Hur gjorde vi förr?

 

Hej hej!

Suddenly! Ja just det ordet kom jag på när jag sa ordet plötsligt i en mening en morgon. För dig som inte vet så betyder suddenly plötsligt.

Jag minns inte i vilket sammanhang som jag sa det, men då översatte jag det direkt till engelska vilket jag inte alls vet varför? Och så blev det förstås låten Suddenly!! Eller förstås ska jag ju inte skriva, jag hade inte varken tänkt eller hört den låten på evigheter.

Vem var det som sjöng? Hmm jag hade Lionel Ritchie, men kände att det inte stämde riktigt så jag googlade, ja vilken tur att det går att googla, hur gjorde vi förr haha?? 

Jag kollade upp låten och det var förstås Billy Ocean!!?? 

Han hade jag totalt glömt, hur gick det till?

Alltså texten i den låten, ja en riktig kärlekstext, men/och så fin! Det var så roligt att kunna lyssna på några av hans gamla låtar, och han som jag helt glömt!?

Rebecca som var med mig då hade aldrig hört Suddenly låten, Va??  Nej inte Gert heller då han kom hem från jobbet och fick lov att lyssna, haha :)

Nu hade dom hört flera av hans andra låtar, vilket ju var skönt för mig så det bara var jag som kom ihåg.

Jag kunde till och med sjunga med (ja nu för tiden så låter det inte alls bra, men texten kan jag fortfarande) 

Det här var helt onödigt vetande för er haha :) som nästan allt jag skriver förstås, men jag är glad att ni är många som läser, och jag älskar att få skriva om det jag just då vill skriva om :)

Om du inte vet vem eller vilken låt jag skriver om, lyssna på den fina texten, och hans röst är ju inte alls tokig :) Sedan den här dagen kan jag berätta att det blivit lite Billy Ocean här :)

Nu lite information om min "spindel ansökan" ( remissen om att få hjälp med min fobi) som jag fick iväg :) 

Jag fick ett meddelande om dag och tid som någon skulle ringa från sjukhuset, och det gjorde det. Precis på minuten till och med!.

Han jag pratade med var bra och han förstod och skulle skicka mig vidare, vidare för en sammanställning om vad just jag behövde för hjälp. 

Vi får se hur och vad det blir, kan hända att det inte alls blir bra, men då isåfall så är jag ju på gång och då får jag försöka hitta någon privat. 

Varför jag tänker lite beror på att jag ju läst att man behöver kognitiv beteende terapi, och där jag hamnar är nog inte på ett sånt ställe. Jag ska ge det en chans iallfall, en stor chans!

Fortsättning följer på den tråden :)

Häromveckan beställde jag ett par tofflor som jag tänkte skulle bli bra för mig med iskalla fötter.

Jag tyckte inte att dom var "snygga" precis, men det får lov att gå bort, det viktigaste är ju att det blir att fungera. 

Jag har ju köpt varma tofflor förut flera gånger, och dom har jag ju kvar och använder ibland, men dom här tänkte jag!! 

Ja jag tänkte att dom här är säkert varmast av dom alla. Jag hade helst velat ha svarta, ja då hade det mer sett ut mer som svarta skor än tofflor, men men man kan inte få allt :)

Jag köpte en stor storlek för att var på den säkra sidan, ja för att få i fötterna som ju inte är så böjbara längre :) Det gick och jag har än bara provat dom, men jag hoppas!

Gert och jag var ute och gick en dag, ja det gör vi ju ganska ofta förstås. Men just den här dagen så fick han försöka få till ett kort på hur höga kanter det är nu för tiden, ja på dom flesta ställen som görs.

Ibland (alldeles för ofta) så finns det ingen bra av eller påkörning för mig upp eller ned på/från en trottoar, dom gånger får jag lov att åka på vägen helt enkelt. 

En del tänker säkert att jag ska åka på trottoaren och inte på vägen när dom ser mig komma åkandes, och ja visst skulle jag vilja det helst, men när det är så höga kanter så kan jag varken ta mig upp eller ned.

