Att blogga är som ett gift :)

Mitt enligt mig fina tradera fynd :)

Hej och god morgon! Äntligen!
Min dator slutade för några dagar sedan att ladda sig även fast sladden satt i, så även om jag ville skriva så gick ju inte det med en död dator:)
Men nu efter att ha varit inlämnad och fixad och med en ny sladd så fungerar den igen.
Jag trodde inte att jag skulle få sån abstinens av att inte kunna skriva som jag brukar, men fy då säger jag.
Det har blivit som ett gift haha, mitt bloggande alltså.
Jag behöver få skriva, och jag behöver det för min egen skull och för att kanske kunna hjälpa någon med hjälp av mitt skrivande.
Nu då jag inte skrivit på så många dagar så ligger jag efter, så jag ska försöka uppdatera så gott det går.

Idag lite senare ska jag till stan på sjukgymnastik och lite stretching så det blir lite kortare inlägg idag än jag brukar tror jag.
Det är ju inte så att det bara är att skriva allt som dyker upp i huvudet, utan jag måste ju rätta också, så det tar längre tid än man kan tro att skriva, och idag då jag ska iväg så får jag tänka på att sluta i tid haha:)
Efter sjukgymnastiken ska Maria och jag på loppis i marnäs en sväng har vi tänkt, kan hända att mina tjejer också blir med dit.
Det ser ut som tråkigt väder ute men men, vad är väl det då det faktiskt finns kläder.

Jag har ju skrivit om en farbror jag träffat ute ibland som kan åka dubbelt så fort som mig, gissa om jag är avis!?

Jag var förbi vid han igår och lämnade en regncape som jag köpt och ville ge honom så han slipper bli blöt då han är ute och far.
Jag var till Borlänge i måndags och passade då på att köpa en till honom och det kommer ju göra att han kan åka ut i ur och skur lika som jag kan.

Jag tog kort på ett "gäng" fåglar i luften som det inte gick att missa då dom lät jättehögt :)
Tänk att dom inte krockar med varann däruppe då dom är så många haha:)

Härligt att kunna få göra någon glad och jag blir ju liksom gladare än han jag.
En så härlig känsla verkligen att kunna tycka om någon man inte känner och veta att man kunnat hjälpa till på något sätt.
Nu måste man ju inte köpa något till någon för att hjälpa till förstås, oftast behövs ju bara ett leende och kanske något eller några vänliga ord!

Ja tänk om alla människor slutade vara så stressade så dom hann titta upp och ge någon som behöver ett leende, en vänlig blick. Pust säger jag faktiskt för världen skulle verkligen se annorlunda ut om man kunde göra det lilla.
Men det räcker ju inte att bara några gör det, alla måste göra det för att världen ska kunna förändras. Tänk så lite som egentligen krävs faktiskt, inget som kostar pengar, det kostar inte så mycket energi och kraft heller så man kan ju undra varför inte alla kan bjuda till och bara ändra sig lite.
Det är inte svårt och det gör inte ont, det är bara så helt underbart!!
Det är så fantastiskt härligt då man känner att man förändrat eller fått någon människa att le tillbaka och bli glad.

Som vanligt, upptagna av mobilerna :)

Igår eftermiddag och kväll var superhärlig.
Jag och båda mina tjejer var på stan en sväng där vi käkade på subway, och sen på kvällen gjorde Melina mat åt oss.
Marielle skulle göra torsk och äggsås till henne och Daniel, så Melina blev så sugen på det hon med men utan torsk för henne då.

Hon gjorde jättegod mat och jag fick fisk till jag fast hon inte vill ha det, så vi får tacka Marielle för mat tipset och så tackar jag förstås Melina för att faktiskt göra allt.
Det är ju en procedur med att koka ägg, skala potatis, fixa sås och koka fisk och ja, faktiskt ganska krångligt med alla moment.
Men supergott blev det och jag blev supermätt!!
Jag är så glad över mina älskade tjejer och tycker dom är så duktiga!
Det har jag väl aldrig skrivit förut haha?

Jag kommer att skriva mycket mer, det kan jag lova, men det får bli en annan dag då jag har all tid i världen.
Jag har tagit en massa kort också som kommer att dyka upp, ett efter ett:)

Kram på er alla och ha en fin dag idag och njut!!

Man kan inte kunna allt man vill!

Gert gjorde en smoothie i nya maskinen häromkvällen :)

Hej hej!
Jag hade inte tänkt skriva något i dag heller faktiskt, men då Gert vaknade och mådde så himla illa så gör jag det ändå. Alltså inte för att han mår dåligt, men för att jag får skriva och vara ifred liksom.
När jag sitter och skriver i vanliga fall på vardagarna är ju Gert på jobbet och Melina i skolan så då har jag haft all tid i världen. Men då dom är hemma vill jag ju prata med dom och så kan jag ju inte koncentrera mig om jag inte är själv känner jag.

Idag nu på morgonen fick jag hjälp in i duschen och Inger gjorde en fin frisyr tror jag haha, jag har inte kollat, men jag känner liksom på mig att det är fint.
När dom åkte och Marielle vaknade och kom upp haha inte lätt att sova då det var Inger, Eva och jag på morgonen, så drack vi lite kaffe och jag bestämde mig för att skriva lite senare då hon skulle åka iväg lite.

Jag hoppas att Gert inte har magsjuka, usch det och migrän är det absolut värsta jag vet, man tror att man ska dö endera av illamåendet eller värken i huvudet om man har migrän.
Marielle skulle till Sara och rida nu på förmiddagen så innan hon for fick hon hjälpa mig att tömma min kateterpåse.

Ja tänk vad hon kan, och hon tycker inte det är något konstigt alls att tömma sin mammas påse haha :)
Vi skrattade om det lite innan hon åkte medans hon tömde.
Jag hade ju kunnat ringa hemtjänsten, men då Marielle kan är det ju enklast att hon hjälper mig då hon inte tycker det är äckligt alls:)
Gert brukar ju hjälpa mig mellan varven med det, men nu då han blev sjuk går ju inte det.

Igår var det en härlig dag och på kvällningen så hjälpte vi Maria att flytta, ja jag hjälpte ju inte till alls och hon skulle flytta in på tredje våningen såklart :) Inte så lätt då för mig kan jag lova haha :)
Jag bara var där iallfall och fanns liksom, ja hon vet ju att jag skulle hjälpt henne om jag kunnat, men man kan ju inte kunna allt man vill har jag då fått komma på och förstått.

