måndag 30 oktober 2017

Vilken känsla!


Hej hej!
Jag har mått lite skruttigt sedan sist jag skrev, men jag vet varför och det är den där kristall sjukan som inte släppt taget än.
Nej den har varit lite jobbig faktiskt, så jag hade bestämt att jag skulle ringa en sjukgymnast någon dag för att få hjälp.
Jag hann inte ringa Petra som jag tänkt för jag träffade jag henne på en mataffär förra veckan. 
Petra är min sjukgymnast sedan flera år tillbaka, ja så länge som jag haft Ms, i fem år ungefär. 
Hon är inte kvar på sjukhuset där hon jobbade förut, nu har hon ett eget ställe.
Jag frågade henne om hon visste hur jag skulle göra eftersom det inte går över av sig självt, inte än iallafall. 
Hon var så otroligt snäll så hon kom och hjälpte mig en kväll. Hon vred och vände på mig med Gerts hjälp.
Det skulle kunna bli så att man mår riktigt illa, ja en spy påse trodde hon var på sin plats.
Fy då säger jag bara, det var ingen behaglig upplevelse kan jag lova. Men jag kräktes inte :)
Hon kommer att behöva komma hit någon mer gång eftersom det inte gått över än. 
Det har blivit annorlunda, men inte gått över. 
Nej hela helgen nu har jag mått konstigt och mått illa, och jag har varit så himla trött. 
Jag ska ringa henne imorgon igen så får vi kanske göra om den proceduren som jag inte gillade alls, men jag har inte mycket att välja på, för så här vill jag då inte må.

Danmark <3

Nu till något jag skrivit om flera gånger förut.
Att vara ivägen, ja den känslan får jag varenda dag nästan, inte så jätte rolig känsla, men jag förstår ju varför det blir så. Stress, det mesta handlar om stress och då är jag ivägen, självklart.
Så knepig känsla, och jag undrar vad människor tänker eller inte tänker då jag möter dom i en tex mataffär.
Ja just i en mataffär, ja då känner jag mig mest ivägen, inte varje gång, men lite då och då.
Sist jag var där och gången innan så var det en sån där känsla.
Folk ser mig inte, totalt ignorerar att jag behöver komma förbi kanske eller ens tittar på mig då jag möter dom eller om någon vill gå förbi mig.
Det känns som att dom vi kliva över mig, och allra helst utplåna mig och rullstolen då vi är ivägen.
Att jag inte finns, ja så känner jag det ibland och det är inget jag blir ledsen av, nej inte alls, bara förundrad och kan inte förstå hur det kan vara så många som är så.
Jag kan lova att jag inte skulle vara så alls om jag kunnat gå och jag möter en rullstol.
Jag menar inte med mina rader att alla ska flytta på sig för mig, nej absolut inte, men att uppmärksamma att jag kommer åkandes, ja det tycker jag.
Om jag inte suttit i rullstol är jag säker på att det varit annorlunda, men stressade skulle alla vara ändå förstås, alla utom jag :)
I början då jag satt i rullstol, ja då blev jag lite ledsen faktiskt då folk ville kliva över mig, sätta sig i mitt knä typ för att ta sig över.
Det låter inte klokt, jag vet, men så var det, och är fortfarande nu då och då.
Jag är en stark tjej som inte tar det personligt alls, men fasiken vilken dålig respekt folk visar, inte bara för att jag sitter i rullstol, nej jag är ju en människa som sitter där.
Jag har inte valt att bli sjuk, jag har inte valt att bli förlamad, nej det är inget man kan välja och inget som någon skulle välja om dom kunde.
Nej jag kan lova att då man varit i min sits ett tag, så kan man det liksom, då räcker det och man skulle vilja testa något annat :) Som att kunna gå igen :)