Nu här i stan och lite runtomkring så har jag ju lärt mig och vet jag ju vart jag kan åka, och försöker förstås göra det så mycket som det går, men ibland går det inte :(

Här hemma hos oss har vi börjat med lite höstfix ute. Vi hade två rabarber som vi skulle flytta på, så det blev mycket grävning för Gert. Men nu får dom mer plats att växa på så att vi kan få mycket rabarber framöver. Nu får vi bara hålla tummarna för att dom klarar flytten :)

Lite klipp och fix av andra växter där ute blev det, och min trollhassel som inte alls blev så som jag tänkt tog vi bort. Lite sorgligt jag som aldrig vill slänga någon växt, men nu gjorde jag det. 

Vi tog hand om lite knotiga grenar iallfall, både jag och Maria behöll några så får vi se om dom kommer till användning. 

Jag har några redan i förrådet som jag köpt för massor av år sedan, då hade jag dom istället för påskris, satte i fjädrar där i så ingen behövde bli allergisk av riset :) Ja vi får se vad det kan bli.

Kålrötter, ja det är verkligen min rotfrukt det! Ja att få göra rotmos och ha i flera dagar, mm det är verkligen något som jag tycker om. 

Jag har ju skrivit många gånger om att jag har svårt att bli sugen och tycka om mat, så är det fortfarande, men rotmos! 

Ja rotmos fungerar fortfarande jättebra och så har jag några andra rätter som också fungerar vilket känns skönt. Man måste ju liksom äta, ja även jag! 

För många år sedan så åt jag rotmos hos min morfar och hans rotmos var det allra godaste tyckte jag.

När han gjorde moset och kokade fläsklägg så kunde han komma förbi vid mig med en låda, det var så lyxigt!! Sen när han blev gammal och sjuk, ja sängliggande hemma så var det jag som gjorde rotmos till honom. 

Något som räddar upp en del maträtter är för mig rivna morötter, ja mycket rivna morötter vill jag ha.

Lasagne, köttbullar (mina egna). potatismos och sås fungerar hur bra som helst, men då behövs morötter. 

Superskönt att veta att det finns flera olika maträtts varianter för mig :)

Inte i helgen men helgen före det så tänkte jag att vi skulle ta oss en sväng till marknaden i Grängesberg som jag sett skulle vara. Gert undrade om vi kunde ta en sväng till Borlänge efter marknaden, men jag trodde inte att vi skulle hinna med det, vi bestämde att göra det dagen efter istället.

Det stod visserligen att det inte skulle bli som en vanlig marknad, nej inga knallar skulle finnas på plats. Jag såg lite fram emot att åka dit, men blev tyvärr jättebesviken. 

Nej det blev en väldigt snabb runda för att sen åka hemåt igen.

Vi bestämde där i bilen att vi skulle ta en tur till Borlänge då istället, så så fick det bli.

Vi började först med att stanna vid Erikshjälpen, jag tycker om det loppiset men först fikade vi lite för att sen titta runt.

Jag hittade bara en jättefin lykta som jag slog till på, men roligt att ha varit där. 

När vi varit dit så blev det myrornas loppis för att sen gå in på sportaffären bredvid när vi ändå var där. 

Som så många andra gånger så hittade Gert ett par skor, ja han gillar tränings skor, och han har lätt för att hitta.

Innan han köper så får jag ta på mig mina "intersportögon" som jag lärde mig att ha då jag jobbade på Intersport i Fagersta förut. Han fick gå fram och tillbaka så jag kunde se att han inte föll varken inåt eller utåt :) 

Sen gick vi vidare till XXL för att han sett ett par "Asics" (skomärke) där, ja alltså löparskor.

Lika på den här affären så fick han gå lite fram och tillbaka. 

Han hittade på två par, och dom han hade tittat på innan vi åkte dit (i mobilen) var riktiga "Roys Royce"! En riktigt bra skodag hade Gert!

När vi var klara på kupolen och skulle ta oss till Ikea då mötte vi min vän Anneli och hennes son Simon och hans supersöta Leia.

Så roligt att träffa på dom där och dom fick agera fotomodeller, det var ingen konst alls, dom blev så fina alla tre på alla kort jag tog :) 

Jag som vill föreviga mina dagar, ja det blir ett gäng kort varenda dag, dom dagarna jag inte tar kort är väldigt sällsynta kan jag lova :)

Som nästan alltid då jag är i Borlänge så är min önskan att köpa en liten  glass på Ikea, likaså den här dagen.

När vi sitter där så vilka är det då som kommer? 

