Jag har fått myggbett!

Mitt myggbett på armen :)

Hej hej!
Ja jag har fått myggbett!
För mig är det stort, ja jättestort då jag faktiskt inte fått något på kanske 25 år.
Ja faktiskt är det sant, ända sedan jag blev sjuk i min hodkins sjukdom (cancer) för länge sedan så har jag inte fått myggbett.
Det började innan jag fick reda på att jag hade min tumör, ja jag förstod att det var något fel på mig då jag inte fick ett enda bett.
Jag var i min morfars sommarstuga, där det kryllade det med mygg, men jag fick inte ett enda myggbett.
Jag vaknade på morgonen utan ett enda.
Ja då fattade jag att det var något fel eftersom dom i vanliga fall älskade att bita mig.
Dom har helt enkelt inte gillat varken mitt blod eller mig sedan dess, och det har ju varit bra förstås, men nu!

Nu fast jag är sjuk så gillar dom mig, ja jag har inte bara fått ett myggbett, nej jag har fått många. Dom flesta på benen men ett på armen.
Ja jag vet inte hur jag ska tyda det, men kanske är jag frisk nu :)
Ja lite iallafall eftersom dom vill ha mitt blod.
Förut har ju hänt att det satt sig en mygg på mig, testat lite liksom, men jag har inte fått något bett.
Ja hur det nu än är så känner jag mig ganska frisk.
Härligt faktiskt fast säkert det kan låta lite knepigt.

Idag har jag varit till Borlänge igen, med Melina.
Då vi var där sist så bokade hon en tid på makeupstore för sminkning, och det blev idag.
Hon fick presentkort på julafton som hon passade på att använda nu och hon blev förstås så fin så.
Jag var förstås en dryg mamma som skulle knäppa kort :)

Ja nu var jag inte kvar och tittade på, nej jag for runt lite i affärerna och gjorde några fler fynd på rean.
Lite roligt att åka runt i affärerna ibland faktiskt, men inte för ofta. Nej då blir det inte roligt alls, bara drygt.
Många har ju bråttom, ja väldigt bråttom och då är det så skönt att bara vara och låta dom tycka att jag är i vägen.
Ja jag lovar att en del faktiskt tycker så, men dom får göra det.
Jag är ju liksom inte i vägen för att jäklas haha :)
Nej jag försöker att inte smittas med i alla andras stressade fart.
Livet blir ju så mycket både bättre och enklare då man inte skyndar sig.

När vi varit där så blev det som vanligt, tidsoptimisterna var i farten haha, ja vi fattar inte hur det går till.
Vi käkade på ett matställe som ligger bredvid Lidl i Borlänge, där vi brukar äta, innan vi for hemåt. På vägen hem skulle vi stanna vid en snäll fin vän Marie i Smedjebacken, som hade lite lerkruksfat som jag skulle få av henne.
Snabbt stop fick det bli där, för sen då vi kom hem skulle Melina hjälpa mig att komma i säng. Melina skulle sen åka till några tjejkompisar.
Ganska mycket procedurer med mig innan allt är klart, och kaniner som ska tas om hand lite, men hon fixar det galant nu då Gert inte är hemma.
Jag hade inte behövt lägga mig så tidigt, men kände att jag var trött i kroppen och behövde vila mig så det gjorde ingenting alls.
Hela jag har känt mig lite trött och faktiskt lite ledsen idag så det var välbehövligt med en tidig kväll :)
Då jag lägger mig så tidigt så har jag ju all tid i världen att skriva, innan jag blir trött menar jag :)
Men nu känner jag att jag är ganska jättetrött så det är rättning för mig som gäller, och sen sova gott tills imorgon bitti.

Kram kram

Jag avskyr lögner!

Sj sj gamle vän... Ja så börjar jag varenda morgon!
Ja jag sjunger inte låten med texten, men jag visslar den.

Varje morgon i jag vet faktiskt inte hur lång tid, ett år, kanske mer men inte mindre, nej det tror jag inte.
Alltid efter att jag duschat och ska åka från badrummet till hallen så börjar jag vissla: Sj sj gamle vän...

Lite drygt att behöva ha den i huvudet varenda varenda morgon, men jag har vant mig, ja faktiskt.
Inte alls min favorit låt, och har ju aldrig varit haha :) men något eller någon gör så att jag visslar på den varenda morgon.

Ja hörrni det var en annorlunda start på ett inlägg, men jag ville dela med mig lite av mina morgnar.
Det är mycket jag delar med mig av, lite titt som tätt, men det är ett måste för mig.
Ja att få skriva om känslor som dyker upp, eller saker som händer, det är det som kommer ut på skärmen då jag skriver.

Jag har nog alltid varit rak och ärlig, iallafall så som jag sett och ser mig själv.
Jag har alltid avskytt lögner och lögnare.
Nej dom finns inte och får inte plats i mitt liv, varken lögnerna eller lögnarna.
Dom får hålla sig på avstånd, så enkelt är det.

Man ljuger inte, nej minsann det gör man inte.

Jag har lärt mina tjejer sedan dom var små att man inte får ljuga.
Dom tycker som jag, och dom ljuger inte.
Nej vi kan inte knappt undanhålla något som ska vara lite hemligt, en överraskning tex.
Nej vi är skrutt dåliga på det.

Jag har levt med en person i tio år som inte gjort annat än ljugit och undanhållit för mig.
Nu i det här fallet så tror jag att det var sjukligt, inget personen gjorde med vilja.
Nej jag tror faktiskt att han inte riktigt hade koll på vad som var sanningar och inte.
Han trodde på sig själv och det han hittade på, han trodde på sina egna lögner.

Jag har fått höra så mycket undanflykter och svammel i mina dagar och jag är så otroligt lycklig över att jag orkade ta mig ur det. Ingen ska behöva ha det så som jag hade det!
Nu fattade jag inte alls att det var som det var, förrän efter många många år.
Att något var fel förstod jag ju ganska tidigt, men jag gick på allt.
Ja jag fattar inte hur det gick till, men hjärntvättad kan jag säga att jag blev. Jag gick på allt.

Nu går jag inte på någonting alls, nej minsann, inte det minsta.
Nej efter dom alla åren så bestämde jag mig för vad jag inte ville ha.
Jag är glad trots allt, glad över att jag varit med om allt och tagit mig igenom det.
Jag tog mig igenom alla hemska år, för att komma ut som en hel människa.
Ja en stark och hel människa.
En människa som vet vad hon inte vill ha mer och en människa som vet vad hon vill!
Ja det är jag det!