Nu till något roligt tycker jag :)
Jag har sedan mina barn varit små och jag skiljde mig från deras pappa sagt att det är viktigt att man får finnas, att man får tycka vad man vill, och ja att man ska få vara sig själv.
Att man får vara ledsen, arg, glad eller vad man är just då, att det är så det ska vara.
Nu skriver jag ju det som en "predikan" ibland i mina inlägg samma sak till er därute.
Det är så viktigt att alla får finnas! Att du finns och är betydelsefull!
Min äldsta dotter minns tydligt att jag alltid sagt det, att det är viktigt att man får tycka som man vill och att man ska få vara sig själv.
Jag blir nästan rörd och tårögd nu då jag skriver om det.

Då dom var små så var det så viktigt för mig att dom hemma hos mig fick vara sig själva och tycka precis det dom gjorde, för det var inte alls så då dom var hos sin pappa. 
Jag visste av egen erfarenhet att dom inte fick det, för det hade inte heller jag fått.

Nu har Marielle hittat på ett projekt som är viktigt för henne och det heter "Jag finns och jag syns"
Hon håller på att bygga upp något bra, och vill hjälpa barn med missbruk eller psykisk ohälsa i familjer.
Hon vill hjälpa andra barn som varit i samma situation som hon och hennes lillasyster varit.
Ett jätte bra projekt och det kommer att bli så bra, så att hon kan hjälpa dom som inte mår så bra.
Marielles länk https://www.facebook.com/Jagfinnsjagsyns/
Det kommer nog ta en stund innan hon får till det som hon vill, men jag hejar på, jättebra idé!

Hon har länge velat byta bort sitt flicknamn till mitt, och nu har det blivit verklighet.
Då hon började fundera på det så kostade det flera tusen, men nu kostade det ingenting.
Nu heter hon Marielle Thidé, ovant men fint och vi får träna lite :)
Det är skönt och bra att hon gör det hon känner att hon vill, att hon bestämmer själv,

Här hemma håller vi på att pyssla så det ska bli klart snart :)
Ja det är inte långt kvar nu, men det tar sån tid med allt, och det där med tiden, ja den räcker ju som vanligt inte till, nej verkligen inte.


Det var några jättefina dagar härom veckan, och vem passar inte på då?
Jo minsann så gjorde jag det.
Jag verkligen längtar till våren då jag också kan ligga på altanen och njuta, det är livet det.


Jag har bakat och lagat mat, och planerat och fixat med lite pyssel, ja dagarna går snabbt då man har roligt. Jag och Maria kom på idag att det kanske är just därför dagarna går så himla fort, för att vi har roligt!!


Gratänger av olika slag blir det ofta här hos oss, det är så härligt att ha allt i samma form :)
Jag bakade mina "frömackor" här om veckan också och dom blev riktigt bra och goda :)
Jag vill alltid ha ett gäng i burken så att jag kan ta till om jag blir sugen. Inge mjöl och inge socker däri, riktigt nyttiga mackor dom där.


Jag har på fredagarna börjat sätta på mig min "onepeace" då jag ska se på idol och mysa till det lite. Som som vanligt så får jag inte till den där myskänslan, trots att jag försöker?!
Jag har ju försökt att få till myskänslan med ett glas vin eller en kopp kaffe eller te förut, men nej inge mysigt känns det alls. Nu har jag då testat dressen. och inte ens den hjälpte :)
Jag kom nog på idag varför jag inte kan få till det, det är kroppen och benens fel, jag kan inte dra upp dom!
Nej jag har benen raka och där ligger dom liksom :)
Det som jag tror jag förknippar myset med är att dra upp benen och ha täcke på mig :)
En kopp kaffe eller som nu bara mysa in mig i den prickiga liksom :)
Nej jag får träna på att mysa sittandes i min fåtölj med benen raka :)
Det är ju inte så att jag inte har det bra, nej jag mår toppen verkligen utan att få till myskänslan.


