fredag 28 februari 2014

Prinsessbakelse på Maria dagen idag!

Mina älskade tjejer <3
Hej hej!
Jag måste faktiskt börja med att skriva att det just nu spökar här hos mig, haha ja det är inte alls ovanligt men just nu kändes det lite kusligt nästan :) Men nu till något annat!

Det är såå roligt att läsa och se hur och vem som sökt på vad och vilket för att hamna på min blogg. Jättemånga tusen är det som läst min blogg och jag är så glad så förstås.
Nu vet jag att en del människor, eller kanske en särskild haha, säkert läser samma inlägg om och om igen så statistiken stämmer inte riktigt, men ändå. Jätteroligt.
En del kan söka på, kissa på sig, gillar bullar, vinglig när jag går, ja det är en lång lista på olika sökningar som jag kan se och det är så roligt.
Kan väl bero på att jag skriver om vardagen och hur mitt liv ser ut utan att undanhålla en massa tabuområden :)


Igår fanns ingen tid för mig att skriva som jag trott, jag var ute och åkte istället och det var och är ju viktigast för mig nu, då det inte är snö ute och jag faktiskt kan köra med min rullstol ute!
Som ni alla vet som läser min blogg så är ju luft väldigt viktigt för mig, så jag andas för fullt då jag är ute! Så mycket jag bara kan!
Jag hoppas och tror att om det kommer mer snö nu snart så kommer den att smälta bort fort.
Jag hoppas jag har rätt!

I förrgår hände det massor, men mest inuti mig. Mycket känslor som svämmade över och ja herregud. Jag skulle skriva om det, skrev jag ju sist jag skrev, men jag bara rör ihop allt så jag struntar i det haha :)

Melina och Emelie skulle på disco i förrgår kväll haha, ja dom skrattar nästan ihjäl sig då jag säger att dom ska eller har varit på disco?!
Men nu för tiden heter det inte så haha. Eller man säger inte så iallfall har jag fått förstå.

Oscar var här och höll mig lite sällskap och var kvar över natten så då Melina kom hem efter discot så var han kvar här och väntade på henne. Han vill inte följa då han tycker det är supertråkigt att gå ut och dansa.
Jättegulligt av honom och det blev ingen lång sväng ute för tjejerna.

Gert var i Malung med killarna på hockeymatch så han hämtade tjejerna på kvällen men på vägen dit fick det bli taxi.
Det är så krångligt och för mig faktiskt jättejobbigt då jag inte kan ta mig iväg känner jag, men problem är till för att lösas och det var inte dyrt att ta taxi till stan och då vi visste att Gert skulle kunna hämta var det ju okej.

Igår innan jag for ut i luften så kom Sandra och hennes Mickes dotter Linn och hälsade på mig lite efter att dom varit på koll på mödrarvården.
Ja nu är det snart dax, den första april är det enligt deras planering men jag tror den tjugonde mars jag. Får se när det blir:)
Jag hade köpt lite små bebiskläder hon fick av mig som hennes och deras lilla bebis kanske kan ha sen.




















Linn testade min rullstol och tyckte det vore en bra lösning hemma, att ha en egen så hon slipper gå haha, ja varför inte haha :) med lite träning så blir ju det kanon!
Såå mysigt att få besöka av Sandra och det var så roligt att få träffa Linn också. Kram till er <3


Efter att Sandra och Linn varit här lite så hade jag en härlig stund ute, ja den stunden blev många timmar haha.
Jag var på stan först och mötte sen upp Maria som skulle få hjälp av Melina och Gert med ett skåp hon köpt på loppis.


Gert får ju inte lyfta men Melina kunde ju hjälpa till. Nu gick inte skåpet in i  bilen så det får bli en tur idag istället.
Det kommer passa perfekt hemma hos henne är jag säker på.

Ungefär såna här ska Gert hämta och köpa idag :)
Maria ringde mig på kvällen för att berätta att hon sett två lådor på blocket som hon visste jag ville ha, hon hade ringt på annonsen och jag ringde jag med men fick inget svar, så jag mailade.
Jag fick svar sent på kvällen och jag fick köpa dom! Härligt och superbra.
Jag och vi har ju liksom en plan! Det kommer bilder så småningom då allt är klart, eller iallfall då det är på gång. Bra kommer det att bli iallfall är jag säker på.
Gert ska hämta dom nu idag så det blir spännande!

Mobilkurs för morfar <3
Jag pratade med min morfar häromdagen och han berättade att han skulle få färdtjänst.
Ja jag har tjatat lite på han i några år, men nu då han ska fylla nittio känner han sig redo och mogen för det haha.
Det kommer bli en riktigt frihetskänsla för han att kunna åka till stan eller handla på Ica max eller kanske åka till Gamleby där han är uppväxt.
Han bor i Norrköping så det är ju inte nästgårds precis. Han skickade ett grattis sms nu idag på morgonen då jag ju har namnsdag idag, jag har en så händig underbar morfar verkligen!


Melina <3
Idag ska jag åka till stan igen och möta upp Melina för att gå in på Telia butiken en sväng, men innan det ska jag åka till Coop och köpa några bakelser, ja jag ska faktiskt göra det för jag har namnsdag idag och massa fler med mig, och då får man väl köpa en prinsessbakelser :) Supersmarrigt blir det ikväll.


Jag ringde min Marielle igår då jag var ute och åkte, men hon jobbade och skulle ringa då hon fick lunch om en kvart ungefär haha, ja hon har så fullt upp och verkar trivas så hon ringer då hon ringer :)
Ibland börjar hon sent men oftast verkar det som hon börjar vid nio på morgonen och jobbar till tolv på natten:) Lite svårt kan det bli då att veta när man ska ringa, men huvudsaken är ju att hon har det bra :)

Marielle <3

Jag hoppas alla får en fin dag idag fast det här ser supergrått ut ute.
Det är bara att klä sig efter vädret, ja så är det. Mössa och vantar och så förstås varma kläder och en stor varm sjal :)
Jag ska andas och så ska jag andas lite till och verkligen ta till vara på luften och vädret.
Nu medan jag suttit och skrivit har det börjat snöa :( Ja jag håller mig till det jag skrev, att jag hoppas det smälter bort typ direkt så jag kan åka ut i luften som jag planerat för idag.

Kram kram

onsdag 26 februari 2014

Påsen gick sönder och jag kissade på mig!!


Hej och god kväll på er!

Jag började skriva imorse men hann inte bli klar så därför blir det lite rättning av mig nu istället.

Ja idag var det en fin start på dagen och jag hade frissan på schemat.
Åh så jag älskar att gå till frissan, nu hade jag ju visserligen kort hår redan men då man har kort hår måste man ju klippa sig lite oftare för att behålla frisyren har jag hört haha, men det är också en lyx för mig som jag älskar.
Efter frissan så fick jag lov att dra på mig min mössa så jag tänker inte visa någon bild då jag inte såg riktigt klok ut efter att jag tagit av mig mössan haha! Som en igelkott:)
Jag tar ett gammalt kort istället, men ungefär så blev det idag med :)



Igår var jag ute i solen! Ja det var så himla härligt och det var precis det jag behövde.
Jag mötte Melina och Oscar vid dollar store och så minglade vi runt där inne och handlade lite vi behövde. Deo, våtservetter, godis mm. Ganska roligt att gå runt där då det var länge sen nu.
Jag köpte trosor till mig själv utan sömmar också som jag ska prova och se hur dom blir efter att man tvättat dom, är dom bra så köper jag fler har jag tänkt. Skönt eller förresten så känner jag ju inte det, alltså om dom är sköna eller inte, men jag vet att förut då jag hade känsel så tyckte jag att det var bra med trosor utan sömmar.
Kanon tror jag att det blir, och kan hända jag köper fulla lådan med likadana, så jag har liksom.
Man vet ju aldrig haha som igår tex.