Jag är glad över mina älskade barn, ja dom hade ju inte funnits om inte han fanns just då i mitt liv.

Jag har så mycket ilska egentligen och något som är värrä än hat, men det finns inte något ord på än, iallafall inte som jag vet.
Jag är arg över hur han behandlat barnen och nu inte låtsas som att han har två fina tjejer.
Mig får han trampa på hur som helst för det rör mig inte i ryggen, men barnen ska han bemöta med respekt och han ska vara deras pappa. Självklart för dom flesta, men inte i vårat fall kan jag lova.
Nu har dom inte haft någon kontakt på många år, men hoppet finns ju att han ska bli vuxen och ta sitt förnuft till fånga.
Jag önskar att rätt ord kunde uppfinnas så jag har något att ta till :)
Iallafall är min känsla väldigt mycket starkare än hat, hat känns som ett snällt ord i sammanhanget.
Men om jag ska gå runt och tänka hur jobbigt allt varit, ja då blir jag galen och all min energi går åt till det.
Nej jag ödslar ingen tid alls på det, har inte gjort på länge, men just nu då jag skulle skriva så dök det upp på skärmen framför mig.

Jag kan inte förstå hur orden bara kan komma strömmande och jag knappt behöver stoppa någon gång för att ta bort det jag skrivit.
Nej jag behöver oftast bara rätta lite stavningsfel som blir då jag skriver ganska fort.
Nej jag stannar aldrig upp, utan låter orden flöda.

Det låter ju helflummigt och konstigt, och det är det ju.
Men jag kan, ja faktiskt så är det precis som jag skriver, orden bara kommer ut på skärmen framför mig. Amazing liksom!

Ja efter mina jobbiga och hemska år efter skilsmässan så kom några till ganska jobbiga år innan jag träffade min älskade Gert.
Jag hade fått nog, och bestämt mig för att det skulle vara bara jag och tjejerna i vårat gula hus.
Ja jag hade bestämt mig.
Jag kunde sitta ute på min trapp och njuta av fåglarna som kvittrade och solen som sken och bara vara, så lugn och nöjd.
Ja det var ju då jag bestämt mig att vara själv, som jag träffade Gert.

Jag är lyckligt lottad som har turen att ha en sån underbar man, som finns för mig, alltid.

Han skulle inte tänkt tanken på att lämna mig då jag blev sjuk, nej i nöd och lust liksom.
Jag har ju själv tänkt tanken många gånger i början då jag blev sämre och sämre.
Jag tänkte att det vore bättre om vi skildes så han kunde träffa någon annan, någon frisk person.
Ja herregud så ledsen jag var i början, och så orolig.

Tur att jag och vi kan prata, för det har vi minsann gjort. Massor faktiskt och det är ju dom alla samtalen som gjort mig lugn och stark.

Jag vill ju inget heller än att vara frisk, men nu är jag inte det riktigt och det är ju inte mitt fel,
Nej faktiskt så är det inte mitt val, och då jag tänker och vi pratar om det då och då så känns det jättebra.
Jag vet ju att jag är en bra person, en bra mamma och en bra fru, egentligen.
Ja nu tycker ju Gert att jag är en bra fru, den bästa enligt han, och jag får ta in det och tro på det också.
Bara för att man är rörelsehindrad som jag är, så betyder det ju inte att jag är en annan person.
Nej jag är ju den samma som innan, men faktiskt lite bättre om man frågar mig.

Jag lever mer i nuet nu och jag skyndar mig inte. Ja och vi alla här vi lever här och nu, ja så är det faktiskt, och jag är rätt bra på det om jag får säga det själv.
Ja jag brukar inte skryta om mig själv särskilt ofta, men nu gör jag det.
Jag är faktiskt duktig på att vara jag, jag tycker om mig själv och jag är rätt stolt över både mig själv och dom närmaste runtomkring mig.

Att alla här hemma låter mig vara som jag är, och att dom inte tänker på att jag inte kan gå.

Det är underbart att inte bli sedd som någon krympling, eller som att jag har någon slags utvecklings störning.
Ja faktisk så är det så ibland, ibland ganska ofta.
Men jag känner mig inte ett dugg sjuk egentligen, nej jag är fullt frisk förutom den här kroppen som inte vill att jag ska kunna gå. Så enkelt är det!

Jag kan prata, och jag finns på riktigt!

Jag träffade en tjej för ett tag sedan som jag känt i några år, men vi är inte jättebra vänner, nej mer ytliga.
Ja ni vet ytliga vänner som man säger hej hur är det till jätteglatt och man liksom pladdrar på.
Jag verkligen avskyr sånt, men den här gången blev det så iallafall
.
Hon pratade på först och berättade massor om sig och familjen, för att sen titta lite ledsamt på mig och fråga hur jag mår.
Jag mår jättebra sa jag och då säger hon. Ja jag förstår att du kan må bra fast du sitter sådär, men inte så bra väl då?
Men jag sa ju att jag mådde jättebra! Vart tog det vägen?
Nu sa jag inte så som svar haha :) nej jag sa bara igen att jag mådde bra.

Lika var det ju förut då en kille jag träffade på mataffären frågade hur jag mådde.
Jag mår jättebra sa jag- Nej det gör du inte sa han! - Jo det gör jag visst sa jag då!
Jag avslutade det samtalet med att han fick ha det så bra, och så åkte jag vidare :)
Varför ska jag inte kunna få må bra?
Jag ljuger inte om det, och om jag inte mådde bra skulle jag ju hålla mig kvar hemma, lätt som en plätt liksom.

Alla människor mår ju inte bra jämt, nej det finns alltid "up and downs" liksom, men man kan ju välja att bli hemma dom jobbiga dagar man har.

Jag har nog något fel jag, då jag inte riktigt känner några svackdagar.
Nej jag mår liksom jättebra hela tiden, och jag är så lycklig över allt, ja över små saker, pyttesmå saker.
Jag vill iallafall med det här sista få fram att jag kan vara lycklig och må bra, trots att jag sitter i rullstolen! Ja så är det! :)

Jag pratade på häromkvällen med Gert om att det ju är bra att allt inte är så bra?
För det kan ju inte bli bättre om det inte är sämre liksom :)
Ja en av mina funderingar och tanke just då haha :)

Ja livet är fantastiskt på många sätt, och ganska jobbigt på andra sätt.
Men jag är lycklig och jag är nöjd och glad över livet.

Kram kram

Jag är så lyckligt lottad!