Jominsann då träffar vi Anneli och Simon för andra gången på samma dag :)

Anneli är inte som mig, nej hon gillar korvarna mycket mer än glassen hon haha :)

Det sista vi gjorde var att handla mat med oss hem från restaurangen på utsidan kupolen.

Deras friterade kyckling är dom bästa häromkring, ja iallfall där jag testat haha :) 

Så mycket kyckling, ja varje friterad kyckling är rejäl liksom, inte bara fritering :) 

Ja när vi sen varit hemma en stund så käkade vi och jag åt så otroligt mycket, ja tänk så det kan bli när det är sådär supergott!!

Här nedan blev resultatet av turen till Borlänge :)

I många år så har jag haft en "favoritsäljare" på auktions sidan "Tradera". Jag har köpt många saker av henne och gör även nu om hon har något som jag vill köpa då förstås. 

Mitt första köp av henne var säkert för tretton år sedan? Både hon och jag har då haft Tradera så länge, minst?

När vi skrivit till varandra många gånger så blev vi vänner på facebook och så var det med det haha :) Så onödigt vetande :)

Jag hämtade ett paket häromdagen med den allra finaste "plingan" som jag ropat in på hennes sida.

Jag var så förväntansfull som synes på korten :)

En eftermiddag så planterade jag några nyinköpta blommor, det var en sån härligt solig dag!

Förra veckan fyllde Marielle år!

Hon jobbade eftermiddag så det blev inte varken fika eller mat.

Vi får ta det en annan dag som det passar :)

Paket hade hon fått förut, så den här dagen blev det bara några trisslotter som hon ju tycker om att skrapa! 

Nästa år fyller hon 30!? 

Vart tog alla år vägen undrar jag lika som säkert alla föräldrar känner?

Jag är så glad att det var just jag som fick bli mina barns mamma, mina älskade barn!! <3

Jag skulle åka med en påse med lite gott och blandat till Martin i Fredags eftermiddag.

Martin jobbar i Söderbärke och Melina och John följde mig dit.

Vi satte John på prov att köra min bil, och det klarade han ju galant förstås!

När vi kom dit så hade Martin åkt därifrån precis, så vi lämnade den där och han fick den lite senare då han kom tillbaka istället.

Vi fick oss en liten åktur vi tre då iallfall, och huvudsaken han fick den :)

Nu i helgen så har Gert och hans pojkar och den enes ( Oliwers ) tjej sprungit Lidingöloppet! 

Dom for iväg i Fredags och sprang i Lördags självaste loppet. 

Oliwer och Alicia startade någon timme innan Gert och Simon.

Dom var så himla duktiga allihop!!

Eftersom Gert i vanliga fall hjälper mig med allt jag behöver hjälp med på kvällarna så blev det nu Maria som tog över hans jobb då hon ändå var här på dagarna.

Medan dom sprungit på i Stockholm så lagade jag både mat och bakade bullar, ja till och med jag kände mig lite huslig nu haha :) 

( Jag brukar ju väldigt ofta baka bullar men jag brukar inte känna på något särskilt sätt då :))

Ja hela helgen har varit en sån helg. Maria har tvättat många fönster och det känns så skönt direkt när alla flugskitar är borta. 

Jag fattar inte hur mycket prickar dom kan göra, jag tycker ju inte ens att vi haft så mycket flugor här inne under sommaren?

När jag jobbade på Granngården innan jag blev sjuk så fick jag lära mig att varje gång en fluga sätter sig så spyr den? Helt galet då en fluga ju sätter sig någonstans hela dagarna!!

Knepigt men sant då, ja det är inte flugskitar jag har på alla fönster, nej det är flugspyor haha :)

Just nu är iallfall dom fönster som är tvättade helt utan flugspyor!! :)

När Maria putsat fönster har hon ju först fått ta bort alla blommor och allt i fönstren, det var då jag såg det!! När jag åkte in i vardagsrummet så var det så stoort i den änden av rummet!! 

Då fick jag förstå vad mina blommor förminskar rummet! 

Det satte idéer i mitt huvud, kan hända att dom stora garderobsblommorna ska få flytta ner på golvet istället, och då kanske jag har några mindre blommor där istället? 