Maria fick nog bannor igår kväll av fru Harriett då hon fick vara utan både armar och hår i flytten :)

Gert, Melina och Oscar hjälpte till och så fikade vi lite utanför dörren där det fanns ett riktigt "picnicbord" och det blir ju perfekt nästa sommar, att sitta där och prata och dricka lite kaffe och bara vara lite med bästa Maria.

Ja som synes fanns det iallfall tilltugg till den som vart sugen och nu var det ju inte bara mina som hjälpte till, utan Oscar och Victor och Jacob och Magnus hjälpte till också.

Jag är ju lite mammig jag och vill göra det jag kan, så mackor och fika och godis tycker jag liksom gör till så dom som bär kan få lite energi i sig, och så lite kaffe och dricka med förstås :)
Melina och Oscar skulle egentligen bre mackorna, men pga trötthet haha så gjorde min älskade Gert det!

Mysigt tyckte jag och jag tycker så mycket om Maria och vill att hon ska ha det bäst liksom!
En bäst person ska ha det bäst, så enkelt är det:)

Jag har ju inte skrivit på flera dagar och det känns alltid som att det blir rörigt då det blir så.
Jag har så mycket jag vill skriva men det blir ofta bara rörigt känner jag.
Jag har haft många fina soliga dagar iallfall och verkligen njutit av det, jag är så glad att det har varit en sån underbar höst med härliga soliga utedagar för mig.

En sak som är mindre rolig med hösten är all skit jag drar in, ja som ni ser så fastnar allt det här under och i mina däck, och sen följer det snällt med in :)
Det kommer att bli kanon om jag får en uterullstol snart, så jag kan få ha rent och fint inne, så som ju jag vill ha det.

Idag är det lite sämre väder och nyss såg det ut som att det snöade lite smått, men det har slutat nu men blivit regn istället och hur kul är det att gå ut då?
Jag träffade förresten min farbror, ja nu har jag många som jag kallar "min farbror" men den här har jag träffat och hans "maskin" går dubbelt så fort som min. Gissa om jag är avis?!

Vi brukar prata då vi möts och han är en gullig farbror tycker jag.
Han frågade mig vart jag köpt min "blåa" regncape häromveckan och jag sa att jag bara hade en rosa haha, han erkände att han var lite färgblind men inte så färgblind att han inte kunde skilja på blå och rosa :)
Haha jag vet ju att jag bara har en rosa så nog är han färgblind på riktigt allt.
Vi skämtar och kan skratta om många saker.
Han har också Ms men kan förflytta sig lite själv fortfarande han.

Jag träffade honom häromdagen och då frågade jag honom om jag fick köpa en sån regncape till honom då jag ska till Borlänge på måndag och vilken färg han helst skulle vilja ha haha:)
Jag fick bestämma jag, så nästa vecka ska vi ses på stan och fika lite och hans fru följer nog med hon också.
Roligt, och han behöver verkligen en sån så han också kan vara ute så mycket han vill, lika som jag kan vara.
Jag tror det lutar åt en grön, men jag får se då jag ser alla färger som finns.

Jag hade tänkt köpa en i smyg och ha i min "skuff" tills jag mötte honom, men som vanligt har jag inte tålamod med att vänta med att berätta haha så det blev ingen hemlis.
På mitt gamla jobb på Intersport så fanns ingen synd nog och TeamSportia brukar jag inte vara in på,  så det får bli Stadium i Borlänge där min är köpt. Det var min mamma som köpte min och den har verkligen varit till nytta.

Jag vill så gärna hjälpa andra människor med det lilla jag kan, och jag vill att alla ska känna att dom finns och att någon faktiskt ser dom oavsett.
Jag önskar att jag kunde få alla ensamma svikna människor att få tro på sig själva mer och att dom får känna sig omtyckta.
jag vet att jag inte kan rädda hela världen som ju jag vill, men jag vill gärna försöka!

Jag träffade en tant igår då jag skulle till Maria som var så glad varje gång hon såg mig sa hon.
Hon blev så glad att jag såg så snäll och levande ut sa hon haha.
Ja nog sjutton lever jag och hoppas att jag får göra det många många år till och känna samma glädje som jag gör nu.
Jag är så glad över livet och att allt känns så himla bra och enkelt fast det ju egentligen är rätt svårt och komplicerat.
Livet blir oftast som man gör det och så som man bestämmer själv.
Om jag bestämt mig för att vara arg och bitter så hade ju livet blivit så tråkigt och jobbigt, och inte tal om alla runtomkring mig. Dom hade inte stått ut med mig en enda dag tror jag.
Nu valde jag att ta den positiva vägen där jag faktiskt vill leva och må så bra det går, och att jag accepterar att jag är jag och inte kan ändra på det.
Nej jag mår oförskämt bra för att vara i min situation, men jag har förtjänat det kan jag tycka, och tänker fortsätta med det.
Utan alla dom bästa runtomkring mig hade jag nog inte varit där jag är tror jag helt ärligt, så jag har dom väldigt mycket att tacka för.
Att dom funnits och funnits, och dom nya fina vänner jag fått sedan vi flyttade hit , ja det går inte att tacka nog!

Jag hoppas Gert piggnar på sig under dagen här, så han slipper ligga och må dåligt, usch.

Jag hade så många planer för dagen jag haha, men vi får ta tag i dom imorgon istället kanske :)

Hoppas alla får en fin dag förstås.

Kram kram

Jag mår så bra :)

Nu är det verkligen höst :)

Hej och god morgon!

Idag sitter jag som vanligt och njuter av min kaffekopp.
Jag njuter också av själva livet, och jag vet faktiskt inte hur jag gör!?
Jag har ingen aning om hur jag bär mig åt?

Jag är ju ganska sjuk egentligen, men jag känner det inte riktigt så utan har accepterat att jag är jag och att jag inte kan klara mig själv utan behöver hjälp.
I början mådde jag väldigt dåligt av att behöva hjälp, men nu är det helt naturligt och jag är så glad över personalen som kommer och hjälper mig så det finns inga ord för dom.

Jag tänker inte på att jag är sjuk nästan någon gång, utan jag tänker mest på vart jag kan ta mig fram med min rullstol och bryr mig liksom inte om varför jag sitter i den.
Den är ju mina ben och jag är så glad över att kunna ta mig fram.
Jag har åkt ungefär 85 mil den här sommaren, och då kan ni ju tänka att nästa år blir det ännu fler mil då jag förhoppningsvis har en riktig utestol, och dessutom har mindre med spassivitet i kroppen.
Det kommer bli massor av mil är jag säker på.
Men om jag tänker på att jag gått så många mil då hade jag ju fått massor av motion som jag ju inte kan få sittande still i rullstolen. Det är lite sorgligt kan jag tycka att jag inte kan röra mig, men jag får var glad över att mina armar är ganska bra än iallfall.
Man får vara glad över det som fungerar och inte deppa ner sig för allt som inte fungerar.
Det är verkligen lättare sagt än gjort, men jag har faktiskt fixat det ganska bra till slut måste jag säga. Det kan säkert bli så att jag kommer i någon "down" period någon eller några gånger, men just nu känns det inte alls som att det kommer att bli så, men det är nog bra om jag är beredd på det.