Efter dollar store gick vi och köpte varsin korv på ok, ja vi var tvungna att få lite lunch och då fick det duga.
Det fanns inte en korv i baguette utan två, alltså en dubbel i baguette haha, det betydde att vi åt lite mer än vanligt, iallfall jag haha.

Då vi käkat klart och suttit i solen så gick vi till Konsum, där skulle vi handla lite bröd och smör då det var slut här hemma.
Jag följde dom dit och sen då dom gick hemåt så gick jag till Maria där jag fick en god kopp kaffe i solen. Ja Maria bor ju högt upp och dit är det trappor som jag hur jag än skulle vilja inte kan komma uppför, men det är tur man kan vara utanför och i solen var det ju underbart!
Hon följde mig hit sen en sväng och då jag kom hem upptäckte jag att min kateter påse var trasig då jag upptäckte kiss droppar!
Fy då, jag var alldeles blöt av kiss på hela sidan uppåt och under armen.
Mitt linne som jag hade under min tröja hade sugit åt sig kisset och då det var varmt har jag inte varken märkt eller känt det då jag inte har känsel. Usch säger jag, och det var bara att klä av mig och kasta in mig i duschen haha, igen.
Ja det kändes bäst att få tvätta av sig ordentligt då det varit kiss på sidan och lite på ryggen och upp under armen. Ja Maria fick lov att hjälpa mig och Melina hade köpt en skrubb som stod på hyllan som jag lånade. Jag ville liksom skrubba av in i skinnet så jag inte skulle lukta kiss mer.
Fy vad illa det luktar, hemskt illa!!
Ja nu är det är inte alla som kan kissa uppåt så som jag kan haha, men jag brukar ha påsen på magen då jag är ute och åker så pipen man har då man tömmer satt väl så till så att det rann ut på sidan?!.

När jag duschat klart och vi bytt påse så läckte den med!

Nej fy då vilka dåliga påsar jag fått, inte roligt att inte kunna lite på dom! Det har bara hänt en gång förut, jag har märkt att en läckt, men då har jag inte blivit så blöt som idag.
Ja Maria var ledig men som tur är så är hon en av mina bästa vänner så hon hjälpte mig.
Ja till slut fick vi ta en helt annan påse som jag hade kvar sen förut och den litar jag på nu, och jag ska ringa om att få andra för det kändes inte kul alls.
Alla kläder i tvätten fick det bli, och min rullstol fick en rengöring och dynorna slängda i tvätten, så nu ska det inte lukta kiss av mig mer.
Usch jag hade inte kiss på kläderna länge, men jag kan lova att det luktade illa!
Fy jag luktade verkligen vidrigt! Jag överdriver inte!!

Melina höll på att färga håret och skulle in i duschen före innan jag kunde få åka in och tvätta av mig kiss lukten så jag kan lova att dom minuterna hon var där inne var långa! Skitlånga haha :)

Ja nog om det nu, det är ju dåtid nu, men många skratt fick vi under tiden då jag och vi kom på att påsen läckt. Nej fy då, jag hoppas jag slipper det någon mer gång, jag vill aldrig känna kisslukten mer, nej fy då!

Jag skrev ju om att jag köpt nya trosor och då jag berättade för Gert då han kom hem skrattade han och frågade om jag köpt vita trosor? Haha om ni visste hur många trosor jag har och haft som varit vita! Ja just det, varit!!
Det där med tvätten vet jag inte, han kör liksom in allt möjligt ibland och tror att jag ska bli nöjd haha :)
Nej jag köpte verkligen inga vita, men jag höll i såna först faktiskt men det är ju helt meningslöst då dom blir grå efter en tvätt eller två, nej det fick bli svarta och blå, dom kan då inte bli att se solkiga och gamla ut lika fort här hemma som dom vita blir att göra :)

Nu var det ju en ny dag idag med nya möjligheter och jag har har haft en fin dag, en superfin dag.
Solen har inte skinit alls, men dagen har varit kanon iallfall, man kan ju ha solsken inuti sig liksom. Sparade kanske lite sol ifrån igår så det räckte för flera dagar, ja faktiskt kan det ju vara så.
Jag mår så bra och jag känner att jag är full av energi och ork och vilja.


Jag var igår jätte stel och hade typ träningsvärk efter en lång härlig massage från Naa. Hon var så gullig så hon köpt mig jättefina rosor också, och så masserade hon mig i två och en halv timme.
Det var egentligen hon som skulle fått en present av mig då hon faktiskt varit till Thailand och gift sig.
Ja ni kan ju tänka er hur mörbultad jag kände mig igår haha.
Jag är väl inte supermjuk idag heller, men det är så bra värk så det gör inget alls.

Jag är så glad över all hjälp jag kan få och jag tror på allvar att jag kan bli bättre av massagen.
Jag tror inte att jag kan bli helt frisk, men jag är övertygad om att det kommer att hjälpa mig.
Naa är så duktig och jag är så glad att hon vill komma hit och hjälpa mig, Maria får lära sig lite extra av henne sen så kan hon också göra lite som hon lärt sig sen, men Maria är jätteduktig hon med förstås.

Ja efter den duvningen så var gårdagen lite seg, men bara i kroppen, ja jag var lite trött om man säger så.

Jag tycker det är såå skönt då det inte är snö ute, ja jag älskar när snön försvinner.
Egentligen gillar jag snön och vintern jättemycket, men nu då jag inte kan åka ute med min rullstol då det är snö, så känns det inte kul alls med snö och vinter.
Jag är glad att vi har haft en sån bra vinter i år, men det är nog inte slut på snön än, även om jag känner att det nog är vår i luften.
Jag känner och hör, hör fåglarna kvittrar och då hoppas jag verkligen att det snart är vår på riktigt.
Det är liksom vår och sommarfåglar som kommer fram och kvittrar nu har jag bestämt att det är haha.

Nu till något helt annat och det är all stress som finns i samhället och som smittar av sig på människor.
Jag såg tex en kokbok man skulle få, en annons där det står att dom första hur många det nu var, skulle få en gratis kokbok.
Hur många skyndar sig inte då? Bara för att få en kokbok!
Ja förut hade jag kanske gjort det jag med, jag vet inte, men fy då vilken jävla annons! Ja nu svär jag! Det är verkligen inte vanligt att jag gör det kan jag lova. Nej jag blir så arg över såna annonser där det är först till kvarn eller liknande! Folk blir så eller får så mycket ha begär att dom skyndar iväg.
Man ska inte skynda sig eller stressa om man frågar mig.
Nej det är inte bra alls att stressa och även om man tror att man inte gör det så är det oftast lite stress därinne, inuti kroppen
Jag är ganska övertygad om att min sjukdom dykt upp och satt klorna i min kropp på grund av att jag stressat.
Jag hade fyra jobb samtidigt ett tag och jag hade min älskade kiosk som jag bara älskade.
Jag älskade alla mina jobb också och jag tyckte verkligen om att vara på alla ställen.
Efter att jag haft alla mina jobb så fick jag vara bara på granngården på slutet och det var absolut det roligaste jobb jag haft.
Ja jag hade ju en positiv stress men jag är säker på att det gjorde sitt till!
Jag är alldeles säker på att jag framöver ganska snart kommer att gå in mer på stress, skriva om stress kan ta flera dagar, men jag blev så arg över det jag läste så jag var tvungen att skriva om det nu direkt liksom. Hade inte tid att vänta, vänta på att fördjupa mig i ämnet stress.

Idag har det hänt massor, så jag skriver lite mer om det imorgon istället haha, det blir för rörigt annars är jag rädd.