Ja jag får fundera lite och isåfall köpa några andra blommor, just det har jag ju inga problem med alls haha :) Plantagen, ja jag tycker om plantagen jag :)

I förrgår då jag varit huslig klart så kom dom förbi en sväng och fick smaka på nybakta bullar och ett glas mjölk :)

Idag har jag varit i Falun på kirurgen (urologin) för att få Botox igen. För dig som inte vet så får jag sprutor i min urinblåsa för att den ska lugna ner sig och inte vara så känslig/överaktiv/spastisk.

Ja nu var det tredje gången och jag kände mig lite spänd som jag ju blir då jag ska göra något som gör ont.

Första gången fick jag tio sprutor och ingen av dom gjorde ont, superskönt!

Gång nummer två blev värrä, då skulle jag ta tjugo sprutor eftersom resultatet av tio inte höll i sig så länge. Den gången gjorde varje spruta ont och kroppen gillade det inte!

Idag hade jag en ny doktor och jag själv hade önskat få bedövningen outspädd  :) 

(Jag hade snappat upp gången innan att dom spätt/spädit ut medlet med något).

Jag fick som jag önskade och ville :)

Ja jag ville så gärna slippa få ont, och det fungerade! 

Jag kan inte säga att jag inte kände något, så som det var första gången, men så jätte mycket bättre än gången innan :) 
Nu hoppas jag på att min urinblåsa kan hålla sig lite lugn framöver och att det håller i sig länge länge :) Men det vet man inte förstås :)

Vi tog en liten fika efteråt innan vi for hemåt igen.

Nu ska jag sluta skriva för den här gången.

Jag hoppas att du har det bra och att du mår bra.

Kram kram

Dom får inte styra mitt liv mer!!

Hej hej!

Jag börjar med att fortsätta lite på mitt senaste inlägg, mitt projekt lekstugegardiner!

Ja vi har, jag och Rebecca, slagit våra kloka huvuden ihop, och när jag tänker på hur dåligt mitt huvud fungerat senaste åren så har det verkligen levererat nu!! 

Ja mitt huvud har orkat tänka till, jag har faktiskt kunnat räkna ut hur det ska bli och sagt till Rebecca hur hon ska sy!??

Den känslan var det länge sen jag kände, att orka tänka liksom.

Förr om åren har jag lätt kunnat mäta, klippa och sy, jag har liksom knappt ens behövt tänka till. 

Men dom senaste åren, ja ganska många har det blivit, så har det inte alls fungerat bra.

Nej det har ofta blivit så att jag bara sagt att jag ger upp, jag orkar inte, du måste räkna ut!

Det tog många år innan jag förstod varför jag inte längre kunde saker jag ju alltid kunnat, att det var min sjukdoms fel. 

När man har, ja jag skriver man för att det är väldigt vanligt, när man har Ms att man blir hjärntrött (fatique heter det). 

Ja jag kan lova att min hjärna har varit trött, så jäkla trött!! 

När jag kom på att det var därför jag inte kunde tänka så som jag gjort, så blev det oerhört skönt att få ett svar. 

Det kändes ju som att det var något annat fel i min hjärna som segade ner hela mig liksom.

Men nej då, jag fick mig några års hjärntrötthet som ju nu helt plötsligt försvann nu då vi skulle sy, lite så att jag kunde igen!!

Ja det betyder faktiskt mycket märker jag nu då jag skriver om det, att jag i alla fall nu kan ibland!

Jag och Rebecca pratade om just det här, hon var så glad att jag orkade dom här dagarna då vi sydde, då hon inte kände sig på topp, ja det var tur att min hjärna levererade, haha :)

När jag som oftast får ge upp då jag behöver tänka, så blir det ju nu att kännas så himla skönt att jag kunde, ja i två dagar har jag kunnat!!

Nu ska jag inte överdriva så min hjärna behöver jobba för mycket just nu, men jag kunde!! Ja jag kan!!

Förr om åren, ja sedan jag var runt tjugo år så har jag sytt gardiner, ja så mycket och många gardiner jag sytt!! Det var så himla roligt att få göra om och göra så fint jag kunde.

Pengar fanns det inte till nya gardintyger då på den tiden, så det blev ofta att jag sydde om gamla för att få det lite annorlunda.

Ja nu hamnade jag tillbaka till nittiotalet :)

Ja med min sjukdom så kommer många olika saker som gör att man kan eller inte kan.