Igår regnade det hela dagen så det blev ingen tur ut, utan jag blev hemma.
Lite tråkigt faktiskt för jag skulle egentligen behöva få luft varenda dag oavsett.
Jag behöver få andas den härliga ute luften, ja då mår jag allra bäst faktiskt.

Min fina bästa Melina.

Igår hände det jag trott var helt kört!
Melina och jag har inte kunnat göra läxor ihop,  hon blivit arg direkt jag öppnat munnen haha, så hon har ibland tagit hjälp av Gert då det ju gått mycket bättre.

Igår ville hon ha hjälp med So:n.
Gissa om jag blev glad och det fungerade bra och vi blev inte osams alls! Härligt verkligen.

När Marielle var yngre så gjorde hon ofta läxorna med mig och det gick jättebra. När Marielle sen skulle ta körkort så övningskörde vi hela tiden utan att bli osams.

Och min fina bästa Marielle.

Nu kan ju jag inte gå och vi kommer att få en jättestor bil om några månader som är en automat, så vi får lösa det med Melinas övningskörning sen då det är dax.
Kan hända hon kan lära sig våran stora då nya bil om jag sitter bredvid, men hon måste träna på en vanlig manuell också förstås.

Våran blivande bil :)

Jätteskön kväll blev det iallafall då det faktiskt kanske håller på att vända och jag kan försöka hjälpa henne.
I det här fallet var jag ju egentligen fel person för att hjälpa henne då det handlar om politik, men men vi gjorde så gott vi kunde och man kan ju inte vara intresserad av allting haha:)
Tyvärr verkar mitt ointresse ha smittat av sig på båda mina tjejer, men dom kan ju en massa annat och så har dom ju sunt förnuft!

Jag grejade lite igår och då jag skulle ta ut smöret ur kylen så tappade jag smörkniven på golvet då den låg på locket till smöret.
Jag fick ta en ny och då den var full med smör haha, jag gillar ju smör, så tappade jag den med?
Ja jag vet då inte. Jag hämtade en tång och lyckades ta upp båda knivarna och sen sprutade jag på rengöringsmedel, och sen tog jag papper och torkade upp, med hjälp av tången då förstås.
Ja jag fixade det ganska lätt, men det är mycket mer procedurer för mig då rullstolen tar sån plats.

Det är jättesvårt att nå in i kylen så jag får hoppas att det jag vill ha ligger ytterst så jag når.
Jag var lite hungrig så jag skulle försöka värma matlådan jag hade, och det gick!
Jag höjde min rullstol till max så jag nådde :) Jag gillar inte microvågsugnar då jag tycker dom är fula haha, så våran är i ett skåp ovanför ugnen, men det gick att nå så högt!
Härligt, jag har faktiskt inte orkat testa det förut då allting krånglat för det mesta och förut då jag var mycket mer spastisk så skulle det aldrig ha gått. Så "lite mycket" gör allt medicinen.

Gert var i Smedjebacken på hockey och mina tjejer åkte också dit för att titta.
Igår skulle Simon vara med så det är ju extra roligt att titta då.
Jag hade kunnat ta färdtjänst för att åka dit jag med, men jag valde att stanna hemma den här gången med. Nästa gång kanske :)
Skönt för Gert också faktiskt tror jag att få vara själv lite, han är ju mestadels hemma med mig, men han är förstås på jobbet hela dagarna, men jag menar efter jobbet då han alltid är hemma.
Hockey är ju hans liv lite grann så jag är glad för hans skull att han får ha en roliga stunder och kvällar utan mig lite då och då:)

Idag ska jag inte göra så mycket men jag hoppas på finare väder så jag kan vara ute lite, jag mår så himla bra då jag är ute så helst ska jag vara ute hela tiden haha :)

Jag mår så bra och är så lycklig över att jag har min älskade familj och för att jag är jag.
Ja jag är faktiskt så glad över att jag är jag och jag tänker aldrig bli gamla Nina någonsin igen.

Jag hoppas alla får en fin härlig dag idag och att ni är rädda om varann.

Kram kram

Vi pallade en påse med småkottar :)

Hej och god förmiddag!
Usch att vakna till smatter på rutorna kändes sådär tycker jag idag.
Jag hoppas det regnat klart snart så jag kan ta mig ut utan att behöva klä mig allt för mycket.
Jag och Maria tänkte oss ut en sväng, men vi får se hur hon känner och tycker frampå förmiddagen.
Jag har haft en härligt skön helg, med mycket ute tid, jag verkligen älskar att vara ute och jag älskar att andas den härliga luften som är nu.
Gert sålde sin Audi i Lördags så det blev till att sätta på vinterdäck även på våran stora bil.
Vi ska sälja den också så vem vet, snart kanske han får lov att åka buss till och från jobbet :)
Men det går ju inte då det inte finns bussar som passar, så en stund får han låna Marielles lilla pärla har hon lovat.
Men hon ska ju åka och jobba i sälen snart så då får vi lösa det då den dagen kommer haha :)
Marielle var i sälen över helgen och hade lite kickoff typ tror jag vi kan kalla det, och då köpte hon sig en jättefin jacka som alla andra där har också, nja inte alla förstås men många.

Igår kom hon till stan och mötte upp mig och min mamma var med också, jag och Marielle försökte vara smakråd till mamma men det gick sådär haha.
Vi käkade lunch uppe på gamla Domus, det kanske heter något med gallerian nu, jag vet inte.
Jättegod mat verkligen och vi vart mätta och belåtna.

