut, men då jag pratat med min neurolog, så bestämde vi att jag skulle prova med varannan dag. Och så gör vi.
Nu tillbaka till det jag skulle berätta haha :)
Jag satt där på toaletten och väntade, väntade på att något skulle hända, och då hörde jag det!!
Det skvalade i toaletten, jag kissade!!
Om ni visste vilken härlig men konstig känsla. Jag kunde kissa, två gånger till och med, helt utan att veta vad som var på gång :)
Det är inget jag kan bestämma att jag vill göra, och då jag har min kateter som fungerar, ja då händer det aldrig.

Jag tror att det var ungefär fyra år sedan jag kunde gå på toaletten, jag hade ingen aning om hur det skulle kännas, nej jag hade verkligen glömt.
Men nu vet jag, jag gjorde det två gånger, men jag hoppas förstås att det inte blir så igen, för jag vill inte kissa på mig, jag vill ju att katetern ska fungera..

Nu tillbaka till Falun och gyn.
Då jag fått en ny kateter så åkte vi hemåt, men vi stannade för lite mat i Borlänge.
Från Falun till Ludvika med ett litet mellan stop i borlänge så hade jag inte kissat på mig, helt amazing och underbart.
Ja det är inte klokt så skönt det kändes.
Efter ett par dagar så fick jag svar att jag behövde medicin mot en infektion.
Antagligen var det infektionen som gjorde att det "kläggade" igen själva änden på slangen som är i urinblåsan. Jag får se då jag ätit ur kuren om det blivit bättre, annars är det något annat :)


Jag kan verkligen inte vara utan min kateter!
Jag har min suprapubis kateter att tacka för mitt liv!
Ja jag fick mitt liv tillbaka tack vare den.
Hur skulle jag ha mått, vad skulle jag gjort om inte??
Ja den frågan ställer jag mig titt som tätt.
Jag skulle fått lov att bara vara hemma, och jag skulle fått lov att kissa på mig mest hela dagarna.
Man kan tömma sin blåsa själv med hjälp av en annan slags kateter, men med en spastisk kropp, ja min kropp var så mycket mer spastisk än den spastiskaste.
Det hade inte funnits en chans att jag kunnat fixa det, nej jag hade fått bli hemma jag.
Det skulle inte ha hunnits med att få mig från där jag satt till toaletten om jag blev kissnödig, nej det hade aldrig hunnits med. Jag hade fått kissa på mig :(

Som ju alla vet, ja alla som läser det jag skriver. Ni vet ju att jag vill var ute,  jag vill få luft.
Ni vet att jag bakar och lagar mat, ni vet att jag inreder och pysslar.
Utan min kateter hade jag aldrig kunnat göra allt det jag kan göra nu, nej jag hade verkligen varit fånge i min kropp!

Nu är jag fri, ja sedan flera år så kan jag göra vad jag vill, ja faktiskt nästan vad jag vill, och det är en gudomligt skön känsla. Tacksam är jag verkligen.
Min doktor då, nu har han gått i pension, berättade om suprapubisen då jag var där till han en gång, men nej, jag skulle då minsann inte ha en sån jag :)
Jag vet inte hur lång tid efter det samtalet som det tog, som jag funderat lite då och då på den kateter sorten, hur lång tid det tog innan jag bad att få en, helst direkt.

Han hjälpte mig, och det dröjde inte alls länge efter min önskan tills jag fick tid i Falun för operation.
Jag hade på den tiden ingen känsel alls i nederdelen av kroppen, nej under brösten och ned var den helt död :)
Min doktor, Ingela hette hon minns jag, hon var verkligen världsbäst!!.
Ingen bedövning behövdes och sedan dess är jag henne evigt tacksam, ja min doktor som hjälpte mig dit också förstås.
Det blev lite krångel direkt jag kom hem efter operationen, så jag fick lov att åka tillbaka direkt nästa dag, för att då bli inlagd i en vecka tror jag. Nästan en vecka iallafall.
I början var det spolning en gång i timmen, ja ni kanske förstår att det blev väldigt svårt att sova på natten. Varje gång dom spolade så blev jag att kissa på mig, och vem kan sova och samtidigt kissa på sig? jo bebisar förstås :)
Det var så att när Ingela hade  gjort hål i magen för att en slang skulle kunna gå igenom, så hade hon träffat ett blodkärl. Det ledde till blod in i urinblåsan, vilket i sin tur gjorde mycket koagler (torkat blod) som stoppade upp flödet. Tack och lov att allt rättade till sig till slut.
Efter dom dagarna så hag jag aldrig haft såna stora bekymmer.

Jag älskar min kateter, ja det är absolut den bästa uppfinningen för mig, jag är så tacksam.
Nu blev det väldigt mycket skrivande om just min kateter, men det kan vara många som undrar hur det är, och så finns det nytillkomna läsare med samma sjukdom som mig kanske, som vill lära sig allt om Ms som ju jag också ville i början.
Ja jag läste allt jag kunde komma över, jag plöjde det mesta.
Nu har det gått över sedan många år, den tiden är förbi.
Jag tänker och har sagt till min doktor att jag inte orkar läsa om allt som alla skriver. Jag räknar med att doktorn hör av sig då det finns något att göra för mig, ja så känner jag.
Jag orkar faktiskt inte veta mer, nej det lilla jag vet och kan, det räcker. Det räcker gott för mig.

Ja mycket krångel har det varit dom sista dagarna, men mycket bra också förstås.
Jag har inte hunnit med alls allt jag tänkte mig från början, men ganska mycket iallafall.

Jag har bakat, förstås så har jag det. Än är det några matcher kvar och nu är dom väldigt viktiga, ja alla dom resterande matcherna är jätte viktiga.
Dom håller på att kvala sig upp eller vad det heter :)

En dag så tänkte jag göra lite som jag inte brukar göra. Jag tänkte göra lite mat, men jag kan nog faktiskt inte göra lite mat jag :)
Jag tänkte göra flera olika rätter, men mindre,  mycket mindre än jag brukat, men hur lyckades jag med det? Inte alls faktiskt haha :)
Jag gjorde köttfärssås, köttbullar och köttfärs med vitkål i en gryta. 
När jag höll på med det så hade jag tänkt att göra en makaroni pudding med köttfärssåsen från början, men ändrade mig.
Det fick bli en makaronipudding med skinka istället :) 
.
Ja det är inte så konstigt att tiden går fort, väldigt fort. Då jag har så mycket på gång hela tiden så försvinner ju både tid och rum.
Jag är glad över att jag fixar och lagar och bakar som jag gör. 
Det blir många matlådor i frysen, och det kan vara jättebra framöver då jag kanske inte vill eller har ork och lust att göra mat. 
När säsongen är över för i år så vet jag inte hur det ska bli med mitt bakande :) 
Jag kan ju inte fortsätta iallafall, för så mycket frysar har vi ju inte haha :)



Killarna som spelar alla hockeymatcher Gert är med på,  får var mina försöks killar ibland då jag bakar sånt jag aldrig gjort förut :) 
Det är roligt att göra nya recept, men jag har svårt att göra nya varje gång, så rutor och bullar blir det mest, lite titt som tätt.
Nej nu har jag skrivit så mycket så mina händer är trötta, jag försöker ge mig på att rätta allt innan jag är klar och kan lägga ut.
Jag hoppas att du har det bra och att du mår bra :)
Kram kram