Jag väljer som oftast att tänka på allt jag faktiskt kan, ja jag kan ju det mesta fortfarande, men ibland med lite hjälp.

Att sy och trampa på pedalen, nej det går ju bort. Jag vet ju att jag kan ta upp pedalen och gasa på bordet, men nej det alternativet väljer jag bort.

Jag behöver ju då kunna styra tyget med bara en hand om den andra ska gasa, nej lite i krångligaste laget då jag har hjälp jag kan ta till :)

Vissa saker jag gör och har gjort vill jag fortfarande kunna, ja då kan det kännas viktigt för mig att fortfarande kunna själv, men dom är lätträknade, men som att baka, ja det är viktigt att just jag gör!!

Ja som ni säkert märker då ni läser så har jag det jättebra och är nöjd med mitt liv.

Det viktigaste är ju inte att kunna allt som förut, nej det viktiga är ju att kunna allt jag kan nu, ja så är det!

Tillbaka nu till den där sötaste lilla lekstugan som min pappa gjort, som han byggde hemma i Gonäs. Den blev klar 1996  då Marielle var liten (3 år). 

Vi har som ni vet ni som läser det jag skriver haft stugan som kaninhus med stort staket runtomkring. Nu då vi inga kaniner har så bestämde vi oss för att renovera stugan och göra den fin igen

. 

Det innebär förstås lite pyssel för mig, jag som inte kan komma in haha :). 

Nej för mig blir det bilder eller att vi pratar "facetime" så jag ser hur det ser ut och jag kan säga hur jag tycker och vill.

Man kan faktiskt vara inredare trots ett litet handikapp, ja det märker jag ju att det går utmärkt, lite lite krångligare bara :)

För mig är det ändå ganska enkelt, jag liksom ser framför mig hur jag vill ha det utan att se, sen kan jag liksom förmedla det jag ser :) Det låter lite flummigt, kanske mycket, men så är det!

Ja jag har ett par hyllor i ett förråd i källaren med saker jag köpt dit in, och en dag så testade jag hur två tavlor skulle bli där inuti. 

När jag ser en sak så ser jag liksom hur det blir när det blir klart, och så just i dom här tavlorna så såg jag så precis. 

Grönt golv har vi i stugan och i tavlorna så är det grönt i bakgrunden, så bra blev det.

Nu har vi inte satt in något annat än gardiner, nej jag vill känna efter hur jag vill att det ska vara först.

Så himla roligt, och vem lägger så mycket tid och tänk till en lekstuga kan jag tänka ibland?? 

Jo men det gör jag, och jag vet att min pappa där någonstans blir lycklig över att vi tar hand om den.

Här nedan ser man våran stora Lönn som skyddat våra kaniner i så många år från solens strålar. 

Den som gett dom skugga.

Nu bredvid både stugan och vårat hus så är den ju jättestor!!

Vårat fina "nästräd"!!

Det var lite kyligt ute så jag drog på mig en filt när jag trädde på dom små gardienrna :)

Fryslort som jag är :)

Jag brukar köpa jäst i fall att jag vill baka, och det ser man ju här nedan :) 

Ganska många fick vi lov att slänga (alla på bilden), ja dom hade sprungit ut för länge sen :)

Jag har införskaffat mig nya nu och bullbakandet har ju nu börjat, så dom jag har i kylen nu kommer inte att bli gamla, det kan jag lova :)

Vi for till Melina en till dag med lite som hon behövde, hon var lite krasslig :)

Då fick vi träffa både Takida (hunden) och Olof (katten).

Den enda som saknas på bilden är John, men jag får ta något mer när han också är hemma förstås, så att hela familjen är samlad liksom :)

Först var det bara Takida som kom ut, sen "pratade" Olof på insidan :) Ja som han pratar den där katten haha :) Melina fick hämta ut honom då. 

Han är en innekatt och jag blir så rädd att han ska smita iväg, så hon får lov att hålla honom när jag är med, haha :) Oroliga mamman liksom, och mormor till honom då.

Ja tänk sån tur att jag fått bli mormor åt både Marielles hund Billie, och dom här två :)

En dag for vi ner i källaren, jag hade varit där nere en dag för inte jättelänge sen, men den gången ville jag åka upp ganska snart efter ett möte med en spindel!! Det var absolut inte den större modellen egentligen, men för stor för mig, ja det var den!!