Nu till något helt annat :) Melina ringde mig en kvällning för att höra var vi var.
Vi var till Västerås för att hämta ett bord jag köpt på blocket. Hon sa att jag skulle få en överraskning då jag kom hem, och det fick jag.
Hon hade köpt ett gäng matlådor av alla de slag. Jättegulligt att hon tänkte på det lilla fröken.
Hon och Oscar har ju fått ett gäng som kanske aldrig kom tillbaka, så det var nog mest därför tror jag :) Men matlådor går det åt, så det passade jättebra.


En dag så tänkte jag åka till Borlänge för att köpa några gardinstänger som jag behövde hit hem. 
Vi hade svarta i två rum förut och nu vill jag ha vita, så vi tänkte åka iväg lite. 
Melina ringde innan jag och Rebecca var klara och undrade om jag ville följa henne till Borlänge? 
Ja det blev jag och Melina som tog oss en tur, både till kupolen för att hon skulle prova byxor och för att jag skulle gå in på Ikea :)
Det blev inget kort på henne där och då, men jag tog på provhytterna :)


Jag har som jag skrivit om förut speciella stövlar på mig för att min fötter ska kunna komma i ett bättre läge än utan. Jag har dom på så mycket som möjligt, i många timmar om dagen.
Jag har förut köpt regnskydd till dom, cykelskor är det egentligen. Nu har jag köpt värme skor som vi kan trä på utanpå, nu innan det blir riktigt kallt.
Inte så snyggt kan jag hålla med om, men jag älskar att ha fötterna där i stövlarna, det blir sån skillnad så det är väldigt viktigt att jag har dom så mycket som det går.


Jag som har lite tokiga idéer ibland, eller ja ganska ofta fick ta hjälp av Gert och Rebeccas man Johan. Dom fick åka iväg för att hämta ett skåp jag köpt på en köp och säljsida.
Skåpet var jättefint, men tungt, så det var tur att dom hjälptes åt dom två starka snällaste killarna. Som alltid nästan så har jag en plan och jag kommer att få till det som jag vill.


Rebecca fick sy hela förra helgen, nja inte riktigt hela, men mycket iallafall.
Alla gardiner behöver ändras nu då vi bytt fönster och satt upp hållarna till gardinerna på nya ställen. Jag tänkte inte alls på det då Gert undrade vart dom skulle sitta :)
Tokigt av mig men det löser sig har vi märkt nu :) Ja hur tänkte jag då liksom??


Jag och Maria har varit ute lite för att göra det jag längtat efter.
Att ta ur botten på några tvättkorgar för att trä över dom viktigaste växter jag har.
Min trollhassel tex, ja det blir både fint och praktiskt.


Jag köpte lite varor från matsmart, och det var jätteroligt att packa upp då det kommit.
Det är riktigt smart att kunna köpa lite billigare så det iallafall blir använt det man köper, än att det blir slängt för att det snart ska gå ut i datum. Jättesmart :) 
Det ser ut som att Rebecca undrar hur hon ska kunna ta reda på allting :)


Nu i veckan så skulle jag få min bromsmedicin som jag fått två gånger om året i faktisk tre år redan. Efter den här gången så blir det nog kanske en gång om året istället, det ska jag och min doktor prata ihop oss om framöver. 
Den här gången skulle jag få droppet i Ludvika istället för i Falun, och det var ju jätteskönt att slippa åka så tidigt dit. 
Det började sådär, sköterskan var jätte trevlig och frågade om jag tagit min pre medicinering?
Men!!Nej jag hade glömt det!
Man ska ta cortison tabletter som man löser upp i vatten, allergimedicin och panodil eller alvedom.
Hur kunde jag totalt glömma det,  ja Rebecca glömde hon med.
Jag fick medicin som jag kunde ta, men då fick vi lov att vänta en timme till innan jag kunde få mitt dropp.
En nål skulle sättas för droppet så det gjorde inte något att jag sinkade oss lite.
Det hade blivit avbokningar så det gjorde inget att jag krånglade till allt, och det var tur för mig.
Jag hade haft på "emla kräm" (bedövningskräm) på fyra ställen, och jag hade bestämt att om det inte går på fjärde försöket så fick jag komma en annan dag.
Nu behövde jag inte tänka på det, för på andra försöket så fungerade det.