Igår morse skulle jag byta slang till katetern, och doktorn som skulle göra det kom från Falun.
Synd nog inte den doktorn jag hade då jag satte in min kateter, men det gick bra iallafall och efter en stund gillade jag den här doktorn också fast inte alls som den jag hade i Falun.
Han bytte slangen inifrån magen och ut genom magen och det kändes lite konstigt, men det gjorde inte alls ont.
Ibland kan det verkligen vara tur att inte ha känsel kan jag säga.
I helgen då Sandra var här och hjälpte mig, så hade vi på bensin, ja alltså bensin man köper på apoteket för att ta bort klister rester.
Vi skulle ta bort lite klister rester som jag hade på magen där slangen suttit fast bredvid hålet.
Hon fick lov att gno ganska mycket för att det skulle gå bort och så duschade vi av det väldigt illa luktande medlet.
Jag kan lova att vanlig bensin luktar supergott om man jämför.
Usch man blev faktiskt att må illa av den där lukten.
Vi tänkte inte mer på det men sen i förrgår kväll då Maria och Helena var hit så såg dom vilket brännsår jag hade där.
Typiskt nu då mitt sår på benet precis läkt. Jag har ett magveck också precis där det blev brännsår så jag får försöka tänka lite på det.
Lika i det här fallet så känner jag inget som tur är, men kroppen kan ju ändå känna på något sätt utan att jag gör det.
Jag får vara uppmärksam ifall det skulle bli något tok med mig, för då kan det ju faktiskt bero på såret jag inte känner.
Jag önskar att jag slutat lite tidigare med godis haha, för då skulle mitt magveck inte alls vara så stort :) Ni som är tjejer och läser det jag skriver förstår nog exakt vad jag menar med magveck.
När jag säger något sånt till Gert så fattar han ingenting han, för han tycker jag är smal och fin och har inte upptäckt några veck typ, haha eller hur liksom :)
Jag ska inte använda sådan bensin mer har jag bestämt haha, för det verkar verkligen som jag inte tålde det alls då jag fick brännskador av det.

Hur som helst så fungerar katetern som den ska hittills, men det kommer lite "klägg" ur hålet där slangen går in, antagligen för att han skulle stoppa in en grövre än den jag hade, men den är bara 12 mm så grov är den ju inte haha:)
Jag kan fortfarande inte titta på hålet där slangen går in, men som tur är har jag ju magvecket där som gör att magen är ivägen för att jag ska kunna se.
Skönt på det viset faktiskt för jag har verkligen ingen lust att se hålet!
Jag är iallfall så jätteglad över min kateter som verklige gör att jag fått mitt liv tillbaka, och min frihet ska vi inte tala om!
Jag kan vara borta hur länge som helst utan att behöva tänka på toalettbesök och det är superskönt!
Jag hoppas på att både brännsåret och slangsåret läker fort som tusan för det är inte skoj att ha dom även om jag inte känner dom.
Det blir ju lite oro över att det ska bli infektioner också så det vore bra om det bara blev bra fort som tusan.

Igår då jag varit på stan en stund skulle mamma simma och Marielle for hemåt och då kom mina hemtjänstare Sandra och Helena då dom visste att jag skulle hämta ett ganska stort paket på hemköp. Jag hade tänkt ta det med mig själv, och det hade ju gått, men jätteskönt att slippa verkligen.
Här på bilden tokar dom sig lite då dom ska sätta på mig min varma täck kjol innan jag ska rulla hemåt :) Dom är så snälla så inte klokt.

Så här fint skåp har jag köpt på tradera, och det är jättefint verkligen. Passar perfekt här hos mig och oss. Jag har inte bestämt vart jag ska ha det exakt, men i vardagsrummet blir det iallafall.

I söndags fick jag med Gert på en liten prommis, men han cyklade och jag körde rullstol.
Jag och Maria hade tänkt plocka kottar, men då det var så fint väder så fick Gert göra det istället för Maria.

Någon hade hunnit före oss, och snott massor av kottar :)

Kottarna räckte till oss med och det kommer att bli så fint här då jag blir klar med det jag tänkt göra med dom.
Jag har nog aldrig pallat kottar förut, men det blev en hel påse till slut, och trädet var nog kommunens så det gick nog bra.
Kottarna ligger nu på en bricka för att alla spindlar förhoppningsvis ska försvinna, om det nu finns några där i vilket ju jag tror haha:) men om några dagar är dom mogna för att tas in och för att jag ska kunna försöka pyssla till det lite fint.
Maria har tagit hit lite hasselkvistar också som jag kan använda, så det kommer att bli fint då jag är klar. Iallafall kommer jag att tycka det , och det är ju viktigast!

Viktigt att inte göra som andra säger eller tycker, viktigast att man själv är nöjd och att man tycker det blev bra. Man ska göra som man känner och som magkänslan säger, då blir det bäst.

Man ska inte göra som andra säger om man inte själv tycker lika förstås. Jag har ju skrivit om det där med att tycka själv och att det är så viktigt, och jag kommer att glida in på det stup i ett känner jag.

Det är viktigt att få vara sig själv och den känslan jag känner varje dag önskar jag att alla fick känna. Ett sånt himla glädjerus på något sätt, ja det är en riktig lycko känsla som det inte finns ord för.
Jag har iallfall inte kommit på något ord för det som passar.
Jag har försökt förklara för Gert, men även om han säger att han är lycklig och mår bra så har han inte känt den känslan jag försöker förklara.

När man mår så oförskämt bra som faktiskt jag gör, så blir inget så jobbigt liksom och jag känner att det är därför jag kanske kan tycka om andra människor så mycket.
Jag tycker förstås inte om alla människor, men många, och många jag inte känner alls och inte vet vad dom heter, men jag gillar dom verkligen.
Min en farbror jag skrivit om förut som är från Smedjebacken tex, jag drömde om honom lite i natt så därför tänker jag lite extra på honom.
Han är en härlig underbar människa och det är så skönt att kunna känna så och att kunna tillåta sig själv att få göra det.

Det är viktigt för mig att vara en bra människa och att hjälpa till med det lilla jag kan, att bara finnas och vara glad kan faktiskt hjälpa någon som har det svårt.
Och så det som jag tjatat om så många gånger, att säga hej då man möter någon.
Man kanske inte vill säga hej till alla då förstås, men om man möter någon som ser ensam ut eller som ser lite sorgsen ut. Säg hej!
Du kan rädda den personens liv bara genom att du faktiskt sett den personen.
Så jäkla viktigt att förstå det, och om alla gjorde det och var lite mindre ego så skulle väldigt många fler människor få finnas och framför allt, synas!
Att bli sedd då man kanske levt hela sitt liv ensam utan vänner eller någon som brytt sig om, viktigt viktigt!!
Nu då jag skrivit klart för idag så tänker jag sitta och hålla tummarna för lite bättre väder.