Elisabeth och jag <3

Hej hej!
Ja jag har haft en sån härlig dag idag, nu brukar jag ha det för det mesta, men idag!

Jag börjar med att skriva lite om igår då jag och Melina for till Borlänge och kupolen.
Melina var i behov av svarta byxor, då hennes gått sönder.

Vi upptäckte då vi kom dit att det var rea typ överallt, i varenda affär. Ja det blev ju en sväng in nästan överallt och fynda, ja det gjorde vi.
Då vi kom in på kupolen så ringde Marielle en sväng och jag frågade då om det var något hon behövde som vi kunde köpa. Ja linnen och shorts behövde hon så det blev toppar, linnen och shorts,och till och med byxor till Marielle. Ja bara sommar kläder blev det, men det behöver hon ju då vi ska åka till värmen om en månad.

Melina hittade sköna byxor så hon passade på att köpa två par då hon ändå hittat bra.
Ja våran lilla tur dit blev ganska många timmar :) Typiskt oss :)
Ja vi är tidsoptimister och tror att vi ska hinna med så mycket mot vad vi faktiskt hinner.
Vi käkade lite då vi kände att energin tog slut och sen var vi på igen.

Vi skulle slinga in på Ikea också, Melina gillar inte Ikea :)
Jag skulle bara köpa en spegel som jag ska ha i mitt rullstolsrum så jag kan sitta där och fixa håret och eventuellt sminka mig lite :) Ja jag har ett rum i huset där jag har rullstolarna på laddning,det är därför jag kallar det för rullstolsrummet.

Ja det där med att sminka mig, det känns som halvår mellan gångerna faktiskt och just nu har jag ingen mascara, då Melina tog över den haha. Jag ska köpa en ny så jag kan ifall att jag vill ha på mig lite.

Gert ska snickra en hylla jag kan ha bredvid spegeln så jag ska kunna ha hår och smink grejer där så jag når allt. Ja ganska frustrerande att ha saker i fel höjd så jag inte kan nå.
Nej nu kommer det att bli ordning där inne också.

Vi hade en jättebra gårdag, men vi var rätt trötta när vi for hemåt.
I bilen på väg hem så fick jag ett meddelande av min vän från Borlänge, Elisabeth som undrade om hon kunde komma förbi hit idag?
Ja självklart så kunde hon det, och jag och Gert förberedde pajdeg igår kväll för att han skulle fixa paj åt oss idag.

Nu blev det inte riktigt så, nej jag hade ju besök av Elisabeth och hon fixade klart pajen så vi kunde äta lunch tillsammans, ja hon är så enkel och så snäll.
Hon fixar och donar och hjälper så gärna till.
Ja en kanonvän och hon räknade ut att det var 25 år sedan vi blev vänner.
Ganska många år har det blivit och även om vi inte ses ofta eller ringer till varann så finns vi.
Det är det bästa att vi finns oavsett liksom.
Ingen av oss är sur på den andra och jag är så tacksam och glad för att jag har henne som vän.

Nu hade vi inte setts sedan förra sommaren då hon kom förbi, men vi bestämde idag att det ju inte behöver gå ett år mellan gångerna kanske.:)

Så fin blomma fick jag <3

Jag bestämde att jag ska ta bilen och komma till henne nu under hösten och se hur fint hon bor i sitt hus.
Hon har berättat mycket och jag har sett kort utanför, så jag vet egentligen ungefär hur det ser ut, men härligt kommer det bli att få komma och hälsa på.

Ja det där med att köra själv, jag ska ju träna lite bara, eller mycket behöver jag träna.
Det har ju inte alls blivit så då jag ju sitter bredvid Melina som kör om vi ska någonstans.
Ja hon övningskör ju och är jätteduktig.
Härligt för mig är det ju att vara körlärare med henne också, jag tycker verkligen att det känns bra att det fungerar så bra och att hon inte behöver bli arg på mig då hon kör.
Ja både hon och jag befarade ju att vi skulle bli osams, men det har vi inte blivit än och kommer nog inte att bli.
Hon har inte kunnat göra läxor med mig utan att bli arg, så vi trodde att det skulle bli lika nu :) Men vi hade fel båda två!

Nya skor till Londonvistelsen :)

Gert ska fara till London imorgon med sin bror, ja lite hastigt och lustigt kom dom på det i söndags så när han kommer hem nästa vecka, ja då blir det åka av. Jag måste verkligen ta tag i min träning nu.
Ja vilken frihet det kommer att bli och till hösten ska jag ju kunna eftersom jag ska till Elisabeth då.

Elisabeth tog kort :)

Ja när jag och Elisabeth ses så försvinner timmarna, ja tiden riktigt rusar fram.
Herregud vad vi pratar, men vi hinner inte prata klart eller djupt om något, nej vi hinner inte.
Vi skulle behöva flera dagar i sträck för att hinna komma ikapp tror jag, men det får bli lite ändring nu framöver för vi trivs ju verkligen med varann.
Med Elisabeth kan jag prata och säga vad som helst liksom, och jag tror att hon känner det samma.
Ja lycklig över att vara hennes vän, ja det är jag.
Jätteglad är jag för att hon faktiskt tog en dag av sin semester för att åka till Ludvika och mig. Lycklig över att jag har det så bra.

Ja jag har egentligen så mycket mer jag vill skriva om som hänt sedan sist, men jag får ta det en annan dag.

Jag hoppas och önskar att ni alla har det lika bra som jag.

Kram kram

Minska farten.

Hej hej!

Jag börjar med att skriva lite om solen, som lyser med sin frånvaro.

Den frånvarande solen gör så att jag inte kan ligga ute och njuta av värmen :)
Ja solskydds krämen här ovanför på bilden är det bästa solskyddet jag vet, men än har jag ju inte behövt använda speciellt mycket av den varan.

Nej jag fattar inte vart sommaren tagit vägen riktigt.
Tur att jag ska få åka bort till värmen en vecka sen i höst.
Då man åker bara en vecka så brukar jag vara lite orolig över att inte få så mycket sol, nej då vill man inte ha regn en enda dag.
Åker man två veckor däremot så känns det ju lite säkrare att få några fina dagar.
Ja så brukar jag känna i vanliga fall, men i år har den känslan helt kommit av sig.

Ja med en så här sommar som det varit hittills så får jag vara glad över en solig dag på Mallorca känns det som.
Jag gillar ju verkligen sol och sommar och tänker hoppas på många soliga dagar än, men det ser sådär ljust ut faktiskt.
Men men vad gör väl det, man kan inte måla i direkt sol iallafall, och alla växter och gräset behöver ju regn, så jag är glad iallafall.