Kram kram

måndag 24 februari 2014

"Lyckoruskänsla"


Hej hej och god förmiddag!

Jag satt igår kväll och kände att det var ganska drygt att bara sitta helt still i fåtöljen, jag hade fått god mat som Melina gjort till mig och egentligen var allt bara bra, men det är ganska jobbigt att bara sitta helt still.
Man kan nästan få lite panik över att inte kunna röra på kroppen som man vill, men inte panik så att man får panik, utan mer en känsla liksom.
Mitt i det att jag tyckte det var drygt att bara sitta still så fick jag en sån "lyckoruskänsla" som jag skrivit om förut. (uppfunnit ordet själv haha ).
Jag önskar verkligen att ni alla har känt den känslan som jag får stup i ett, eller att ni någon gång får känna och uppleva den.

Kan hända behöver du bara stanna upp i vardagen och känna efter, jag vet faktiskt inte hur jag kan ha fått min men det kan vara så. Att jag helt enkelt stannat upp och bara känt efter.
Det är en mäktig känsla kan jag lova och det slår allt, det är en sån djup känsla liksom.
Lycka över att vara mamma till mina älskade tjejer och lycka över att min kära Gert är så super underbar och just igår kväll var jag lycklig över att han och pojkarna har det så bra.
Ja man liksom bakar ihop dom "braiga" saker som är just då, just för stunden.
Nu i alla mina såna lyckorus stunder så finns mina tjejerna med, och oftast Gert, men tjejerna betyder förstås mest i hela mitt liv.

Marielle kom hem från Stockholm igår och intervjun hon varit på, och det hade gått bra.
Hon kände att det gick bra att prata och att det var en skoj intervju.
Då hon satt här i soffan på kvällningen fick hon en förfrågan om att bli vän på facebook med en av dom som intervjuade henne så ja, det känns som det gick bra haha :).
Härligt och en stoltare mamma vet jag då inte om det finns.
Jag har verkligen haft på känn från första dagen hon berättade att hon skulle på intervjun, känt mig säker. En känsla i magen liksom. Härligt härligt! Men man har ju ingen aning om hur dom tänker då dom bestämmer vilken som ska få jobbet, så hon får vänta och se, och jag med då förstås.


Nu är hon tillbaka och ska jobba ett tag till i sälen där det verkar gå jättebra, men mycket jobb är det! Väldigt långa skift jobbar hon, men på onsdag är hon ledig en dag.

Jag är så superglad över att mina tjejer törs och kan säga till mig då dom ty något är fel och jag har skrivit om det förut.
Jag är så glad att jag är jag och att jag tar det dom tycker och berättar på allvar, och jag har nu fått lite att jobba med.
Jag vill ju vara den bästa mamman och har trott det förstås och det tror jag än, men jag måste förstås jobba på det för att jag ska kunna fortsätta vara det.
Och nu minsann ska jag göra det, nu igen!
Det blir bra, ja superbra kommer det att bli och jag känner och tror förstås på det dom säger och har alltid gjort.
Den känslan man får, den får man och har sen liksom, och den ska man ta på allvar och inte skratta eller prata bort.
Jättemånga gör ju det, skrattar bort och pratar om något annat direkt så är det liksom klart sen.
Nej jag tar mitt föräldraransvar på riktigt allvar och tänker aldrig aldrig svika mina tjejer på något sätt. Jag kommer att finnas och finnas och så är det!
Det man känner, det känner man ju oavsett om det inte är menat så som den andra blir att känna.
Viktigt att lyssna på det och förstå!



Det är som alla som läst min blogg förut superviktigt för mig att inte ljuga, inte undanhålla och det allra viktigaste är att kunna prata med varann om allting.
Om det inte fungerar så fungerar ju ingenting! Super superviktigt verkligen!
Jag är helt övertygad om att om alla familjer kunde prata om allt med varann, så skulle hela samhället se annorlunda ut.
Ja tänk om det inte skulle alls finnas tjafs, skitsnack eller tråkigheter mer, att  alla ytliga fasader skulle försvinna och alla skulle finnas. Ja tänk om alla människor kunde finnas på riktigt.

Vilken önskedröm verkligen. Ingen skulle behöva förställa sig, vi skulle se till så att våra barn var snälla mot andra i skolan och inte tolerera ett enda dumt ord mot någon annan.
Åh en sån värld skulle jag vilja leva i, och jag hade önskat att det varit så sedan jag var liten.
Att få duga och få vara precis så som man är. Att tillåtas att tycka och att få finnas!

Tänk vad alla skulle må bra och alla skulle få njuta av livet istället för att lägga ner tid och energi och kraft till onödiga dumma elaka saker som en del  håller på med. Nej tänk bara!

Vem skulle inte vilja leva i en sån värld egentligen?
Dom flesta tror jag, alla utom dom som bara lever för att göra livet surt för andra och som bara kan prata skit, dom som inte vet något annat.
Men vem vet, om dom skulle tordas vara sig själva, den personen som finns långt därinne och som alldeles säkert är livrädd, ja då skulle det inte bli många kvar som inte ville leva så!

Ja önskedrömmar förstås men jag önskar och hoppas i framtiden att det ska kunna bli så lite grann iallafall, för annars blir det krig och elakheter så småningom är jag säker på, och då sitter inte vårat land säkert precis!
När den dagen om den nu kommer kommer så finns ju inte jag mer, men det är läskigt att veta att vi faktiskt är på väg åt det hållet och att väldigt väldigt många människor varit med och påverkat.
Det skulle om alla kunde bjuda till, kunna bli en helt annan utgång än vad som säkert kommer bli.
Nu låter det som om vi eller Sverige kommer att försvinna och det har jag då ingen aning om förstås. Men det krävs så lite från var och en människa så jag fattar inte varför det inte är självklart i alla familjer och att en del människor, det är också rätt många som faktiskt inte fattar hur elaka dom är genom att prata illa om andra tex.
Nej jag fattar ju att jag inte kan förändra världen, men hur svårt är det egentligen?
Om alla var lite mindre ego och alla hade empati för andra människor så skulle det kunna förändra mycket.
Ja den som lever får se heter det ju och jag kommer inte finnas i framtiden, men jag har på känn att det inte kommer att bli bra om inte vi alla gör radikala förändringar i vårat beteende.
Bjud på leenden, ja dom är faktiskt gratis och det är inte ens jobbigt att ge. En bra start faktiskt och det är gratis!


Nu idag ska Naa komma hit och hjälpa mig att massera mig, det ska bli superbra och jag har längtat efter henne länge nu. Hon har varit till Thailand några veckor och passade då på att gifta sig!
Men nu är hon hemma igen och det är skönt för mig haha :)
Maria ska vara med för att titta så kanske hon får lite tips till framöver.
Nu ska jag rätta lite och så hoppas jag att alla får en fin dag idag.

Solen skiner inte här, men fåglarna kvittrar så högt att det hörs ända in! En skön dag blir det!

Kram kram

söndag 23 februari 2014

När ska man få bli vuxen egentligen?

Hej hej!
Ja vilken morgon det blev idag!
Ja jag missade skidorna nästan helt då jag fick hjälp in i duschen av Helena, ja bästa Helena!
När jag väl hamnade i fåtöljen var det bara två kilometer kvar av fem milen, men jag fick se vad våra svenska killar var duktiga. Det är inte klokt att dom åker så långt på så kort tid tycker jag. Superduktiga.
När jag fått hjälp med frukost och satt här och skulle mysa till tv:n så kom jag på! Kaninerna!
Ja jag hade glömt kaninerna?! Hur det nu gick till.
Jag ringde upp Helena och hon och Anneli kom tillbaka för att ge dom nytt vatten och ny mat och släppa ut dom, så nu får dom en fin dag idag ute. Det blåser mycket, men det bryr nog inte dom sig om alls :)

Gert brukar ju fixa kaninerna och jag behöver inte tänka på dom och annat som nu kan glömmas bort då han inte är hemma. Melina är hos Oscar så dom kunde inte gå ut till kaninerna.
Ja Gert och hans pojkar är ju i London och har det bra, dom var på fotboll igår och allt hade varit kanon. Bra platser, god jättemycket mat och ja dom hade en kanon dag med väldigt ont i fötterna då dom gått runt så mycket. Jätteroligt att dom fått och har roliga dagar.