Jag hoppas ni alla får en fin dag idag!

kram kram

Ännu en strålande dag :)

Så här fina var vi för några år sedan :)

Hej på er denna härliga lördags förmiddag!
Jag sitter här med min kopp kaffe och hör Gert ligga och snarka:) Skönt att han får sova tills han vaknar.
Solen skiner och det känns faktiskt lite som att man blivit bortskämd med den här fina hösten.
För mig gör det inget alls att det är kallt, för då är det ju bara att klä på sig mycket, men som en vanlig höst då det regnar hela tiden, det tycker jag är värrä.
Att åka runt i rullstol ute då det regnar går ju bra förstås då man har regnkläder på sig, men det blir blött och ruggigt och känns inge kul alls tycker jag.
Om det regnar blir det extra tråkigt för då blir det motigt att ge sig ut liksom, man drar sig för det, men när som idag solen skiner och lika igår, ja då vill man ju ut och få luft!
Nu pratar jag bara för mig själv och många kanske inte alls tycker som jag.

Igår var jag till Jysk och några fler affärer, men det var Jysk som var mitt mål.
Melina och Oscar följde mig dit och sen då vi handlat lite klart for dom hem i förväg då dom ju helst ville slippa Coop haha:)
Jag skulle köpa kycklingspett och wook som vi skulle ha till kvällen:)
En jättemysig dag verkligen och dom är så gulliga med varann.

Jag köpte sockor, super sköna och varma som jag sett sist jag var dit.
Jag köpte flera par för jag tänkte att Marielle kan ta med sig när hon ska till sälen, och så ville Melina ha ett par hon med.

Vi var in på Rusta också där jag köpte ett gäng med ljus, och så var vi in på Elgiganten så jag kunde köpa flera essenser till våran dricka maskin.
När jag köpte den för ett tag sen köpte jag en prov förpackning med många olika smaker och vi har testat lite, och jag och Melina har kommit fram till att vi gillar hallon smaken bäst, den är dessutom sockerfri så det passar ju superbra.

Jag köpte några till essenser som man bara ska droppa i några droppar också så det blir lite som "loka" tror jag haha, och jag hittade rabarbersmak och var bara tvungen att köpa en sån.
Gert gillar nog inte den, men det gör förhoppningsvis jag, men det är bara det att jag inte gillar loka typ så vi får se om jag kan vänja mig till slut kanske.
Jag gillar ju vattnet ur kranen som det är mycket bättre än bubbelvatten.
Men om det smakar dricka så tycker jag det är helt okej förstås för jag gillar ju kolsyran då.

När jag var där inne så köpte jag mig och oss en potatis skalare, en elektrisk.
Ja jag kan inte skala längre och Gert får så ont i sina händer, så jag tyckte det var en investering för oss. Det var någon på hemtjänsten men jag minns inte vem, som sa att det var jättebra, så vi kan ju prova. Allt som kan underlätta för oss är ju superbra, och jag gillar verkligen inte pulvermos!!
Nej om man ska göra riktig mat så vill jag ha potatis på riktigt och inte i pulver haha :)

Man ska kunna "slunga sallad" också haha men jag förstår då inte varför eller hur man gör det?
Jag ska läsa instruktionerna om det haha :)

Efter att jag varit klart i alla affärer så åkte jag in på Coop för att handla det sista innan jag skulle åka hemåt och jag köpte "lite" godis också.

Jag och Gert har ju slutat med godis och faktiskt har jag kunnat hålla mig. En liten test kan man kalla det haha och jag klarade den! Jag jäklades med mig själv kan man säga :)

Eftersom Gert skulle bort på kvällen och jag inte visste hur Melina skulle göra så skulle Mamma komma till mig och vi skulle käka lite hade vi bestämt.
Nu blev Melina hemma med mig och mamma kom innan Idol började och så kom Maria.

Fina Maria <3

Bästaste Maria måste jag som förut få säga. Jag tycker så mycket om henne och det är så skönt att bara kunna vara och inte behöva vara på något särskilt sätt med henne.
Vi hade en mysig kväll och Maria blev kvar efter att mamma åkt hem.

Maria och Melina <3

När Gert kommit hem och vi till slut satt och gäspade lite allihop haha,  så hjälpte hon mig att lägga mig och Gert skjutsade henne hem.
Hon ville gå men fick inte det för mig, jag blir så orolig att något ska hända så hon fick lyda mig bara haha.
Ja Maria är helt enkelt bäst och man har inte tråkigt med henne, och det är mycket ge och ta, och det är så enkelt allting.
Jag är så glad att jag träffat henne så det är inte klokt!

Idag ska jag och Gert ha en liten fixardag här inne när han vaknat till liv och blivit lite pigg.
Jag och vi ska förstås vara ute i solen också, men vintergrejerna behövs faktiskt tas fram och sommargrejerna får gå i ide lite grann.
Hela min garderob är full med kläder jag inte ens tittat på på hela sommaren, så det kan nog bli lite högar med ge bort och släng och lite så haha:)

Jag hoppas alla får en fin bra dag idag, för det ska verkligen jag ha!

Kram kram

Inte roligt att be om hjälp!

Kanske borde köpa såna här :)

Hej hej!
Idag är det fredag och jag har haft en skön morgon.
Jag har en Sandra frisyr så bara det säger ju att jag haft en bra morgon :)

Solen ser ut att komma fram ordentligt ute, så det blir nog en tur till Jysk där jag sett sköna fina sockor jag vill köpa.
När jag var dit häromdagen så ringde ju Petra, min sjukgymnast på sjukhuset och påminde mig att hon skulle komma hem till mig efter en stund, och då fick jag ju lite bråttom hemåt.
Jag såg dom på väg ut och hann ju inte köpa dom då,  så jag tänkte att jag behöver ut lite idag och få lite frisk luft, så det får bli en tur dit har jag tänkt mig.

Det är så skönt att få vara ute och jag behöver det varje dag faktiskt, men jag vet inte hur det ska bli då det blir mycket snö ute och jag inte har någon riktig uterullstol?
Jag tänkte förut att jag väl fick gå i ide och bara vara inne, men det vill jag verkligen inte!

Jag behöver luft och solen ska vi inte tala om att jag behöver.
Jag hoppas efter att jag varit till hjälpmedelcentralen att det ska gå lite snabbt så jag får en sån jag vill ha, och som går snabbare än den jag har.
Jag behöver verkligen det och jag behöver få känna friheten även om det är vinter.
Vi får se hur det blir, men jag tänker minsann inte ge mig, utan dom måste hjälpa mig så jag kan ta mig ut ordentligt även om jag sitter i rullstol.

Igår var jag till sjukgymnasten Pia på stan för att hon skulle hjälpa mig att stretcha lite och massera mina ben.
När jag varit hos henne åkte jag upp på stan en sväng och jag skulle handla några saker på hemköp då jag ändå var på stan.
Jag brukar inte handla där, och det är många ställen för mig som kommer att gå bort,  för det går inte att klara sig själv längre!