Kaninerna där ute vill inte heller ha gassande sol, nej det blir jobbigt åt dom då, så jag är glad trots allt.
Man ska ju inte vara så ego, och hela augusti har vi ju kvar, vem har sagt att inte sommaren kan bli ända till september? Kanske har allt blivit förskjutet liksom.?
Ja, jag har ju iallafall solskydd ifall att det skulle behövas.
Jag har dessutom beställt extra till våran Mallorca resa :) Får spara till nästa år istället kanske.

Jag har haft fina dagar, men varken jag eller Gert har riktigt haft lust att pyssla, jo då lite grann, men inte som vi tänkt oss. Vi har varit så trötta så trötta.

Nu idag målade Gert garaget både på fram och baksidan och häromdagen målade han det lilla källarfönstret som behövde få lite mer kit,och lite mer färg på sig för att orka med några år till.

Ja vi har två små toalett fönster också som han fixat till, så nu klarar dom sig också ett gäng år till.
Vi hade tänkt lämna in dom för att få hjälp med "kittningen", men jag köpte en tub med kit, och det gick ju hur bra som helst för Gert att fixa.
Där tjänade vi en liten slant, men självklart är det lite pyssel och jobb då man gör det själv.

När våra stora fönster blir sämre än dom är, ja då blir det ingen lagning där utan faktiskt helt nya kommer det att bli. Ja det har vi bestämt så om vi fixar dom små känns okej iallafall.

Innan vi skulle måla fönstren så använde vi lite linolja på dom för att dom skulle må lite bättre.
Ja dom var inte alls så dåliga, men för säkerhets skull  hade vi på lite, och för att vi skulle slippa göra om dom snart igen.
När Gert skulle slänga trasorna sa jag åt honom att dom kan självantända så man måste lägga dom i en burk eller dränka dom i vatten typ. Han visste det men tänkte nog inte på det just då.
Han la ner dom i min sandhink, och nästa dag så luktade det märkligt och vad hade hänt?
Jo dom låg och brann lite.
Gert tyckte dagen innan att jag nog överdrev lite, men i efterhand så var han glad att han gjort som jag sa. Vi hade inte dränkt dom i vatten vilket vi ju skulle gjort!

Jag har ju jobbat med sånt här och vet även om jag inte varit med om det själv, men nu har jag.
Om Gert slängt in dom i en sopsäck i garaget bara, ja då hade kanske garage och hus brunnit upp!
Fy då vad lätt hänt, det skulle kunna hända en olycka för att man rycker lite på axlarna.
Nu blir det hädanefter vatten på om vi ska använda linolja igen :)

Igår så skulle vi åka ut en sväng jag och Gert, och det var ganska kallt på kvällningen,så jag fick klä mig ordentligt.
Ja tänk att jag hade tröja och vinterjacka på mig i juli?
Ja jag var glad att jag hade det på mig, för ruggigt var det, det kan jag lova.
Jag tog min stora rullstol och jag har inte haft den så mycket, flera veckor sedan sist.
Ja jag kan lova att jag hörs på lång väg då jag kommer åkandes.
Något klämmer emot något så det liksom knarrar hela hela tiden, ganska högt haha :)
Men fort går den iallafall och det gillas! Vilken skillnad mot min vanliga:)

Över alla väghinder som finns nu i hela stan, gick det inte alls bättre med den stora rullstolen som jag trott, nej det gick faktiskt sämre.
Nu är det dax att asfaltera tycker jag så ja kan köra på som vanligt och slipper stanna hela tiden.

Ja jag skulle ta kort på oss och som vanligt blev det bara tok kort på skrattande oss :)
Jag såg ingenting vad jag tog kort på då solen var så stark, men jag fick med oss iallafall :)

Nu i några dagar har jag provat att fixa håret på mig själv, och jag kan!
Jag har inte trott att armarna orkat men dom orkar och jag är så glad över det så.
Det har varit lite jobbigt faktiskt att inte kunna fixa själv, men från och med nu så länge jag orkar så ska jag göra det själv.
Jag har aldrig tagit lång tid på mig och gör det inte nu heller, men det tar ju självklart längre tid nu då jag ska hämta vax och spray och sånt. Men jag kan!
Det är det allra viktigaste, att jag kan, för jag har ju faktiskt slutat ha bråttom för länge sen.

Tänk om alla kunde göra det, att sluta skynda sig i livet, ja med allting, då skulle alla må väldigt mycket bättre är jag säker på.
Jag är helt övertygad om att jag tex blivit sjuk på grund av stress, att stressen gör oss sjuka på ett eller annat sätt. Ja helt övertygad är jag om det.

Dom få gånger jag blir utsatt för stress nu, oavsett om någon runtomkring mig stressar eller jag själv som ska försöka skynda mig, ja då händer det saker.
Det händer saker i min kropp som jag inte kan förklara.

Förut då jag fortfarande kunde gå, ja då märktes det genom att benen till slut totalvägrade att lyda, dom vägrade att gå.
Nu då jag inte kan gå så kan talet, ja hur jag pratar bli sämre, min hand och arm orkar inte skriva alls och ja det finns många saker som gör att jag märker att det beror på stressen.
Det värsta är nog att min kropp blir spastisk som tusan då det blir stressigt, och benen kan skaka som tokar och bete sig väldigt knepigt.

Jag har slutat att skynda mig, men ibland har man människor runtomkring sig som gör att man blir stressad, och då blir jag riktigt arg, ja jag kan bli det.
Jag kan fräsa ifrån då ordentligt då jag känner att den personen gör att jag blir att må dåligt.
Inte vilken som helst då, men om det är någon som vet om mitt problem och ändå stressar mig, ja då blir jag arg, jättearg.
Nej jag kan inte ha såna människor nära mig, inte i mitt liv då jag blir sämre i min sjukdom.
Jag känner mig ju oftast frisk, men då det stressas, ja då blir jag sjuk.

Så jätteviktigt att alla börjar ta livet lite lugnare, att inte köra på i hundra utan minska farten, jätteviktigt!