Att ta cortisonet för ,mig är en pärs. Herregud så äckligt det är!
Jag vill lösa upp det i minimalt med vätska, och så blev det.
Jag svalde klunken med det vidriga smaken, och drack min dricka direkt efter, sen tog jag en bullbit för att till sist ta en läkerol.
Ja fy då, men jag fixade det igen utan att kräkas :)
Så här såg jag ut under tiden före och sen efter. Rebecca tog kort så jag var tvungen att skärpa till mig lite.



Igår då jag var ute och åkte så fick jag en otroligt stark lyckokänsla, nu igen.
Jag önskar så att alla fick känna den känslan, helt oemotståndligt härlig känsla.
Ja att få känna den underbara känslan, som, eufori.
Jag har så otroligt mycket att vara glad och tacksam över, så många fina människor i mitt liv.
Den känslan som jag mest får till mig är kärleken till mina älskade barn, ja den kärleken kan inget slå, nej ingenting alls, Nu älskar jag Gert otroligt mycket, så mycket så det inte finns ord, men det är en annan kärlek än till Marielle och Melina.
Jag önskar att alla fick känna den lycka jag känner inuti i mitt hjärta, och hur lycklig jag är.
Den lyckligaste på jorden!!

Kram kram till dig och jag hoppas att du har det bra och mår bra.

tisdag 17 oktober 2017

Tiden går för fort!



Hej hej!
Nu var det några dagar sedan jag skrev något här.
Jag har så mycket att skriva om, så jag har helt enkelt inte orkat börja.
Nej jag har känt att det blivit för mycket, jag skulle skrivit för flera dagar sedan och delat upp allt liksom :)
Men nu gjorde jag inte som jag borde, så var beredd på ett långt kanske ibland osammanhängande inlägg :)

Ja, som jag ofta skriver så har jag haft fantastiska dagar, ja det är inte klokt att det är så vecka efter vecka. Lite motgångar kan det vara, men i det stora hela så är veckorna och dagarna underbara, men snabba.
Det känns lite som att det är fredag och måndag hela tiden :) 
Jag har skrivit om det många gånger förut, men det är något jag inte kan vänja mig vid, att klockan går så himla fort.
Jag vill sakta ner dagarna, men det går inte, nej det är ingen som lyssnar på mig då jag önskar fler timmar per dygn! :)
Nej skämt åsido här, jag tycker att det är läskigt, så läskigt att dagarna går för fort, medans andra tycker att dagarna är långa.
Jag tror aldrig att jag kommer att få den känslan, men vad vet man?


För nästan två veckor sedan så blev jag yr, ja jätte yr och illamående, mest då jag låg i sängen.
Jag hade nyligen läst på en Ms sida jag är med i om kristall sjukan och läste lite om det.
Ja men visst, tack för den liksom.
I morgon har jag haft det i två veckor och jag kan lova att det inte är roligt, inte någonstans faktiskt.
Det började med då jag vaknade och allt snurrade och jag blev illamående.
Jag trodde att jag drömt att jag åkte karusell eller något, vilket det inte visade sig vara.
Nej sedan dess så snurrar det, det är otäckt, jätte otäck, och jag blir att må illa och så otroligt yrslig. Det håller bara i sig sekunder då man vrider huvudet åt sidan eller ner, sen så går det över.
Det är värst på morgonen, men även nu om jag vrider på huvudet då jag sitter i sängen, så börjar det snurra :(
Jag känner det som att jag håller på att försvinna och bli medvetslös, jätte otäckt, usch.
Det kunde hålla i sig ett bra tag och blir det inte bättre om några dagar så tänker jag kontakta någon sjukgymnast för att få hjälp.
Det är kristaller i örat som hamnat snett och kommit ur position haha :) det lät ju riktigt bra :) 
Hur som helst så kan man genom rätt övningar få kristallerna att hoppa eller åka eller vad dom gör tillbaka :)
Nu har jag testat den här sjukdomen också, och känner att jag kan den, så nu räcker det känner jag väl :)
Jag ramlade baklänges med min manuella rullstol för några år sedan. Jättehemskt var det då, och efteråt i flera månader så var det precis så som jag har det nu.
Jag blev yr och blev illamående då jag vred huvudet lite bara.
Jag känner väl, igen den känslan jag har nu mot då. 