När jag var där nere den gången en stund så hade Gert hittat och tagit fram konsoler vi kunde använda, och en bräda på så det blev en hylla. 

Vi funderade ut (jag bestämde) hur lång den skulle vara där på plats.

Gert fixade till brädor till hyllplanet och sågade till i den längd jag ville ha :)

När vi sen en dag skulle sätta upp den, så ville jag förstås vara med så den blev lagom hög och på rätt ställe haha :)

Rebecca fick sätta sig i soffan medan Gert höll den, så att jag kunde kolla så att man inte slog i huvudet i hyllan :)

Gert skruvade fast den och det blev jättefint och bra, nu äntligen börjar det redan fina rummet bli lite mer klart. 

Det allra tråkigaste för mig är att jag inte kan vara där, nej spindlarna trivs verkligen där, inte just i gillestugan kanske, men i tvättstugan och på fler ställen där nere.!??

Gert har alldeles nyligen hittat den största han sett, och han har redan sett den största han sett där nere!!

Vi köpte en ny säng och en jättefin gavel dit ner förut, och så kan inte jag sova där?? 

Helt galet!! Det är på sommaren som det är så svalt och skönt där nere, till skillnad mot här uppe?? 

Jag har sovit där två nätter om jag minns rätt, men det var länge sen nu :(

Tänk att jag har låtit dom bestämma över hur mitt liv ska få vara, att dom begränsar mig!??

Jag har gjort så himla fint och mysigt där nere, ja det är faktiskt fint överallt, ja överallt utom i förråden då kanske haha :)

Jag känner nu och tänker att det kanske är dax!?

Jag ska kanske ta itu med det som begränsat mitt liv, ja ända sedan jag var kanske åtta tio år, ja ganska många år!!

Min Melina är också rädd för/tycker inte om spindlar och hon är 24, jag önskar och hoppas att hon slipper ha det så länge som jag haft det, det är ju verkligen jättehemskt jobbigt!!

Det här skrev jag först, ja allt här ovan skrev jag en dag och sen fortsatte jag nedan :)

Jag gjorde det! 

Jag skickade in en egen remiss till psykiatrin där jag hoppades få hjälp med min fobi.

Svaret kom dagen efter :"När det gäller den problematik du beskriver kan du får god hjälp vid din vårdcentral, så vänligen vänd dig till dem med en egenremiss".

Tillbaka till ruta ett blev det att kännas då, jag som tagit mig mod!?

Jag vet och har läst att det ska kunna gå enkelt att bli av med den fobi som jag har, men jag känner att jag behöver få träffa den allra bästa, någon som verkligen vet och kan.

Jag tänkte att jag väl ska försöka ta mig i kragen och ringa vårdcentralen, men!

Nu har jag tyvärr inte någon bra erfarenhet av just vårdcentralen tyvärr. Nej faktiskt inte av den (flera) som svarar när man ringer.

Nu är det inte samma person som svarar varje gång, men jag kan säga att dom trevliga är sällsynta, ja tyvärr!!

Jag är tyvärr inte den enda som får dåligt bemötande, nej dom runtomkring mig har det precis som jag?

När jag blev sjuk 1990-91, när jag var 21 år så var det precis lika som nu!!?? 

Det blev då så att jag fick åka till akuten och sen ambulans vidare. Jag hade cancer, Hodkins sjukdom visade det sig, och ingen hade tagit mig på allvar :(

Jag har samma vårdcentral nu som då, och nu efter 31 år så är det fortfarande som då, inte bra?? 

Jag fattar inte hur det kan vara så, det är ju ändå vi människor som ringer för att få hjälp av någon anledning? 

Jag förstår att dom har regler att gå efter, men nu är det ju som sagt, människor det handlar om.

Jag skulle gärna föreläsa för personal som får jobbet och ska svara i telefon när patienter ringer.

Få lära dom som inte förstår, upplysa dom om vem och vad som gör att någon ringer till dom. 

Ja minsann, det skulle jag verkligen behöva få göra.

En riktig förändring behöver ske så att alla törs ringa för att få hjälp då man behöver. Ingen ska behöva gruva sig för att ringa!!