Jag kan inte ens ta ett smörpaket själv! Jag kan inte nå ett paket köttfärs ens och ja det är allt annat än handikappade diskar affärerna sätter in nu. Snyggt och ordning, visst!

Den hamnade i korgen iallfall, men med hjälp då :)

Jag fick lov att be om hjälp bara för att jag inte kunde ta själv som jag alltid kan i andra affärer som inte bytt sina diskar, iallfall inte än.
Det känns ganska ledsamt att jag inte kan sköta såna enkla saker själv utan att be om hjälp.
Jag måste ju be om hjälp med många saker under en dag, men att jag ska behöva be om hjälp för så enkla saker känns faktiskt för jäkligt.
Om jag skulle trixat och försökt, så hade jag haft sönder rutorna i dörrarna och det hade ju inte varit kul, så jag hade inget att väja på än att be om hjälp.
Jag har mål i munnen och törs be om hjälp utan problem,  så det är liksom inte det alls.
Jag ber om hjälp att tex öppna dörren till hemmakväll där det inte går att komma in annars, lika som det finns massor av ställen som man inte kan ta sig in i själv.
Jag ber om hjälp att nå då grejer är för högt eller för lågt eller för långt in, men nu ska jag behöva be om hjälp för att dörrarna är ivägen, för att diskarna ska se snygga ut.
Kylskåp har man ju hemma och dit in når jag inte heller, men att ha det i affärerna gör mig lite arg, samtidigt som jag förstår att det spar energi och ser snyggt ut.

Ja det är inte lätt kan jag säga och jag låter nog gnällig idag med, men jag blir så frustrerad då jag vill försöka klara mig själv och så går det inte på grund av dörrar som är ivägen!

Jag handlar oftast på Konsum här på Ludvika gård då jag handlar lite själv bara, och ibland måste jag be om hjälp där med, men mest om det jag vill ha ligger i en frysbox långt ner för då når jag inte.
Men där finns vanliga kyldiskar tex så jag kan ta mjölk och smör själv och det är lyx känner jag för mig, så jag hoppas dom aldrig byter diskar där.
Nu är det inte bara i affärerna som det är ohandikappvänligt, jag fattar då inte hur Ludvika som stad kan vara så handikappvänligt som man kan läsa i tidningen.
Det finns väldigt många ställen man inte kan komma in på, och att gå på något mysigt fik går ju helt bort. Nu har jag ju slutat med fika haha och med godis också, ända sedan i måndags faktiskt och det går jättebra!
Jag tänker inte falla tillbaka utan jag tänker hålla i det och försöka att äta så nyttigt det går.
Jag hoppas verkligen att både jag och Gert ska bli lite piggare snart då vi varit utan socker ett tag så vi får mer ork och energi.
Melina tog just fram några lussebullar som hon verkligen frestar mig med just nu!!
Men har jag bestämt mig så har jag :)

Alla som är friska inklusive jag då jag var frisk tänkte inte så mycket på vart det var steg och då man skulle in i en affär, bara kanske då man hade barnvagn förut.
Det är faktiskt så att man kan likna barnvagnsföräldrar med rullstolsburna faktiskt.
Man kommer inte fram överallt och man kan inte ta sig upp och ned.
En barnvagn kan man ju bära eller dra upp tex men med mig som väger över 200 kilo:) så går det inte lätt alls att bära.
Nej fy så fel jag tycker det blir och är då det står att Ludvika är så handikapps vänligt.
Enligt mig så är det inte alls bättre än någon annanstans faktiskt.
Nu är jag ju så att om jag ser något jag vill köpa tex i ett fönster så skulle jag kunna ringa in så dom kommer ut och hjälper mig fast jag står ute på gatan.
Alla är inte så förstås men som jag skrev så har jag mål i mun och säger till och ber om hjälp när det behövs.
Jag fattar förstås att det faktiskt inte praktiskt går att komma in överallt och det är ju så, men att få kunna ta sitt eget smörpaket tycker jag ska vara självklart faktiskt.
Dom som planerat och bestämt inredningen i matbutiker har verkligen glömt bort oss i rullstol och vi är faktiskt ganska många.

Min vän Mattias förstås som sitter i rullstol och är världens smidigaste kan säkert lätt hämta sitt smör i kyldisken, han har en manuell rullstol som inte tar lika mycket plats, plus att han kan böja sig lätt och är världsduktig verkligen. Jag beundrar verkligen honom för att han fixar allt.
En till som jag beundrar är Roger i Hedemora som också är världsduktig men jag har ju inte kläm på hur han gör i affären, men han är så smidig han med och har en manuell rullstol.
Mattias har jag gått på rullstolskurs med, så det är därför jag har mer koll på han :)

Det är skillnad måste jag säga och så är det ju skillnad på sjukdomar och vilka problem man kan ha.
Jag blir så spastisk så jag inte kan böja på magen när jag sitter, så ni kan ju förstå att jag då inte kan böja och sträcka mig då jag ska nå något, plus att i det här fallet med glas dörrar så skulle ju glasdörren gå i tusen bitar om jag skulle försöka få plats med min ganska långa rullstol.
Faktiskt omöjligt om man frågar mig.

Ikväll ska Gert åka med pojkarna till Leksand på hockeymatch, det är Gerts födelsedagspresent och dom kommer att få det kanon roligt är jag säker på.
Jag får vara hemma haha jag, vilket ju är det allra bästa då det är en sån hockeymatch som jag ät totalt ointresserad av.
Jag kollar gärna på matcher men då vill jag ju att Simon är med så jag känner någon liksom:)
Mycket roligare då.

Jag hoppas alla får en fin dag!

Kram kram

Viktigt att få hjälp av personal som kan mig!

Hej :)
Idag blir en bra fin dag även om det inte ser så fint ut ute.
Jag har haft en bra morgon och sitter nu med min kopp kaffe och njuter.

Lite senare idag ska jag åka till apoteket på sjukhuset och hämta lite medicin och sen till en sjukgymnast jag haft förut för att se om hon kanske kan hjälpa mig lite mer med mina ben.