Nu till något helt annat :) Smink!
Ja jag är otroligt dålig på det, både på att sminka mig och veta hur man gör.
Visst kan jag ha på lite mascara och så, men nja att göra mer än så, nej det kan jag inte.
Jag har använt en BB creme från apoteket ibland då jag velat känna mig lite fräschare, till er som inte vet så är det som en dag kräm med lite färg i.
Ja jag har tyckt att den dugit, men jag hade inte pratat med någon av mina döttrar om den så den blev helt ratad, och sättet jag satte på den på!? :)
Men mamma!! sa Melina -Du får inte göra så!, du får inte använda bomullsrondeller. Lova det!! :)
Ja det var någon annan grej hon sa att jag skulle ha för att få ut krämen haha ;)

Ja Melina jobbar på skönhetsavdelningen på Åhléns, så ja, hon tyckte inte att jag kunde alls :)
När jag fyllde år i augusti så hade hon köpt mig en "concealer" eller hur det stavas :)
Hur och vad gör man med en sån?
Man "ljusar" upp under ögonen säger hon då, vad?
Jag vill ju vara brun jag liksom haha :)

Hon bestämde härom veckan att det var en CC creme jag behövde istället för en BB, och ja ni förstår ju hur jag lät då hon sa det!? Men jag köpte en sån och har provat några gånger.


Jag har iallafall testat CC cremen några gånger, men det känns inte som ett bra alternativ då jag ju inte kan lägga på så som man ska.
Men jag måste ju hålla med Melina om att det blev bra då jag väl testade :)
Rebecca tog kort både före och före och efter, och de syntes skillnad faktiskt :)


Förresten så fick jag lära mig att man ska lägga en skuggning under hakan för att inte se dubbelhakan :) Ja den skulle jag behöva lära mig kanske, eller så får ni alla som möter mig stå ut med den eller dom :)
Jag är så ointresserad av smink men blir väldigt imponerad då både Melina och Marielle är superduktiga med smink och sminkningar.
Dom får fortsätta hållas med det och mamma Nina återgår till sitt gamla vanliga jag :)

Nej nog om sminkning, jag tror att jag återgår till Nina jag liksom.
En Nina som nästan aldrig har på mig smink, en Nina som får lov att duga som hon är :)

Herregud så många rader det blev, ja men jag varnade er ju iallafall från början :)


Vi har bytt fönster i hela huset, samtidigt typ!
Jag har skrivit om det förut, men det har varit lite kaos i flera veckor, och det känns som att det snart får lov att bli klart nu.
Det känns lite tråkigt utan gardiner och blommor i fönstren, men snart så :)
Jag och vi har försökt att greja och göra det som gått, men Gert har varit hängig så inte förrän nu så är han snart pigg och frisk igen.