Jag är van att vara själv ganska mycket, hela dagarna är jag ju själv då Gert är på jobbet och Melina är i skolan. Det är bara då hemtjänsten kommer och hjälper mig som jag inte är själv förstås.
Jag känner och har känt att det inte varit några problem alls och jag gillar att sköta mig själv så gott jag kan, eller iallfall att få göra det jag vill.
Det kommer ju att bli skillnad sen då Maria och Rebecca ska vara här, men det kommer att vara på mina villkor och vill jag sitta och skriva så kommer jag inte att få höra pust och stön över det. Nej det blir skillnad och jag längtar tills dess!

Nu dom här dagarna har det varit lite jobbigt med att kunna få vara själv, då det finns någon som inte vill låta mig vara själv.
Ja det är inte klokt att jag som faktiskt är över 40 år, ja jag fyller faktiskt 44 i höst haha, inte ska kunna få vara själv hemma!
Jag har ju hemtjänst och som alla andra dagar kommer klara mig bra.
Jag fick igår riva i ordentligt då jag känner att jag får nog. Jag skulle inte få sova själv hemma!?
Jag är vuxen och jag är faktiskt inte dum i huvudet bara för att jag är förlamad.
Ja det är inte klokt och det kommer nog aldrig gå över känns det som.
Sorgligt, irriterande och ja jag blir så förbannad.
Jag mår ju jättebra och klarar mig, och blir det så att jag behöver hjälp så ringer jag på larmet förstås så kommer någon och hjälper mig! Enkelt och lätt som en plätt.
Jag har svårt att veta hur jag ska kunna få bli vuxen och framför allt få slippa höra allt negativt jag och vi gör. Jag gillar inte alls då det bara tänks negativt usch, det är skitdrygt.

Det finns negativa människor överallt, och jag står faktiskt inte ut med det.
Jag kan inte förstå varför det ska behövas tänkas så svart hela tiden. Att om någon gör något behöva ta fram det ev negativa som skulle kunna bli istället för att vara glad och tänka på alla dom roliga bitar av det någon berättar.
Jag förstår ju att man kan hamna i negativt tänk på grund av massa saker, men jag tänker verkligen inte hamna där. Jag tänker varken vara negativ eller bitter utan jag vill och jag tänker fortsätta vara jag och jag kan lova att jag faktiskt inte är negativ alls.

Jag vill och jag kan och jag är glad och stolt över mina älskade barn som är dom starkaste tjejerna!
Ja Marielle är på intervju på ett jobb och intervjun är i Stockholm men jobbet är i grekland.
Såå spännande och jag hoppas och tror på henne!
Visst skulle det kännas som väldigt långt bort att ha henne där, men herregud vilken möjlighet och tänk så roligt och härligt hon skulle få det !

Ja det blev lite kort skrivet idag då jag känner att jag har det rörigt i huvudet just idag, och att jag faktiskt känner mig lite irriterad över att jag låter det negativa jag fått höra nu igår tar på mig.
Det ska inte ens få komma in under ytan egentligen, men ja jag är arg på mig själv att det blir så. Träning träning är nog det som gäller.

Det blir mer skrivet nästa gång och det finns massa saker jag skulle vilja ta upp.

Imorgon ska Naa komma och massera mig på eftermiddagen och gissa om jag längtar??
Härligt verkligen ska det bli!!

Kram kram

fredag 21 februari 2014

Vem vet?

Mina fina älskade tjejer!
Hej hej!
Ja nu var det flera dagar sedan jag skrev något men det beror inte på att jag varit sjuk eller så, utan för att jag faktiskt inte haft tid, eller inte tagit mig tid.
Det tar ju flera timmar varje gång så det går liksom inte bara att skriva några rader, och sen är det bra och klart liksom.
Nej jag måste få försvinna in i skrivandet för att jag ska kunna känna mig nöjd så därför skriver jag inte om jag känner att det kan bli så som jag vill.
Ibland skriver jag ju lite ändå, men då känner jag ofta att det kan bli rörigare än vanligt så det är bäst jag låter bli haha.
Jag har haft en kanonmorgon här med Ros-Marie, ja det fungerar så himla bra och det är mycket ge och ta då hon är här haha.
Ja nu är det ju det med fler som är här, men med Ros-Marie är det extra så liksom.
Hon är ännu en person jag gillar som jag kommer att sakna då jag ska sluta ha hemtjänsten här, men man kan ju faktiskt ses ibland även om dom inte jobbar här hos mig mer.
Det är några stycken som jag kommer att sakna, men dom försvinner inte ur mitt liv utan vi kommer att ses ändå är jag säker på.

Ett kort från i somras som är så himla fint!
     
Piyawan  var här igår och jag fick massage innan jag skulle kliva upp,  och sen efter duschen fixade ögonbryn, filade fötter klippta naglar,  ja helfixning med andra ord. Piyawan kommer jag också att sakna, men som sagt så försvinner vi ju inte bara för att jag får assistenter istället för hemtjänst.

Igår på kvällen kom Maria och masserade mig efter att hon varit på möte med kommunen.
Jag skulle följt henne dit, men jag hade söndag hela dagen igår så jag totalt glömde bort, och Maria påminde mig inte haha:)


Jag kände efter den helrenoveringen i kroppen att jag var så mycket mjukare i magen och ryggen, jag kunde till och med böja mig framåt, vilket jag verkligen inte kan annars.
Ja massage gör verkligen underverk för mig och tänk då på att hon, ja alltså Maria ska vara här varje dag. Min kropp kommer att må så bra och även om vi aldrig kan fixa så att jag kan gå igen, så kanske vi kan fixa så att jag inte blir så spastisk hela tiden.
Tänk bara om jag kan böja mig så jag till slut kan sitta i en riktig stol?!!. Ja tänk att kunna sitta på en riktigt stol!
Ett till mål eller en realistisk önskan är att jag faktiskt kommer att kunna stå igen, ja tänk om det skulle kunna bli så?



Mötet Maria var på hade gått bra så nu är det bara att vänta och se vad som händer och hur dom går vidare med den informationen dom fått utav oss.
Om dom inte går vidare med det, ja då önskar och hoppas jag att ni som läser det här och vet vem jag skriver om kunde vara snälla och skriva ihop era erfarenheter med den här tanten, ni kan förstås vara anonyma om ni vill det.
Jag känner att jag vill göra allt för att det får vara slut på hennes fasoner nu.
Jag har ju fått höra av flera av er som läser min blogg hur ni haft det lite, så skriv bara ihop ett litet brev, ett kort brev, bara det finns med att det är fler än jag och Maria som reagerat liksom.
Om inte det hjälper så går jag till tidningen och dom får luska mer och få fram uppgifter som inte jag kan eller orkar ta i.
Orkar är ju klart jag gör, herregud självklart kan jag göra allt bara jag vet vart man vänder sig.
Ingen, ingen ska behöva ha den här tanten som chef, nej faktiskt ingen!!
Hon hade otur som fick mig som brukare en kort stund, för jag ger mig inte och jag vill som ni alla vet rädda alla, så det här är ju verkligen en början.
Hur många är det som far illa idag? säkert massor av sjuka och gamla som har assistenter som har den här personen som chef och som verkligen får lov att fara illa. Nej nu får det vara stop på riktigt!