Jag känner mig ofta ganska onyttig och som att jag inte gjort något alls på en hel dag.
För mig är det ett helt företag att förflytta skor eller saker från ett till ett annat ställe.
Ja för mig krävs planering.
Jag blir ofta frustrerad då jag ju vet hur enkelt allting är då man kan gå, och så himla krångligt och ibland omöjligt för mig då jag inte når tex.
Ja jag har ju blivit ganska duktig på att planera, men det vore ju helt underbart att få slippa.
Ja att bara kunna resa på sig, hoppa i sina foppaskor och gå ut och göra det där jag vill göra.
Ja det kan kännas rätt tungt ibland, men det går över på någon sekund då. Ja det gör faktiskt det.
Jag vet ju att jag har det bästa runtomkring mig och att allt fungerar bra som det gör.

Ja önskan finns ju där och hoppet lite grann, tänk om mina inflammationer helt plötsligt en vacker dag bara försvann!?
Ja så kan det ju inte bli vet jag, men ändå, tänk om jag faktiskt skulle kunna gå igen?

Jag skulle inte tro att det var sant, jag skulle gråta och gråta och aldrig vilja sätta mig igen, ja det kan jag lova.
Jag är jätte tacksam för min rullstol och för alla hjälpmedel jag har fått, men att kunna gå, ja det är min önskan förstås.
Det finns många andra saker jag önskar före, och den viktigaste saken i mitt liv är att mina barn får må bra, ja det är den största önskan jag har! <3

Önskar att min assistent Maria fick bli frisk, typ Nu, ja det önskar jag, och att min vän Ronny också får bli frisk.
Ja det är många önskningar som är viktigare än mina ben och min kropp.
Jag lever ju och har det bra och är rätt duktig på att köra rullstol faktiskt haha :)
Ja om man fråga mig förstås, jag har ju kört sönder saker, ja både på min rullstol och saker här hemma, men duktig är jag! :)

Jag vet inte hur det gick till igår då Nuji skulle hjälpa mig att duscha, hon blev ju inte lika blöt som jag, men det var inte långt ifrån haha :)

Jag älskar pelargoner och har gjort i många år, så den enda sorten jag har är just pelargoner. 

Överallt på altanen har jag mina fina pelargoner. 

Alla i gamla fina lerkrukor som blir finare för varje år tycker jag. 

Bara fat som saknas och jag tittar på loppis utan att hitta några fat. 

På affären är dom ju nya och så är dom ganska dyra, så jag får leta vidare och hoppas jag hittar på några då och då.

Eftersom jag har alla blommor ute på altanen så vattnar vi på som vanligt för det gör ju inget om det rinner igenom då det är ute :) Härliga fina blommor som gör mig glad.

Jag ansar dom lite emellanåt så dom inte ska bli allt för lufsiga.

Gert fick i order att köpa vita pelargoner åt mig då jag for till frykcenter på rehab förut. 

Där fanns knappt inga vita utan enligt han, ljus rosa och lite mörkare ljusrosa haha :)

Ja enligt mig så är dom för rosa för att dom ska passa med vårat hus haha, ja man måste ju tänka på allt. Just dom rosa är dom som blivit starkast och störst, så det gör inget nu att dom har fel färg, det kan dom ju inte rå för förstås. 

Dom är nog glada att dom fick bo hos oss som tar hand om dom ordentligt.

Ja hörrni idag blev det lite som vanligt, långt! Och rörigt, inget sammanhängande liksom. Men ni som vet ja ni vet ju att orden bara kommer, så det är mitt huvuds fel bara.

Det var inte meningen, men oftast blir det så iallafall.

Jag hoppas att alla har det lika bra som vad jag har :)

Kram kram

Jag passar inte som svenska lärare!

Hej hej!
Idag börjar jag mitt inlägg med lite Nora.
Ja i torsdags for vi till Nora för att hjälpa Marielle och Daniel upp med lite hyllplan i en garderob.
Vi hade hyrt en borrmaskin, en rejäl en, på en firma så vi visste att det skulle gå att borra i väggarna som verkligen är stenhårda.
Vi lämnade av Gert hos Daniel och hämtade upp Marielle innan vi for till Örebro.

Marielle fick sitta bak :)

Melina körde och jag sa till Marielle att det ju inte var så länge sedan hon och jag körde, men det var fem sex år sedan kom vi på :)
Ganska länge sedan och då var jag frisk så vi kunde köra den andra bilen :)
Eller friskare iallafall, jag började få svårt att gå och använda fötterna då jag körde bil, men jag hade ju ingen aning om varför :)
Ja vi tre tjejer for iväg och hade en mysig dag.

Ganska mycket blev det :)

Vagnen blev full, och vi fick ta till en till vagn för att få plats med allt.
Ja Marielle handlade mest, och Melina handlade några saker till sitt rum.

Marielle hittade en kanon lösning till garderoben som verkligen kommer passa där.

Vi stannade till vid Bauhause på vägen tillbaka, och sen for vi till en djuraffär för att köpa lite hundmat.

När vi kom hem igen så hade det gått jättesnabbt att fixa hålen i garderoben, så det hade blivit många timmars väntan på att vi skulle komma hem igen.
Maskinen vi hyrt hade varit bra, men borrarna hade gått sönder, ja så hårda väggar har dom.

Vi hade iallafall en mysdag och att få rå om Marielle nästan en heldag, ja det var mysigt.
När vi kom hem till Nora igen så hjälpte Melina Marielle att färga håret, och jag var tvungen att ta kort förstås :)
Lilla my var det jag såg då hon var ikletad all färg :)

När vi ska åka till Mallorca sen vi tre, ja då får vi rå om varann allihop och det kommer bli härligt att inte behöva göra någonting. (Det är snart bara en månad kvar, gud så tiden går fort :)
Bara vara liksom, det behöver båda tjejerna mer än jag, men jag kommer förstås också att njuta.

Ja en mysdag fick vi och på vägen hem stannade vi i Lindesberg för att äta lite, ja ingen var speciellt sugen på att komma hem sent och laga mat.

Igår for vi till Smedjebacken för att hämta hem våran gräsklippare som nu var hel igen, gud vilken tur att det finns dom som kan fixa så det fungerar.
Skönt att slippa ta reda på felen själv, det är varken mitt eller Gerts intresse.
Nej men nu fungerar den igen och det var skönt att vi slapp köpa en ny.

När vi ändå var där så stannade vi till vid mitt gamla jobb, ja Golvfirman, för att köpa lite mer färg.
Jag känner inte alls att jag ens jobbat där trots att jag tillbringat tio år av mitt liv där, nej det känns inte alls som jag varit där så mycket som jag faktiskt var.

Vi har sedan vi flyttat hit köpt färgen på Coop och sagt nummer på färgen vi skulle ha.
Ja vi har målat hela vårat hus med fel färg!