Jag försöker hjälpa mina ben på eftermiddagarna så dom orkar med kvällarna.
Dom behöver röra på sig och få blodcirkulation, även fast jag ju inte känner just det.
Dom känns varje eftermiddag trots medicin jätte stumma och tjocka, som om dom ska spricka när som helst. Jobbigt men så är det, jag tror aldrig att just den känslan kommer att gå över, jag får nog dras med den framöver.
Från början då jag blev sjuk så brann benen, just nu skulle jag gärna byta tillbaka till den känslan faktiskt, men jag får ju inte bestämma alls, lite orättvist tycker jag :)


Jag har varit ute och åkt med min stora rullstol vilken jag älskar.
Jag formligen flyger fram med den, och den är så himla rolig.
Min vanliga rullstol fick lov att åka in på reparation några dagar så då fick jag nöja mig med min manuella inne, och min största ute.
Den går inte att åka inne med, men ute. Jag åker runt och skrattar då och då efter som den går så fort och är så himla pigg, vilken grej alltså.
Jag sitter dessutom superbra i den också <3


En dag då det regnade ute så passade jag och Rebecca på att frosta av frysen uppe i köket.
Jag har lyckats att äta ur frysen ganska bra, så det blev inte allt för mycket Rebecca behövde bära ner i frysen i källaren. Så jätteskönt då det blir gjort och allt är tipptopp :)


Melinas Oscar fyllde år häromdagen, tjugo år. Vi var bjudna dit på mat och jag hade inte min rullstol hemma, nej inte bilen heller eftersom den låtit konstigt och vi lämnat in den. Det blev färdtjänst :)
Jag åkte i min manuella rullstol då och när vi skulle åka hem fick vi åka i en riktig liten buss, helt otroligt att jag kunde åka på en buss!
Det som är tråkigast då man inte har sin egen bil är att man har tider att passa.
Jag fick lov att boka en buss tidigare än vi tänkt att vi behövt åka, för annars hade det blivit flera timmar senarer och så länge kan man ju inte tro att man ska bli kvar på kalas.
Om Gert varit piggare så hade vi kunnat gått hem, men det blev alldeles för långt och för tungt för han. Han hade dessutom fått putta på mig hela vägen:)
Nej då inte hela tiden, men jobbigt hade det blivit, och för mig med som blir spastisk så lätt.


Ja mycket latex och färg behövdes efter att snickarna gjort sitt. 
Inte så att dom fuskat men det är ganska många fönster och tre dörrar. Fint blev det iallafall och då jag är färdig överallt, ja då minsann, då kommer jag att vara nöjd.
Lite tapetsering och piffning så är jag klar sen.
Det lär nog dröja någon vecka än är jag säker på.
Jag fick till så bra kort tyckte jag då Rebecca hjälper Melina och Gert är i bakgrunden och latexar :)



Maria är en av mina två världens bästa assistenter, hon är också min tapetserare och kan faktiskt allting. Det är Rebecca också, men hon får göra andra saker än att tapetsera :) för det vill hon inte, vilket jag kan förstå. Men förutom det så kan hon också allting.
Jag minns då jag var frisk att jag tyckte det  var jätte tråkigt att tapetsera och att måla.
Men jag gillade ju resultaten, så det var bara att bita ihop :)



Nu till lite hockey prat, ja en del vet att min man är väldigt engagerad i smedjebacken hockey och ni som inte visste, ni vet ju nu :)
Vi, jag och Gert gjorde maten till alla borta matcher förra året, och beslutade att göra det i år igen.
Det blir mycket billigare om vi fixar, vi tar ju inte betalt, och så får dom något att äta efter matchen innan dom ska åka hemöver. 
Jag är en riktig bullmamma jag så jag har tagit dom alla under mina vingar kan man ju säga. 
Jag bakar något som Gert får ta med sig så dom får efter maten. 
Nu i Fredags så åt dom sina bullar innan maten, men vad gör väl det. Det är roligt att baka och få ge bort till killarna som kan behöva något gott.