Nu ringde jag inte till vårdcentralen utan skickade in en remiss, dagen efter fick jag svar att dom skulle ta  upp min remiss vid veckans remissgenomgång. Ja än så länge får jag vara nöjd över att ha fått svar så snabbt att jag är under "behandling" kan man ju säga.

Jag känner mig lite stolt över mig själv, men än är låångt kvar!! Jättelångt!!

Nu tillbaka till spindlarna :(

Det finns privata ställen också förstås som jag kanske hellre ska välja, men jag undrar nu, du som läser. Har du någon bra att rekommendera?, eller vet du någon som vet någon?

Jag skulle bli väldigt tacksam för hjälp med det!

Jag var ut på stan med Marielle en dag, och jag följde jag med henne till Biblioteket. 

Jag hade aldrig varit där, och jag blev positivt överraskad. 

Så fint och stort och luftigt där var!!

Hon lämnade tillbaka ett gäng böcker och lånade några nya.

Alltså hur man gör nu för tiden!!, man gör allting själv, man scannar av vid återlämning och samma lika när man lånar? 

Jag blir så förbluffad och förvånad hur vårat samhälle fungerar idag.

Noll kontakt med andra människor ska vi ha? 

Ja tydligen så är det just det vi håller på med! 

Nu är det inte bara bibblan jag tänker på, nej tänk alla matställen som finns där vi ska beställa i mobilen eller på en skärm på restaurangen?? Jag menar Max,Mc donalds, Pinchos och shop shop, det finns säkert hur många fler som helst!!?? 

I mataffärerna ska man gärna scanna och betala och gå ut, inget vänligt hej/bemötande av kassörskan? Nu gillar ju jag det att slippa lägga upp på band och sen slipper packa ner från bandet, men för alla är det inte bra..

Det jag menar är ju att allt det sociala försvinner, tänk om allt blir så som det är på väg!?

Att en del människor som kanske aldrig träffar på någon på flera dagar att ens säga hej till?? 

Nej jag gillar det verkligen inte alls, vi människor behövs ju, vi behöver varandra, ja så enkelt är det.

Jag kan inte gå i debatt för det jag skrivit om, men jag vet hur jag känner inför det och förstår att det kan vara livsnödvändigt att se varandra.

Jag minns för massor av år sedan, ja runt tjugo år sedan, då jobbade jag på Sj biljettförsäljning i Ludvika. Det blev många möten under mina tio år som anställd där.

Ett jätte jätteroligt jobb som där i slutet av min anställning blev så tråkig, och som gjorde att jag redan då började fundera vart allt var på väg, ja det var nu 24 år sedan jag slutade.

Det var då det började med  att kunderna själva kunde beställa hem biljetter i datorn.

Det var då inte det värsta att dom fick fel biljetter väldigt ofta, ja det berodde förstås på att inte kunden visste hur man gjorde förstås. Dom kom då in till oss på stationen för att få hjälp.

Vi hjälpte förstås till, vi ändrade och bokade om och såg till att kunden blev nöjd.

Det var då jag började fundera, ja redan då tyckte jag ju att det var helgalet att inte ta hjälp av oss som ändå satt där för deras skull. 

Det blev ju inte billigare på något sätt för dom att beställa själva.

Jag har sedan dess förstås fått förstå att det är så allt blivit, att vi fixar själva och att affärer och andra ställen inte behövs mer? Det stängs då igen förstås när kundunderlaget minskar.

Det är så hela samhället har blivit och jag kan inte säga att jag tycker att allt är dåligt, nej då! 

Men det är väldigt mycket som blivit försämrat, ja det måste jag få tycka.

Vi tog en fika på BK innan vi skiljdes åt <3

I Lördags var vi på det sista loppiset jag och Maria, och vad blev det väl då? 

Jodå, några inköp fick det lov att bli, jag och Maria är ingen bra "kombo" vi haha :) 

Vi liksom gillar ju gamla grejer (nya med förstås) vi :) 

Dom bruna plåtburkarna som jag köpte, köpte jag bara för att jag blev så nostalgisk, precis en sån hade jag när jag var liten! Roligt att hitta på några saker som jag tyckte om :)

Burkarna blir nog till lekstugan :)

 

Nu slutar jag skriva för idag :)

Jag har ju en del rättning framför mig :)

Jag hoppas att du har det bra och att du mår bra.

Kram kram från mig!!