Jag har känt att det varit helt fel, och sett det med blotta ögat, men det skulle enligt coop vara rätt.

Nu har vi köpt färgen på golvfirman igen och det är rätt! Attans säger jag.
Ja det är bara att måla om.

All beige färg som jag har runt om huset upptill, alla knutbrädor ja dom är totalfel.
En kall färg har jag ju sett, en grå som nästan är blålila, inte min smak alls, inte bra.

Nu får vi måla om, sida för sida tills huset är klart, ja nu äntligen blir jag nöjd.
Nu får jag min fina varma färg som jag verkligen älskar.
Eftersom vi köpt rätt färg varje gång och ändå fått fel, så har jag trott att dom gjort om receptet i datorn. Men nu bryr jag mig inte om längre varför det blivit fel, för nu blir det rätt!

Ett gammalt kort men det ser ju allt som ska målas.

Hela altanen och räcke och allt är ju också fel, pust!
Men men sen då allt är klart och rätt, ja då kommer huset att bli fint på riktigt.
Inte något man vill ska hända, men så kan det bli :)
Man ska kunna säga flugger färgs nummer och få den nyansen i sin burk även fast själva färgen är en annan, men inte den här gången tydligen. Så typiskt för vi har ju lite annat att göra nu på Gerts semester:)
Tur att jag har världens mest underbaraste man som förstår att det är viktigt för mig, ja det är faktiskt jätteviktigt.
Om vi inte hinner i år så får vi göra iallafall två sidor och sen ta dom andra nästa år.
Vi ska ju bo här i några år, så det hinns ju med.
Ja jag vill då aldrig flytta kan jag lova. Jag trivs kanonbra.

Idag for jag och Melina på loppis, ja vi hälsade på min loppis farbror lite och så tittade vi.
Melina tycker inte det är roligt att gå på loppis med mig eftersom jag måste prata med alla :)

Haha ja så är det lite, ja möter ju människor som jag känner igen och då pratar man ju lite förstås.
Jag träffade min gamla klassföreståndare på högstadiet, Bertil och det var roligt att få en kram av honom och prata en stund.
Han är sig lik, ja det är inte klokt hur lik han är sig. Han blir liksom aldrig att se gammal ut :)
Ett roligt möte verkligen.

När vi kom hem igen så hade jag faktiskt bara köpt en sak för en tjuga, ja det blev en billig loppis vända. Jag hittade en fin gryta i petrol färg som jag älskar, ja jag liksom dras till den färgen.

Jag såg andra fina saker men har lärt mig att jag inte kan få plats med allt, nej jag måste tänka till först och inte bara slå till så enkelt som förut.
Jag tycker själv att jag blivit duktig på det, ja riktigt duktig.

Jag fick kramar av min farbror också som alltid står på loppis och säljer, jag hade med lite pastasallad och grillat till han så han kunde få lite lunch.
Ja han och jag vi gillar varann, han är en fin snäll farbror med hjärtat på rätt ställe.

Ja nu ligger jag och vilar lite efter loppisvändan, vilar min kropp lite.
Ja varje dag behöver jag vila mig lite vare sig jag vill eller ej.
Jag vill mestadels inte lägga mig, det förstör mina dagar tycker jag, men jag låter väl kroppen bestämma även nu då:)
Jag tänker att jag kan passa på att skriva lite nu då medan jag ändå ligger här bara, att jag slår två flugor i en smäll liksom.

Nu den här veckan då Nuji varit hos mig så har vi haft svenska träning, ja lite svenska skola.
Hon är så klok och duktig och hon frågar mig saker som jag aldrig tänkt på. Tex ett ben, en arm? Varför heter det en och ett??
Köpa och handla är det samma sak? Ja ni förstår ju att det inte är lätt att vara svenska lärare:)

Ja det kommer upp så himla många olika ord som hon undrar över och som jag inte kan svara på.
Jag som tyckt att jag varit duktig på svenska?!
Nej det är jag då verkligen inte har jag fått vetskap om nu.
Jag är ju helt kass om jag ska vara ärlig.

Hon kan grammatiken mer än jag någonsin kunnat, hon vet hur man sätter ihop en mening, vad man behöver, verb substantiv osv.. Ja jag fattar inget och det är ju pinsamt.
Hur kunde jag tro att jag skulle vara så duktig så jag kunnat vara svenska lärare? Hur tänkte jag då?
Haha :)
Ja nu behöver jag ju inte vara lärare på riktigt men det hade underlättat för både henne och mig om jag förstått varför och när? Skit svårt är vårat språk verkligen, svinsvårt.
Hon säger att hennes lärare i skolan inte heller kan svara på allt, nej det går inte för henne heller.

Jag blir att fundera jag med om hur och varför, så jag kommer också att lära mig genom henne, ja jag går ju liksom en svenska kurs med henne jag med.
Hon är så himla duktigt, hon skriver både fint och bra, kanonbra.
Hon kan stava och skriva hur bra som helst, och då dom i Thailand inte använder samma bokstäver som oss, så blir jag helt förundrad. Makalöst bra och duktig är hon!

Nu ska jag försöka att ta mig upp lite för att rätta ikväll.

Kram kram på er alla.

Medicinen!

Min fina harv :)

Hej hej!

Igår satt jag ute i regnet då jag började skriva, men idag ligger jag i sängen och vilar min kropp lite.

Jag vet inte vad det blev för dag idag?
Jag tog lite sovmorgon och sen fick jag nästan som en spa förmiddag här med Nuji.
Lyxigt är det verkligen och jag njuter och känner mig lyckligt lottad.
Att ha så bra assistenter och ja, att jag kan få hjälp. Underbart!

Hur som helst så hade jag en toppen förmiddag, men sen tog luften slut på något vis, ja jag blev så himla slut.
Jag förstod ingenting, kände mig konstig i hela kroppen.
Det var då jag kom på det! Medicinen!
Jag hade inte tagit medicin, ja det har ju hänt åtskilliga gånger, men jag kopplar inte ihop min hängiga kropp med att den behöver medicin.
Ja just att ta medicin mitt på dagen, ja för mig är det svårt att komma ihåg.

När jag tagit medicinen så tog det ungefär en halvtimme innan jag kände att jag började må bättre och bra igen.
Knepigt, jag måste faktiskt lära mig att komma ihåg.
Jag satte på larm på min telefon nu så att den ringer varje dag och påminner mig.
Inte klokt, jag är ju vuxen och ska kunna komma ihåg det själv, men nej då, inte jag heller.