Jag har inte varit till henne sedan jag var skapligt bra och kunde förflytta mig själv.
Hon är optimistisk och tror att hon kan flytta mig alldeles själv utan lyft mellan min rullstol och britsen. Men jag är lite mer realistisk och vet ju hur kroppen är, så jag vet att det inte kommer att gå, så jag har ordnat så hemtjänsten kommer och hjälper till, då känner jag mig lite lugnare och håller tummarna för att det ska fungera.
Det blir ett spännande projekt men jag känner mig en aningens orolig, mest för att personalen från hemtjänsten som ska följa mig inte är van vid mig alls och dom vet inte hur jag fungerar riktigt.
Men man ska ju inte vara negativ och tro det värsta, så jag hoppas på det bästa.
Om inte det går så måste vi på något sätt få dit min lyft så vi kan få mig tillbaka i rullstolen igen.
Eller så får vi kanske ringa brandkåren haha :)

Hur som helst så ser jag fram emot att få hjälp med mina ben av sjukgymnasten oavsett hur allt kommer att fungera, jag är lite rädd för att det blir första och sista gången bara då det kan bli väldigt krångligt.
Det skulle vara lättare och kännas bättre om jag hade mina ordinarie hemtjänstare med mig, men som jag skrev så ska man ju inte vara negativ haha :)

När jag tänker på såna här grejer jag ska göra och allt känns ganska osäkert, så känner jag att jag verkligen skulle vilja ha personliga assistenter som känner mig och min kropp.
Och som vet vad som fungerar och inte,  och som vet precis vad jag tycker.

Jag har ju ansökt om det och hon som har hand om det har gjort hembesök för länge sedan.
Hon ringde häromdagen och skulle komma hem till mig igen, nästa vecka på fredagen.
Det verkar krångligt att utreda mig haha :)

Jag hoppas på att få hjälp, för då kommer mina dagar se helt annorlunda ut, och jag kommer då att ha personal som kan mig, det är faktiskt viktigt och skönt att få hjälp av dom som känner mig och som vet liksom!
Att dom vet att jag tycker det är jobbigt med toalettbesök tex, att jag tycker det är pinsamt att någon ska behöva ta reda på efter mig, men vem skulle väl inte tycka det egentligen?
Med samma personal så skulle det nog inte vara pinsamt till slut och jag skulle kunna slappna av med såna grejer, som jag nu tycker är jobbiga.
Dom skulle veta precis hur jag skulle vilja ha det och jag skulle slippa säga till om saker hela tiden som är självklara liksom.

Jag tror att mitt liv skulle kännas mycket enklare än det gör idag, och bara vetskapen vilken som kommer skulle kännas så himla skönt.
Som det är nu så kan hela dagen kännas tråkig då det kommer två som inte brukar vara hos mig.
Så himla konstigt verkar det då det finns ordinarie som jobbar och ändå kan två som inte brukar vara här, välja "Nina turen".
Jobbigt för mig faktiskt och hela dagen kan kännas helt förstörd av det faktiskt.
Jag har prata med chefen om det flera gånger, men hon verkar varken lyssna eller förstå eftersom det blir tokigt stup i ett.
När det kommer iallafall en som är van så blir ju allt så mycket lättare.

Som det är nu så måste jag fråga dom som är här på dagen vilka som kommer på eftermiddagen och liksom välja när jag ska försöka gå på toaletten.
Ja att hänga i lyft skynket naken för att få hjälp med microlax och sen sätta mig på toaletten är inte alls roligt, och ännu mindre roligt då det kommer någon som aldrig gett microlax och jag ska lära ut det.

Nej inte roligt alls, utan jag vill förstås ha dom som kan mig bäst för att jag ska kunna vara trygg och lugn.
Det är ju en sak om alla ordinarie är sjuka vilket faktiskt aldrig hänt egentligen, då måste jag ju finna mig i situationen, men nu då jag faktiskt vet att någon av "dom mina" jobbar, men ändå kommer det andra så blir jag faktiskt ledsen och förstår att chefen faktiskt inte förstår något av det jag sagt.

Det är ju lika med dom som vill komma hit på "Nina turen".
Hur kan dom vilja det egentligen då dom känner sig osäkra och inte kan, det måste vara en "populär" tur eftersom det bara blir tok hela tiden haha.
Ja man måste försöka skratta åt eländet och det kan nog verkligen tyckas att jag är kinkig och dryg kanske, men jag vet att jag har rätten på min sida egentligen.

Vem av er vill att någon som inte kan, eller ha en kille som underifrån ska ge dig microlax då man hänger med hela rumpan bar? Inte så många tro jag haha men jag kan ju ha fel?
Nej jag hoppas verkligen att det blir ändring.

Mina vanliga hjälpare här hemma bara älskar jag,  och mina dagar blir så himla bra då dom kommer på morgonen, dom ger mig så mycket energi och vi har så himla roligt. Ja jag gillar förstås mina vanliga då dom jobbar kväll också förstås haha :)
Det går inte med ord att förklara hur glad jag är för dom alla. Dom är verkligen bäst!
Ingen nämnd så ingen glömd, inte värt man skriver namnen här för då blir det nog bara tok på deras jobb tror jag om någon fel person läser det jag skriver.

Jag var till Lyviken igår och medan jag minglade runt där så ringde min sjukgymnast Petra på sjukhuset. Hon kände lite på sig att jag kanske inte visste att hon skulle komma och så ville hon samtidigt tala om att hon var lite sen.
Tur var ju det verkligen, för jag hade totalt ingen koll på det haha, så jag hann åka hemåt så jag skulle hinna hem innan hon kom hem till mig.
På vägen hem en liten bit från där jag bor så stannade en kille i bil och vevade ner rutorna.
Han ville veta vad som hänt mig och han ville fråga lite hur han kunde känna igen mig så bra.
Jag har ju hejat någon gång då jag åkte förbi vid hans hus.
Jag mindes honom bra sedan tiden då jag jobbade på Domus herravdelning och "attention avdelningen" fanns. Och så mindes jag honom sedan Grand tiden då jag var ut nästan varje onsdag fredag och lördag på disco haha. Snacka om gamla tider, runt 1988-1989 tror jag ungefär.
Vi pratade en lång stund och han sa att jag alltid varit snäll och trevlig som han mindes mig.
Så snällt sagt av honom och självklart hoppas jag väl att jag var det.
Alltid glad då jag var ute minns jag att jag var iallfall för jag hade ju jätteskoj.
Nog hände det väl att jag var ledsen också då någon kille ignorerat mig som jag gillade minns jag, men inte så ofta tror jag nog.
Jätte trevligt och skoj att prata lite gamla tider faktiskt och han verkade hur trevlig som helst.
Jag har nog bara sagt hej jämt men aldrig pratat med honom vad jag minns men nu så har jag det haha :)

Jag stod på tipp brädan med Petra då hon kom och det gick bra, men hon hade fullt sjå med mina ben. Det ena benet vill vara böjt och det andra rakt hela tiden, så ni kan ju förstå att det inte är lätt att få ner det böjda.
Men det gick och jag stod på brädan ett bra tag.
Skönt för min kropp att få stå då jag ju sitter jämt.
Alla organ i kroppen behöver få stå tror jag , så varje vecka några gånger ska jag försöka få hjälp att fixa det.
Då gäller det verkligen att mina vanliga hjälpare är här förstås för annars går det nog inte. man måste ta i ganska rejält, man kan till och med bli svettig, så det gäller att det är dom som kan mig som kommer.