Mina fina tjejer, men dom har bytt både hårfärg och Marielle har även bytt frisyr sedan korten togs.







Jag var till min doktor här i Ludvika i veckan och jag slapp strida, jag var beredd på det faktiskt, men det var inga som helst problem och han skulle skicka en remiss till ett rehab Frykcenter som jag vill till lovade han. Fick tipset av min vän Titti som varit där flera gånger och som tycker det stället är superbra och personalen är kanonbra. Spännande blir det om jag får åka!
Vi pratade lite fram och tillbaka och kom fram till att jag kanske efter en eventuell vistelse på rehab ska prova med "haschmedicinen". Om inte rehabvistelsen skulle hjälpa mig med mina spastisiteter jag har för mig, eller kroppen är det som har för sig, inte jag, så ska jag testa sprayen!
Ja det är en spray jag skrivit om förut som ska kunna lindra mina spastiska anfall som jag har många gånger om dagen.
Jag har muskler som jobbar hela hela tiden och det är ganska jobbigt för både mig och min kropp, men med sprayen så kanske jag kan bli lugnare i kroppen.
Jag ska först se om dom på rehab har idéer och tankar så vi kan hitta på något sätt för att jag ska bli bättre så min kropp får vila lite ibland.

Doktorn berättade att han hade en patient som fick så mycket biverkningar av sprayen så han inte ville ta den mer, och så fanns det några som inte kände något alls.
Ja vi får i såfall se hur det blir för mig, men det är verkligen värt att prova känner jag nu då mina tabletter Gabapentin inte fungerar alls som jag trodde.
Men jag vill absolut inte vara utan mina tabletter för jag är ju mycket bättre nu än jag var innan jag började med dom, så självklart hjälper dom.
Jag hade trott och hoppats att dom skulle hjälpa bättre och nu då jag äter full dos, 12 tabletter om dagen så tycker jag att effekten borde vara starkare.
Men min kropp tycker inte som jag utan den fortsätter att streta emot.
Men vi får hoppas eller jag hoppas att jag får åka på rehab snart så vi får se vad dom tycker man ska kämpa på med här hemma för att det ska bli bättre.
Dom som jobbar där är ju typ experter på Ms där så det kommer bli bra och Maria kommer få massa råd tror jag som vi kan ta med oss hem.

I mitt fall så känner jag ju att massagen gör mest nytta och jag känner hur hela kroppen blir positiv haha, vad svårt det är att sätta ord på känslor.
Jag gör så gott jag kan så ni ska förstå och ni får skratta ni som läser och tycka jag är helt knäpp, jag bjuder på det haha.
Ja kroppen blir liksom så glad, och om jag kunnat gå skulle jag liksom dansat fram efter en duvning av Maria eller från Naa.
Nu gör det ju lite ont samtidigt och känns konstigt där jag inte känner ordentligt och svårt att andas får jag också, men det spelar ingen som helst roll, för jag vet ju att jag blir bättre.
Jag har ju ingen känsel från under brösten och nedåt, men lite beröringskänsel har jag även om jag inte känner det liksom.
Benen och kroppen känner iallafall och reagerar på beröring.


Jag var på röntgen i Falun häromdagen och Gert följde mig dit. Jag "emlade" båda mina armar för säkerhet skull då dom efter en stund i magnetkamera röntgen tar ut mig för att ge mig kontrast.
Emla kräm är en bedövnings salva för er som inte testat den och den fungerar kan jag lova!

Jag gillar verkligen inte det, att få kontrast i armen då jag är så van att det krånglar, men inga problem blev det den här gången och jag kände inte ens sticket!.
Hon var duktig som tusan och hon behövde inte leta efter min ådra!
Tack kära "emla" tub, du är värd varenda krona även om jag tycker det är dyrt.
Det är så värt att slippa känna hur dom letar och det gör ont som tusan då kan jag lova.
Det är som att ådrorna liksom jävlas då jag inte har emla, men jag förstår ju att det är mitt fel, jag spänner mig väl som tusan då jag vet det kommer att göra ont och krångla.

Min portacath, en emlatub, agraffer och tång och heparin till portacathen :)
Ja tänk att Emla funnits så länge och fungerar så bra!
På den tiden jag var sjuk, i början av min "hodgkins tid" så hade jag ingen koll på att det fanns emla kräm, men till slut så var det någon som talade om för mig och såg till att jag fick såna tuber.
Usch vad dom plågade mig många gånger i onödan innan jag visste att det fanns emla.
Ibland plågas jag nu med förstås då jag ska ta prover jag inte är beredd på. Det gillas inte!

Nu är det ju inte bara nu det krånglar alls, utan det krånglar och har gjort det sedan jag var sjuk 1991, ja jag kan lova att jag aldrig vill vara med om dom alla sticken och letningarna igen, usch det har liksom förföljt mig genom livet.
På den tiden jag var sjuk i hodgkins sjukdom fick till slut en "portacath" inopererad  som jag synd nog fick lov att ta bort då jag blivit frisk, den var guld värd.
Det gick inte att missa i den liksom! Den satt innanför skinnet och jag hade faktiskt på emla kräm på den så jag slapp känna sticket igenom skinnet ner i dosan under skinnet.
En ganska stor nål som ni ser i mitt tittskåp använde dom, så krämen räddade mig massor av gånger så jag slapp ha ont.

Men nu finns ju emla och jag tänker inte ta prov utan att ha haft på det, så enkelt är det.
Varför ha ont i onödan, nej det vill jag inte och hur töntigt det än låter för många så bjuder jag på det.
Jag är gärna töntig och feg, jag bjuder på det för jag vet att det fungerar och jag mår bättre av det och kan vara lugnare än vad jag kan utan.

Då vi skulle åka hemöver från sjukhuset efter röntgen sen så tyckte jag ju själv det var larvigt att gruva mig, men jag kommer alldeles säkert göra det varenda gång tills jag dör känns det som haha.
Tokigt och onödigt men så är det.

Besöket resulterade inte bara i att jag gjorde en röntgen och att vi fikade, utan också en tavla!
Ja herregud vad jag är glad för att jag fick köpa den tavlan av en person i Falun som dessutom kom och mötte mig.
Åker man färdtjänst kan man ju inte åka hur som helst liksom haha :)
Den kommer att göra sig så fint här i vårat vardagsrum bara jag fått till det som jag vill.


Ja Gert han skakar mest på huvudet och skrattar åt mig och mina idéer, den här fina tavlan var betydligt större än jag trott, men till det bättre. Ja supernöjd är jag över mitt köp.
Jag är så himla glad över att Gert tror på mina idéer och att jag får bestämma jag utan att han lägger sig i, han litar på mitt omdöme haha.
Ja ibland riktigt sprudlar det om mig och allt jag tänkt och vill göra framöver.

Jag älskar honom för att han står ut med mig och alla mina tokerier haha och för att han är världens bästa förstås.



Simon och Oliwer <3
Idag har Gert och hans pojkar farit till London och ska bo kvar några nätter.
Superhärligt verkligen för dom och dom är så värda det!
Imorgon ska dom få se på en fotobolls match och få äta där och sen efter matchen få träffa spelare om dom vill och det tror jag att dom vill.
Kort vill jag se och tror nog att jag får det sen då dom kommer hem.
Ja jag är så glad för deras skull och för Gert skull. Att få åka iväg med sina älskade pojkar, ja det betyder mycket för honom. Och för mig! Jag är så glad att vi kan, han och jag kan vara glada för varandras skull och jag är faktiskt nästan gladare än dom om det går haha :)
Dom kommer få det så härligt och det blir ett minne för livet, kanske blir det så att dom tar en tur dit igen om dom tycker det fungerar bra.
Spännande och roligt och jag ser framför mig dom på en pub och Oliwer kommer att njuta extra mycket då han fyllt arton och får dricka en öl med sin pappa och storebror.
Haha vilken känsla och vad han kommer prata med folk runtomkring!! :)
Såå roligt! Många skratt blir det och det behöver dom verkligen alla tre!