Jag ligger här och vilar mig lite medans Gert for till ishallen, och innan det skulle han lämna in våran gräsklippare som inte vill vara med riktigt. Den startar och går någon minut för att sen totaldöd :)
Ja det där med maskiner, dom ska ju bara fungera och fungera tycker jag.

En lien koll så får vi se vad som är fel, i värsta fall blir det en ny, men alla säger ju att en "klippo" bara går och går. Ja vi får höra domen snart tror jag.

Melina är borta och jobbar lite så just nu är jag alldeles själv.
Igår fixade Melina lite i sitt rum, flyttade garderoben och sängen. Filips saker tog vi ut nu då han kan vara ute både dag och natt. Ja hon får så fint så och det blir toppen.

När hon sluta sitt jobb vid sju så ska Gert hämta upp henne så hon kommer hem.
Idag då hon skulle åka iväg så fungerade inte hennes moppe, typiskt då hon skulle iväg, men tur att Gert har semester så han kunde skjutsa.
Jag kommer också att kunna det sen, men jag måste ju ta tag idet här med att träna köra i bilen.
Jag har inte testat en enda gång!
Nej Melina vill ju förstås köra så mycket hon kan, så det har blivit lite lite mammatid just för det med att köra våran bil.
Igår hade jag tänkt att prova, men det blev inte av då heller.
Nej det är nog ingen idé att bestämma dag utan ta det då det är en lugn dag bara.
Jag ska ju bara testa på parkeringsplatser till att börja med, men det gäller att få till det bara :)
Jag tänker inte åka ut i trafiken förrän jag känner mig säker, och tur så har vi ju övningskörnings skyltar som vi kan sätta upp då jag väl kommer ut i trafiken.

Idag har jag kunnat sitta ute lite, det har kommit lite regn och det har mullrat lite långt borta, men jag solade lite iallafall.

Mina ben och fötter har varit svällda och fulla av något liksom.
Konstig färg kan dom också ha och tryckmärken av strumporna fast det inte finns tryck på.
Idag hade jag mina strumpor med hjärtan på, och ja, ni ser ju hur det blir trots att det inte finns någon sko eller något annat som trycker.

Hjärtan avtryck :)

Knepigt tycker ju jag, men jag får välja enfärgade strumpor hädanefter :(
Rebeccas Elsa och jag, vi gillar att köpa strumpor på marknader då det finns massor av motiv att välja på, men i år får det bli lite färrä än förra året då.
Men då jag väl står där, eller jag sitter ju haha :) ja då kan jag inte låta bli. Fler och fler blir det ju mer man tittar.

Elefantfot :)

Jag tror inte att fötterna reagerar just av solen, men av värmen kanske.
Jag har ju en sjukhus säng här hemma som är bra när det blir så, jag kan fälla upp fötterna på sängen så dom kommer i högläge. Jättebra är sängen, men verkligen inte fin.
Nej vem vill ha en sjukhus säng hemma? Ingen kan jag tro, och inte jag heller förstås.
Men jag har inget att välja på, jag måste verkligen ha den.

Häromdagen då jag var ute och åkte så tog jag kort, ja det syns inte hur höga kanterna är, men det är inte alls lätt för mig att åka över såna, som dessutom finns överallt.
Melina tycker det är jättetokigt också då hon kör moppe då hon måste stanna nästan överallt.

Ja faktiskt så är det så här på väldigt många ställen i stan, och här på jägarnäs är det så överallt.
Jag hoppas att dom kommer och asfalterar snart så det blir enklare.
När dom ska laga asfalten överallt så kommer hela stan se ut som ett lapptäcke, ja snyggt blir det absolut inte.
Men men det är väl någon som bestämt att det ska vara och se ut så, och många tänker ju inte på det. Men jag gör det och tycker det kommer att bli ruskigt fult på alla gator i stan och runtomkring!
Inte alls viktigt och jag lägger inte ner energi på det, men jag kan inte förstå att någon godkänt att det ska lappas ihop lite hur som helst ?

Ja jag vet inte hur rörigt det blev idag då jag skrivit lite hur som helst känner jag, men det går förhoppningsvis att läsa.
Jag har liksom ingen röd tråd igenom mina inlägg, nej jag bar skriver det som kommer ut på "papperet" på skärmen. Helt fantastiskt är det, att händerna bara skriver det som ska skrivas typ.
Enkelt men konstigt tycker jag.
Kanske är det lika om man är författare, att orden bara strömmar ut och orden blir att fastna med hjälp av fingrarna. Otroligt!
Jag hoppas att ni mår bra :) Det gör jag.

Kram kram

Kaffesanering!

Här sitt tränar jag varje dag :)

Hej hej!
Jag sitter nu ute på altanen med regnet som vräker ner utanför mig.
Ingenting annat än regnet hörs och det är faktiskt lite mysigt tycker jag.
Jag hör inte ens mina tankar haha :)

Ja jag älskar ju soliga dagar, men kan älska regniga dagar likamed.
Ja vädret har ju egentligen ingen betydelse för mig då jag ju mår bra i grunden, men visst får man mer inspiration och mer lust att hitta på något då solen skiner.

Nu sitter jag iallafall här ute och regnet vräker ner. Gert har ett litet hockeymöte inne så det var mest därför jag förpassade mig ut, men jag valde det ju alldeles själv.
Jag gillar luft, och vad skönare att andas in kan vara än regnluft. Friskt och härligt.
Men det riktigt dånar och jag önskar att jag kunde få in ljudet här så ni fick höra,
Haha jag vet inte när det var sist jag satt ute i sånt här väder, om jag ens gjort det.

 

Kaffe har jag med mig och ni kan inte ana hur gott det smakade idag.
Den här veckan har både Maria och Rebecca semester och har det i tre veckor till.
Jag har hjälp varje morgon av Nuji, hon tränar på svenska med mig och vi har jätteroligt.
Hon är jätteduktig på att massera, jag får typ thaimassage varje morgon, härligt och supersnällt.
Ja hon är duktig på många saker och att få mig i ordning varje morgon, det kommer att bli jättebra.