Gert har ju tyckt att det är onödigt och att jag inte behöver, och nej det är klart att jag inte behöver. Men jag vill, ja jag vill faktiskt baka och ge bort, jag mår bra då. 
Nu vet Gert att killarna gillar det dom får, så jag fortsätter förstås :) 

Jag har varit till Marielle ett par dagar alldeles nyligen. Första dagen ville hon ha "sällis" då hon skulle skruva ihop hyllor hon köpt på Ikea. 
Ja jag var med, det var jag verkligen, men jag fattar ingenting.
Om jag hade öppnat ett av dom där paketen, ja då hade jag stängt dom lika snabbt. 
Både Marielle och Melina är duktiga och bara kan, ja dom är jätteduktiga båda, men den här dagen var det Marielle.
Jag kunde förstås inte hjälpa till alls, men jag kunde vara med iallafall.
Då jag kom till henne så hade hon målat den här målningen, jättefin och ännu finare i verkligheten. Om hon tränar på så kommer det att kunna bli vad som helst framöver.
Jag plockade ihop senare på kvällen mina penslar och pennor jag hade förut som kanske hon behövde bättre :) Jätteroligt att hon börjat måla, igen, ja hon gjorde det förut också, för flera år sedan.


Hyllan i hallen som hon köpt och som passade alldeles på millimetern vart så bra där så, jättefin och duktigt att få ihop den säger jag då :) Nej jag hade säkert också kunnat förr, men jag hade gett upp innan, och överlåtit det till Gert.
Ja så hände flera gånger då jag köpt något som jag inte ens orkade försöka få ihop, nej det är inte min grej alls :)





Ja vilka händiga tjejer jag har, det är så härligt att dom vågar och att dom kan!!

Tyke är inte så imponerad av allt fixande han :)


En dag så var vi hundvakt över dagen till Tyke <3
Han har det lite jobbigt då han är ifrån Marielle så han vankar och springer fram och tillbaka mellan altandörren och ytterdörren. Stackars han förstås, men han har det ju bra här hos mig och oss.
Han fick en smörgås med falukorv på och som dessutom var skuren i bitar av Maria. Ja jag tror att Tyke gillar oss iallafall lite.





Jag och Maria skulle hänga upp gardiner i vardagsrummet i två fönster efter att hon tapetserat en vägg. Vi har ju bytt fönster och då blev dom en aningens mindre, och hållarna blev lite annorlunda mot förut, och gardinerna jag köpt var längre än det som stod haha :) 
Ja inte många rätt kan man ju säga, men det är då mina assistenter kommer in.

Maria fick sy, jag strök och bestämde vart hon skulle sy, och det blev riktigt himla bra faktiskt.
Ja den nya tapeten och gardinerna nästan gifter sig säger man ju om det passar bra :) 
Ja jag har iallafall hört det uttrycket, jag tror inte så många säger det kanske haha :)


Ja vi insåg att vi skulle komma att behöva sy alla gardiner här både i kök och vardagsrum, så det är bara att gilla läget och fixa det :)

I Söndags var vi på film jag och Gert. Det är mysigt att gå på bio tycker jag :) Jag köpte varma chips och Gert popcorn :)
Innan filmen började så provade jag ett chips, nej men fy det gick inte alls.
Nej jag har ju inte ätit godis på ett ganska långt tag, så det gick inte :)
Men det gick ju ingen nöd på mig, nej och Gert fick ju ta av mina också så han fick lite extra lyxigt han.
Vi tittade på "snowman" och den var faktiskt riktigt bra. Lite otäck ibland och ibland dåligt av producenten som helt missade saker enligt mig. Ja nu är ju inte jag producent, kanske tack och lov :)
Men helt klart sevärd film tycker jag :)


Jag avslutar nu mitt långa, ja jättelånga inlägg med att önska er en fin höst och fina dagar.
Jag älskar alla fina färger som tyvärr snart ramlat till marken.
Men jag njuter så länge det går av alla fina färger.
Vilken natur vi har här i Sverige, helt fantastiskt vackert är det.

Kram kram från mig till dig <3