Ikväll är Melina och Oscar här och dom har gjort tacos till mig och dom. Smaskens, och dom är så snälla så.
Gert är ju inte hemma och kan ta in och ut kaninerna så det får lov att blir ungdomarnas uppgift det med, plus lite skottning om det ska fortsätta att snöa.

Ja så här kan dom också vara :) ett gammalt kort, men det har sett ut precis så ikväll med faktiskt :)

Melina och Molly <3

Jag hoppas alla haft en fin fredag och får en fortsatt fin kväll.

Jag sitter och försöker rätta allt jag skriver, men jag har två ungdomar här som pratar för tio så det är ganska omöjligt att koncentrera mig kan jag lova haha :)
Men jag får ju förstås vara glad för att dom vill prata med mig och så sinsemellan så mycket att jag blir inne i deras prat också haha :)

kram kram

tisdag 18 februari 2014

Jag bara måste var ute i solen då den skiner!

Hej och god morgon denna härliga morgon!

Jag pratade med Gert lite imorse innan han åkte till jobbet, och Melina var på ett sprudlande humör, så en härlig morgon är det verkligen.
Jag fick dessutom lite sovmorgon så ja den här dagen kommer att bli kanon!


Två härliga personer i mitt liv <3

















Jag var ute i solen flera timmar igår och gissa om jag njöt? Man bara måste vara ute då det är fint väder!! Jag älskar solen och är så glad att jag kunde åka ute lite nu då det var bara vägar nästan överallt, och jag andades och njöt!
Jag skulle verkligen behöva bo någon annan stans där det inte är en massa snö!
Iallfall skulle jag behöva bo någon annanstans varje vinter :)
Men men, en superskön utedag fick jag iallfall igår och det känns så härligt och fåglarna kvittrade!

Melina bakade bröd då hon kom hem efter skolan och det var och luktar supergott verkligen!
Härligt, vi får nog faktiskt börja baka bröd här på riktigt, mycket bättre så man vet vad man har där i mackan liksom och man kan ju prova och laborera hur mycket man vill. Igår blev det grahamsfrallor. Mums!
Jättebra om man kan baka lite såna och andra frallor som är nyttiga så man kan stoppa i frysen, så är det bara att ta fram då man vill ha. Nyttigare och billigare alldeles säkert och framför allt godare med hembakat!

Fina Maria <3

Igår blev det bestämt att Maria har en månads uppsägningstid från och med igår, så snart är det på riktigt och det blir så bra nu till våren att ha henne och Rebecca här.
Jag kommer förstås sakna många och Helena ska vi då inte tala om!! :) Ja man inte annat än vara glad i hennes sällskap, herregud så mycket energi man får av henne. Hon är lite "tokgalen" och en super härlig människa och tjej och jag är så himla glad att jag träffat henne och fått lära känna henne!!
Ja Helena du blir inte av med mig bara för att jag får assistenter, jag vill aldrig vara av med dig iallfall haha :)

Jättefin bild på fina Helena :)
Jag har inget kort på Rebecca, men det kommer :) Det beror förstås på om hon vill att jag knäpper kort, man får ju bestämma själv eller hur Marielle och Melina? Haha jag vill ju ha massor av kort på mina nära och kära, och då kan det bli lite drygt för alla med mig som har kameran i högsta hugg.

Idag då jag kom hem så hade Melina redan kommit hem så hon la ut en handduk så jag kunde stå på den en stund med rullstolen då jag kom in. Det blir ju så jättelortigt och blött om jag inte står still en stund och torkar först. Sen då jag torkat blir det "bara" lortigt! usch, det är faktiskt jätte tråkigt att jag ställer till så det blir lortigt, men jag måste ju få vara ute och andas också!


När jag stått en stund och ville åka iväg blev det trassel haha, ja det blev väldigt trassel så både Maria och Helena behövdes för att kunna dra loss den då dom kom haha :)
Ja det är tråkigt och jag gillar inte att jag lortar ner så mycket, men just nu då jag bara har en innestol så blir det ju så.
Nästa vinter blir det skillnad för då har jag en utestol som jag inte ska åka med inne, den är ganska svårstyrd så det blir raka vägen till parkeringen här inne i ett rum där den ska få stå då jag inte använder den.
Vi får se hur det kan bli, men jag tror och känner mig förväntansfull och den stolen kommer nog vara perfekt för mig att köra med ute.
Den går fortare!, ja faktiskt dubbelt så fort som den jag har nu och så klarar den av snö och grus och vart jag än ska åka på ett helt annat sätt då däcken är grövre, och dessutom fyra stycken!
Jag kommer bli helt nöjd är jag säker på. Och jag kommer att känna mig fri! friare!

Ja ni ser ju!!
Idag ska jag åka ut igen, jag ska först åka runt och andas, och sen ska jag till min doktor här i Ludvika. Jag vill så gärna åka till ett rehab och har pratat med honom om det förut, men jag har inte varit i bra skick enligt han!?
Jag hoppas jag slipper strida om ett läkarintyg jag behöver för att ansöka, men jag känner att jag är på krigsststigen redan så det ska nog ordna sig!
Det känns lite som att jag fått något "var rak och ärlighetspiller" haha, jag är alltid rakt och ärlig, men nu ännu mer liksom.
Jag vill inte bli överkörd och ingen ska ens tro att dom ska kunna försöka, så det kommer gå bra idag. Jag är i superskick och behöver få komma till ett rehab där dom är experter på min sjukdom och vet massa saker. Jag vill ju faktiskt kunna bli bättre, och bli mindre spastisk så nu ska här stridas om det behövs! Idag kan han inte prata bort mig som sist, nu är jag redo och beredd!
Jag ska sätta på mitt nackstöd på rullstolen och luta ikull mig och försöka slumra lite i solen innan jag åker iväg, men då utanför här hemma förstås haha. Melina sa att hon läst det skulle bli sämre väder efter idag, så nu gäller det att jag andas för flera dagar idag.
Jag njuter varje sekund ute i luften och solen, så idag blir en till riktig njutardag.

Jag hoppas verkligen att fler än jag får och kan njuta så mycket som jag gör!
Ha nu en bra fin dag idag.

Kram kram


måndag 17 februari 2014

Jag var ett vrak!



Hej hej och god förmiddag!

Jag har haft en superhelg med mycket skidor på tv:n!
Ja det är inte klokt vad jag gillar att kolla på skidor, en kopp kaffe och skidor, ja då är lyckan gjort liksom haha :)
Ganska lättroad är jag, men synd nog är det inte skidor på tv:n lika ofta som jag skulle vilja.
Men jag måste ju tänka på att dom faktiskt inte orkar åka skidtävlingar hela dagarna förstås.



I Lördags kväll var jag och Gert ut och åt på restaurang för presentkortet vi fick i julklapp av hans fina pojkar, Simon och Oliwer. Jag beställde färdtjänst dagen innan och allt skulle klaffa så bra.
Innan vi skulle åka så ringde dom och sa att bilen skulle bli sen, superbra att dom ringer för så har det då verkligen inte varit alla gånger som jag skulle åkt och det krånglat. Det har hänt många gånger att man väntat och väntat och till slut ringt själv för att höra vad som hänt, och då har bilen kunnat vara hur sen som helst ibland. Men ringer dom och talar om så känns det bra tycker jag.