Imorse skulle vi som vanligt trycka på kaffeknappen, och det gjorde vi, men sen!!
Ja det har ju hänt några gånger förut och sist var i söndags. Kaffe rinnande överallt!
Så drygt. Sanering utav köket, ännu en gång :( Ja inte hela köket, men rinnande kaffe tar sig lite överallt faktiskt märker man när det blir så här.
Gert fick än en gång ta lös massa saker för att kunna få ut diskmaskinen som står under kaffebryggaren. Ja det läckte verkligen och rann överallt. Usch så onödigt.
Jag tog ett snabbt beslut, att säga hej då till våran kaffe maskin, ja en helt vanlig melitta bryggare hade vi.
Man vill ju inte behöva kolla på den varje gång för att se om det rinner över eller hur det gör :)
Vi for iväg och köpte en ny.

Jag är ganska noga med hur den ska få se ut, men det fanns knappt några vanliga att välja på, så det fick bli en vi tyckte verkade enklast.
Inga extra finesser med massa knappar vill jag ha, nej en helt vanlig liksom. Det fanns en fin och dessutom billigare, men det var för mycket knappar så jag hoppade över den sorten.
Det bästa med den här är att den slår av sig efter fyrtio minuter, det tycker vi är bra ifall att man glömt.
Ja nog om det nu, jag sitter iallafall och dricker kaffe från våran nya, och det smakar kanoners.
Ja varken jag eller Nuji fick  börja dagen med kaffe, ja inte Gert heller då förstås.

Så liten var han alldeles nyss :)

Ett år idag <3

Våran lilla Filip har sovit ute vid sig första natten inatt, och det verkar ha gått hur bra som helst.
Han är ju inte van vid alla ljud så han har säkert varit rädd ibland, men han vänjer sig förstås.
Han var duktig, men Melina var nog duktigast som lät han få vara ute.

Vi låser ju in han i sin utebur förstås så han springer inte ute, utan bara är i sin bur. Jag är övertygad om att han trivs som allra bäst där ute i luften.

Den svarta är Molly :)

Ja våra kära kaniner, våran Molly ska bara få medicin idag och två till dagar, sen ska hon vara frisk, och det kommer hon tycka är skönt. Hon försöker smita ner i sin håla varje gång, så Melina eller Gert får lov att lägga överhanddukar så hon inte kan ta sig ner.
Det är ju en gång på två meter minst, Gert har mätt med tumstocken och det var längre än så :)
Svårt att få upp henne därifrån kan jag säga, och det skulle inte spela någon roll hur man än lockade. Vi hoppas att hon blir frisk nu så hon bara kan leva på.

Dom är så söta så söta, och om det kommer någon så springer dom fram och kollar direkt om dom ska få något haha :)
Sugna är dom och veterinären skrev fetma på båda, så nu vet vi :)
Men men dom mår ju bra, det märks, så det är lite som det är.
Dom är så gosiga så, och jag hade inte i hela mitt liv trott att jag skulle kunna känna sån kärlek till en kanin, men jag lovar, jag kan!

Nu har det slutat regna, ja lite dugg kommer det fortfarande men om man jämför med nyss så har det slutat nu tycker jag.
Jag ska rätta lite och sen fortsätter jag nog ikväll, jag har ju inte skrivit på ett tag, så jag ligger lite efter.

Ja nu är det redan kväll, jag kan inte förstås hur dagarna kan gå så fort, nej det går inte.

På torsdag ska vi fara till Nora och Marielle och Daniel en sväng,  Gert ska borra lite, eller rätt mycket i deras garderob. Nu ska hon få lite mer hyllor och lite mer ordning.
Melina ska köra och vi ska fara en sväng till Ikea i Örebro för att köpa lite lådor till hyllplanen så hon och Daniel kan få mer ordning.

Gert var dit häromdagen men han hade ingen borrmaskin med  slag i, så det gick inte att blir klar då.
Idag ringde jag till en firma så vi kan hyra en över dagen, och då vet vi att det kommer fungera och bli klart.
Ja det blir en bra dag och bara att få vara vid Marielle och rå om henne lite, ja det är härligt det.

Lånat Marielles kort <3  Tyke och Stina <3

Hon fick en köks soffa och möbler som min mamma haft i sin sommarstuga som hon sålde nyss.
Det blir spännande att få se hundarna sitta i soffan och titta ut istället för att dom skulle stå på bakbenen och titta ut. Nu kommer dom ju att ha det bekvämt och bra, och det gillar jag.
Ja soffan köpte jag av en kompis för länge sedan, men bordet och stolarna kom från min farmor och farfar, så det är roligt att kunna bevara tycker jag.
Hos mig har inte möblerna passat på länge, men i mammas stuga gjorde dom sig jättebra, och nu hemma hos Marielle kommer det att vara kanon.
Ja vissa saker vill man ju liksom ha kvar, dom betyder ju något och det är viktigt.

På eftermiddagen idag så har Melina målat lite, ja hennes gamla garderob i hennes rum var mörk grönt och inte alls fint.
Gert har fixat hyllplan, och nu då den blir vit inuti så blir det kanon. Gröntapetserad på framsidan var den också, så det blir ett rejält lyft nu.
Mina garderobsdörrar är också fula i mitt sovrum och den ena garderoben är mörkgrön där också, men det får bli ett projekt till vintern tror jag, lika som städskrubben.
Den är i masonit och hur snyggt är det? Inte så värst haha :) Men men lika med det.
Till vintern eller regniga dagar, ja då har vi att göra.

Ute blir det mer och mer på Gerts att göra lista.
Ja vi har faktiskt gjort en sån för att vi ska kunna pricka av lite och ta tag i en sak i taget.
Ja jag har en lista jag med som det står flera saker på som ju jag ska ordna, eller mina assistenter.
Lite målning, omorganisation i skåp och så. Ja det dyker upp lite vart efter tycker jag.

Idag har Gert fått agera trädgårdsmästare då han planterat lite jordgubbsplantor i min fina balja :)

Superfint blir det och så rabarber bredvid och så smultron framöver i en annan balja <3

Jag blir så nöjd så, och är det redan.

Nu till hösten ska vi få hjälp av några snickare att bygga altan på baksidan och att bygga ett förråd.
Att få in snöslunga, gräsklippare blir så skönt så. I garaget behöver ju moppar stå utan att det är krångligt att få in dom då det som nu är ganska trångt.
Ja ordning och reda kommer det att bli överallt till slut. Det gillas kan jag lova.

Jag hoppas att alla har haft bra dagar och att ni kommer att få det framöver förstås.
Vi får se hur det blir framåt, jag är oftast så himla trött på kvällarna så jag inte orkar hålla ögonen öppna, och då går det ju inte att skriva :)
Nej jag tar dagarna som dom kommer, och är det soligt och fint, ja då ligger jag ute och solar mig.

Kram kram