Igår eftermiddag skulle Marielle åka till sälen och hon var här nästan hela dagen för hon behövde ju packa, och så hann vi prata och ha lite mysigt innan hon åkte.
Melina var hem då hon hade håltimme så hon var så snäll att göra stuvade makaroner till oss så vi fick lunch. Supergott var det!
Marielle skickade sms då hon var framme, så jag kunde vara lugn.

Då Melina var hem en sväng så passade på att ta ett fint kort med nya jackan:)

Ja tänk så duktiga jag är haha som faktiskt kan ropa in en jacka som båda tjejerna gillade :) Inte alls alltid jag kan det kan jag lova, men den är verkligen superfin tycker jag!

Igår kväll vann jag en fin lampa som vi ska ha i köket, nu har vi redan en fin egentligen, men den här kommer att bli kanon tycker jag.
Det är en ny Ninasmak jag har fått faktiskt men jag gillar den nya Nina faktiskt och det kommer att bli fint enligt mig iallfall :)
Det är ju faktiskt det viktigaste att jag och Gert gillar det vi gör här hemma, visst ska ju barnen helst också gilla det, men dom får bara gilla läget haha:)

Nu måste jag sluta för idag och jag hade skrivit ett jättelångt stycke som vips bara försvann så jag liksom tappade lusten för att börja om, så det får bli så som det blev nu.

Ha en fin dag idag alla!

Kram kram

Jag gjorde rätt val då jag blev sjuk :))

Hej och god morgon!
Ja än är det morgon faktiskt, men då jag skrivit klart kan det ju nästan vara lunch om jag känner mig själv rätt:)
Orden formligen sprutar ut för det mesta och jag kan inte riktigt styra ordvalen ens.
Ord jag inte använder då jag pratar kan till och med dyka upp och då låter jag dom få vara och dom får vara med ändå.

Idag ser det ut som en jättefin dag och Melina har nyss åkt med moppen till skolan.
Hon hade nya jackan på sig och var så fin så. Jag ville ta ett kort, men hon hade inte tid :)
Jag ropade in den på tradera med förhoppning att hon eller Marielle skulle vilja ha den, och båda tyckte den var jättefin och det var roligt.
Dom blir nog att lånbytas tror jag som med dom flesta saker.
Melina har lånat Marielles ett par vinterskor i några dagar nu och tyckte dom var sköna, så igår for vi till affären efter att hon varit till sjukgymnastiken för att köpa likadana.
Marielle måste ju få ha sina skor ifred tycker jag och Melina behöver ett par varma skor så hon inte går runt i tygskor hela vintern.
Hon köpte likadana men en brun färg istället för dom svarta Marielle har.
Skönt, då vet jag att vintern är räddad och ska hon ut länge i kylan har vi ju riktiga vinterskor förstås, men inga som hon skulle ha på sig till skolan direkt haha:)

Fina bästaste syrrorna :)

Tänk om barnen var lika kloka som en själv, eller som mig kanske jag ska säga för nog finns många föräldrar och vuxna som hellre fryser och är "snygga" än att klä sig ordentligt?
Hur snyggt är det egentligen med en tjej som står och huttrar och fryser?
Hm kanske inte så snyggt, och verkligen inte så klokt måste jag väl tycka.
Nu är ju inte alls som jag, men jag hatar iallfall att frysa och jag tänker klä mig ordentligt jag som vanligt.

Gert skakade på våran lönn och jag fick fullt med löv på mig :)

Marielle ska komma hit om ett tag och packa lite för en rolig helg hon ska åka på och hon tjuvstartar idag redan. Hon ska bo hos ett par hon blev att känna förra säsongen en natt innan själva helgen börjar.
Hon kommer att få roligt och skoj att träffa andra från förra säsongen.
Jag pratar om Sälen och hennes kommande vintersäsong i baren som hon ska jobba i.
Alla som ska jobba kommande säsong är inbjudna till en helg med mycket skoj, och förra året tänkte hon inte åka men gjorde det ändå som tur var för det hade varit jätteskoj.
I år vet hon mer vad som händer och gäller så jag tror hon kommer ha ännu roligare och kunna vara lite mer världsvan kanske haha:)

När hon kommer får det bli lite kaffe och prat och som det ser ut nu så skiner solen ute, så det kan bli en fika stund ute på altan.
Jag verkligen älskar solen och längtar till nästa vår, sommar och höst redan haha innan ens hösten är helt slut:)
Jag gillar egentligen vintern med, men vintrar i rullstol är inget jag vill rekommendera faktiskt, och jag känner mig inte alls glad över att den kommer snart med all snö och kyla.

Jag kommer förstås att försöka vara som vanligt, men lite ide kommer jag nog att gå i är jag rädd.
Inte så farligt med kylan då jag ju kommer att klä mig ordentligt och så, men det är så mycket krångligare att krångla på kläder, och så hjul som slirar och inte vill dit jag vill.
Nu ska man ju inte ta ut något i förskott, men lite extra vitaminer kan jag nog behöva tror jag då jag nog blir inne ganska mycket.
Det beror lite på också om utredningen om personliga assistenter blir klar och hur många timmar jag eventuellt skulle kunna få.
Om jag skulle kunna få det så tror jag nog att det blir enklare för mig att ta mig någonstans och lättare då att få hjälp av och på med kläder då dom jag har här känner mig så bra.
Det blir lite spännande att få reda på det och kunna planera och fundera hur jag skulle vilja ha det framöver.
Livet är ju inte slut för att man blir sjuk som jag , utan jag har bestämt mig för att ha ett bra liv, med bra människor runtomkring mig.
Man har ju ett val, det har man väl alltid egentligen.
Jag hade kunnat välja att fortsätta och deppa ner mig så som jag kände i början då kroppen jäklades som tusen, eller så fick jag välja det jag faktiskt valde.
Att få må bra och vara lycklig för det jag har vilket jag verkligen är.

Jag är nästan gladare än innan jag blev sjuk skulle jag nog påstå faktiskt och det är härligt!

Jag hoppas alla får en fin dag idag och tar tillvara på det fina vädret.

Kram kram