Den här ditresan var den en halvtimme sen, så jag fick ringa restaurangen så dom visste att vi skulle bli lite sena. Vi blev bara tio minuter försenade så det gick bra och vi åt jättegod mat och drack varsin öl. Jo minsann jag drack en öl jag med.
Jag hade bokat bil hem till fem över åtta och strax innan så ringde dom och sa att bilen var trasig?
Ja herregud, två gånger krångel på samma dag. Lite extra krångel då jag ju sitter i min rullstol, om det inte varit så hade dom bara ordnat en vanlig taxi, men just därför åker jag ju färdtjänst liksom haha :)
Hon som ringde var jättegullig och lovade leta som en tok och sen ringa mig igen. Hon ringde och sa att det skulle komma en bil tio över nio, pust men vad ska man göra. Vi fick mingla på både hemköp och hemmakväll haha :)


Jag hade sett fram emot att se lite på melodifestivalen då vi kom hem, men det var ju slut innan, typiskt. Att mingla runt ute en lördag kväll i blåsten och det var ganska kallt var ingen höjdare. Vi hade ju inte klätt oss med mössor och vantar för att vara ute så om det inte varit för det så hade det ju gått bra och det gjorde det ju också men trötta blev vi kan jag lova.
Vi gäspade båda två och då vi väl kom hem så ville vi bara gå och lägga oss haha.

Lite godis blev det :)

Det kändes inte riktigt som den mysiga kvällen vi tänkt oss, men god mat och dryck fick vi iallfall och jag sov gott ända tills hemtjänsten kom på morgonen.
Tusen tack killar!!
Ja så kan det bli, men jag hoppas det inte blir så mer utan att det fungerar som det ska, men ganska många gånger har det krånglat faktiskt och det är tråkigt. När man ringer och bokar så hamnar man ju lite var stans tror jag, och självklart kan det bli väldigt krångligt då någon sitter långt bort, då förstår dom ju inte riktigt och har inte koll på hur lång tid resorna tar. Dåligt datasystem tycker jag att det känns och väldigt dåligt är geografin där inuti datorn haha :) Ja vad vet jag, men bra är det ju inte!

Häromdagen då Marielle kom tillbaka till sälen så hade hon känt att hon behövde byta boende och skulle flytta in i ett rum i ett hus där anställda bor. Hon bodde så förra året så hon visste hur det var.

Första natten då hon skulle bo på det nya stället så hade hon först jobbat till tolv och sen efter det åkt för att få sitt enkelrum som hon blivit lovad. Då mitt i natten upptäckte hon att det inte fanns något, så det blev lite väsen där kan jag förstå. Den tjej hon ska dela rum med ska bo där till vecka tolv så vi får se hur det blir, om Marielle kanske kan flytta in någon annan stans där det blir ett rum ledigt, eller om det fungerar ändå.
Det beror ju lite på hur den tjejen jobbar och om det passar ihop med Marielles tider så inte Marielle kommer in och väcker eller tvärsom.

Hon skulle dagen efter hon kom dit till det nya boendet hämta sina saker där hon bott, men då hade dom som bott där bytt lås, hm ja det var inte det bästa då Marielle äter medicin och inte kan sluta med medicinerna bara sådär utan att bli att må dåligt. Dom hade ju kunnat meddela Marielle i tid kan man ju tycka och inte bara dra iväg?!
Hon fick ringa sjukstugan i sälen, men fick ingen hjälp och att åka tillbaka till Mora för att gå till akuten där kändes inte roligt då vädret var dåligt. Hon fick helt enkelt klara sig.

Hos dom hon bodde har hon haft det bra, men känt sig lite kontrollerad och kände att hon ville och behövde byta boende.
Jag har trott bara bra om dom hon bott hos, men efter iskalla sms så försvann alla mina braiga vibbar kan jag lova.
Nu kom dom hem tidigare och hon fick sin medicin igår så hon slapp bli dålig av att vara utan den, men nya underkläder och en handduk fick lov att införskaffas, men tur är att det finns outlet affärer där.
Det som var viktigast var ju medicinen och vi fick hålla tummarna och hoppas på att hon inte skulle bli sjuk av att hon inte tagit sin medicin som hon skulle.
Ja tänk så tokigt det kan bli. Ja att man tror på en människa och allt verkar så bra, och så är det inte alls så.
Nej jag tycker det är ledsamt och jag är så ledsen över att jag som brukar känna på mig hur människor är, inte förstod. Förblindad av allt det goda tror jag!
Att säga att man ska finnas och att man älskar och bryr sig så mycket, till att bli kall och hård.
Ja jag känner igen det och jag är rätt säker på att Marielle gör det också, känner igen typen.
Om man inte gör precis så som den kontollerande personen vill så duger man inte liksom!
Ja jag vet inte och förstår inte egentligen hur det kan vara.
Om man älskar och bryr sig om någon och lovar att man ska finnas för den och sen direkt det inte blir som man tänkt, så vänder man helt! Man vill liksom jävlas på alla sätt man kan ta till!?
(Man måste komma ihåg att Marielle är 20 år och en ungdom mitt i allt det här, och den personen hon bott hos är ungefär som mig, skulle kunna vara hennes pappa!)

Ja då blir det inte trevligt och för mig som pratat med den här personen i telefonen och skickat massor av meddelanden så blir det läskigt! Riktigt läskigt och gamla vibbar från förr i tiden dyker upp, usch!
Sorgligt att hon skulle behöva möta en till sån person.
Det är ju en sak om någon gör eller säger så mot mig som är mamma, och inte nog med det så är jag stark som en oxe tror jag, men hon är också stark, och kanske faktiskt starkare än mig vem vet.
Man får skaka av sig den tråkiga känslan och förstå att det inte är snällt eller normalt, men lätt är det inte bara för att det låter så då jag skriver.

Hon hade feber igår och behövde träffa doktorn men ja om jag säger såhär, det bara krånglar för henne. Men även om inget fungerar som det ska så fixar hon det är jag säker på.
Ja hennes tillbaka tur till Sälen den här gången gick inte så bra. Ja hoppas hennes feber går över och att hon får må lite bättre idag så kommer det att bli bra.

Melina och Oscar har varit här hos oss i helgen mellan fredagen och lördagen och sen hos Oscar tills igår.  Oscar och Melina skottade lite så Gert slapp gå ut och göra det nu då han har en nyopererad mage. I Lördags var det två veckor sedan han opererades akut, men än är det några veckor kvar tills det har läkt ordentligt.
Dom stekte pannkakor så det luktade och luktar nog fortfarande haha :)


Till helgen ska Gert och hans pojkar åka till England, London för att kolla på fotboll och dricka öl haha! Nej då men hans Oliwer har precis fyllt arton år så det blir säkert någon pubvända tror jag. Jätteroligt för dom och jag är så glad för deras skull.

Jag funderar framöver lite över vad jag och tjejerna skulle kunna göra någongång, och jag skulle vilja ta med mina tjejer och mina assistenter och åka till Ullared  haha, ja jag vill förstås till massa fler ställen, men att få åka dit med tjejerna precis som innan jag blev sjuk vore så skoj!
Jag vill också åka på musikalen "Rent" om dom sätter upp den igen och ja det finns massor av saker jag vill göra.
Sen har jag ju Mallorca att se fram emot, gissa om väl det ska bli skönt?


Jag har nu i helgen eller rättare sagt igår skrivit ihop ett ganska långt brev om min och Marias upplevelse med kommunen som jag faktiskt skickat till kommunchefen!
Jag tänker att även om jag pratat med kommunpersonens chef i telefonen så stannar det nog där tror jag. Jag är lite rädd för att det stannar där och inget händer och så får hon fortsätta som hon gör!

Jag har fått många meddelanden och fått höra om henne att hon sedan många år tillbaka varit lika som hon är nu och fortfarande är hon chef! Jag fattar ingenting och nu får det bli ändring.
Jag känner att jag kan göra vad som krävs, för hon ska inte jobba kvar där och ha makt över människor som faktiskt är i en väldigt utsatt situation.
Nej jäklar vad hon inte ska jobba där, och faktiskt ingenstans med människor.
Ja jag hade ju fel om den Marielle bodde hos, men i det här fallet har jag minsann inte fel.


Idag har jag ringt lite samtal, bland annat till Steve på assistans bolaget. Det känns superbra att jag valde dom hittills även om vi inte kört igång och jag inte vet hur det kommer att bli, men jag går på känslan och tro på den! Att få ha både Maria och Rebecca här känns toppen och det kommer att bli så bra.

Jag ska i veckan åka till Falun för att röntga min hjärna och halsryggen, jag vet knappt vart den är, men det är väl från hjärnan och ner i ryggen antar jag.
Det blir spännande att få höra sen om det hänt något eller inte tycker jag, själva röntgen är inte spännande alls kan jag lova. Sen ska jag i början av mars till min neurolog i Falun, Joakim Hamreus för att se vad han tycker om min röntgen och vad han tror framöver.

Sist jag  träffade honom var jag ett vrak, ja faktiskt kan man kalla mig det.
Jag var rädd för att bli ett kolli som låg bara och jag trodde det värsta.
Men jag kan ju visa honom en ny Nina den här gången, en stark glad positiv Nina som verkligen lever. Ja faktiskt känner ja mig ju så nöjd och glad över att jag är jag, och jag vill leva.
Jag skulle ju kunna välja att sätta mig ner och deppa ihop, men attan var jag inte vill det.
Jag lever och jag har världens bästa finaste barn jag vill hjälpa så gott jag kan då det behövs och finnas framför allt. Finnas för dom är jätteviktigt, verkligen jätteviktigt!
Inte nog med det så har jag har verkligen världens finaste och  underbaraste man Gert, som bara finns och finns. Han tänker nog inte så mycket på att jag är sjuk han heller tror jag haha.
Och sen ska vi inte tala om alla mina fina nära vänner jag har och har fått. Jag är så otroligt tacksam över det och att få lära känna och att få tycka så mycket om som jag gör!
Lycklig är allt rätt ord för vad jag är.


Vi har bott här i lite mer än ett år nu och det känns så fantastiskt och härligt att slippa vissa saker som vi tyckte var lite jobbigt, eller nej jobbigt var ju fel ord då vi faktiskt skrattade åt eländet för det mesta. Det åkte förbi en bil varenda dag vid oss och ingen stannade någonsin och sa hej, nej faktiskt så var det så.
Här hos oss nu slipper vi den bilen haha, eller så åker dom förbi här utan att vi märkte det än, men lite krångligt blir det så vi bor precis vid vändplan haha :)
Vi brukade säga att "wofbilen" precis åkte förbi haha:)
Nu finns det förstås många saker som är skönt att vi slipper och för mig är det allra viktigast tror jag, för här finns mycket mer för mig som är sjuk att göra.
Jag har inte ångrat en sekund att vi flyttat hit och jag tror faktiskt att vi alla har samma känsla, att vi trivs så himla bra här.
Den här våren och sommaren kommer att bli härlig och vi slipper hålla på att renovera hela huset igen, nu kan vi njuta och bara njuta!

Jag har ju skrivit så många gånger om hur mycket jag älskar och vill finnas för mina barn, det är ju en självklarhet då man är förälder tycker jag och kan inte tänka mig mitt liv utan den härliga känslan av att få vara deras mamma. Jag älskar dom för miljoner människor, jag älskar dom oavsett och dom är verkligen det viktigaste i mitt liv och kommer alltid att vara.
Den dagen jag inte finns mer, ja då kommer jag att vaka över dom och vem vet kanske jag bli en ond ande någon annanstans haha :) Ja man vet ju aldrig, men jag hoppas jag lever många år till så jag får se och få finnas för dom och se vad dom gör och tar sig till med sina liv.
Spännande med framtiden verkligen för man har ju ingen aning om hur det blir.

Igår kväll satt jag uppe ganska länge då inte natt personalen kom någongång haha, men jag fick se reprisen av melodifestivalen som gick mitt i natten så det var inte alls hela världen.

Jag ringde larmet kvart i tolv för att höra vart dom tagit vägen, det brukar inte ta så lång tid eftersom jag ringde redan vid kvart i tio ungefär, men hon skulle ringa dom och kolla. Det spelar ingen roll alls vems fel det var, huvudsaken jag fick hjälp, jag var rätt så trött. Det var så att personalen som är ute och åker inte fått besked om att jag behöver hjälp, ja så kan det bli :)

När jag får assistans och Gerts mage läkt så ska han lägga mig på kvällarna han, så jag slipper sitta och vänta ibland länge, men ibland kommer dom ju direkt. Lite olika det där.
Om han lägger mig så slipper jag ju också ha massa människor här hela tiden.
Jag kommer sakna väldigt många av dom på natten, eller väldigt många var väl att ta i men flera stycken som jag tycker jättemycket om.

Lika blir det ju förstås på dagarna då jag ju har hemtjänsten som hjälper mig nu, det finns många där som jag kommer sakna, men jag tänker inte tappa bort dom bara för att jag byter bort dom mot Maria och Rebecca, jag kommer iallfall även om jag ju helst vill ha samma människor varje dag sakna dom.
Ett år har jag fått hjälp av dom och en del av dom har ju varit med från början och sett hur dålig jag blivit och så fort det gått. Vissa av dom har ju blivit mina vänner på riktigt och dom kommer ju inte försvinna då jag tar bort hemtjänsten och det känns ju bra.

För mig kommer det bli ovant att ha Maria och Rebecca här men gud vad himla skönt att veta att det är någon av dom som kommer varje dag! En härlig tid har jag framför mig är jag säker på!
Det är inte egentligen klokt hur snabbt det kunde gå att bli sjuk, men men jag mår ju skitbra så det är inte något jag ens behöver grunna på, men visst göra jag det ändå.

Om mina plack som det heter hade satt sig i hjärnan som dom oftast och nästan alltid gör så hade jag varit frisk nu har doktorn sagt, för man får plats med många plack i hjärnan även om det låter läskigt förstås att ha dom i huvudet. Men varför skulle det bli för mig som för dom flest andra liksom? Självklart måste ju jag och min kropp vara lite annorlunda haha :)
Mina plack var så schyssta så dom satt sig i min halsryggmärg haha jag har inte satt mig in i det riktigt, men kanske jag ska fråga läkaren nu snart då jag ska träffa honom. Fråga honom nu då jag är stark och kanske kan förstå bättre.

Får se hur det blir om jag vill veta mer än jag vet. I halsryggmärgen har han iallfall sagt att det är så trångt och placken jag har, har satt sig där så det inte kommer förbi signaler via nerverna som dom ska och det är därför har jag blivit så här sjuk.
Men egentligen har jag en mild variant av min Ms! . Haha det låter lite roligt, men så är det.
Får se nu efter min röntgen om jag fått plack någon mer stans eller om bromsmedicinen verkar fungera. Men det kan man ju aldrig veta egentligen då man ju inte vet hur sjuk eller frisk man skulle ha varit utan medicin, det blir bara gissningar och spekulationer från läkaren, men han är ju erfaren så vi får se.

Nej nu måste jag sluta för idag och så hoppas jag att alla får en fin dag.

Här skiner solen så ni kan ju gissa vart jag ska ta vägen sen, jo UT!! Haha :)

Kram kram