Det spelar ingen roll!!

Hej hej!!

Nu var det länge sen jag skrev lite, ja ni kan inte ana varför det dröjt!!??

Jag fattar då ingenting, hur gick det till, det var ju så länge sen jag gjorde det sist, säkert iallafall åtta år sedan tror jag??

Jag fick för mig att jag skulle se efter om det fanns patienser att göra, ja jag förstod ju att det fanns, men om dom jag brukade göra fanns på datorn?

Jag hittade först på Harpan och gjorde några innan jag skulle somna i några dagar, inte så roligt tyckte jag, men sen kom jag på den där andra, vad hette den?

Jag gick igenom listor på datorn och där fanns den, Kungen!! Ja nu har jag varit fast sedan dess haha :) Tiden bara rusar iväg då jag sitter och gör gång efter gång, inte klokt!! 

Jag har flera kvällar tänkt att nu ska jag skriva lite, men nej då kommer Kungen emellan??

Nu ikväll tog jag mig i kragen iallafall och ska försöka få till ett inlägg, med förhoppningsvis lite läsbar skrivning. Det har ju förstås inte bara berott på patient läggningar, nej ibland kommer ju självaste livet emellan :)

Då jag sätter mig för att skriva så brukar det bli ett par timmar framför datorn och tangentbordet, så jag sätter mig inte då jag inte har tiden. 

Jag älskar verkligen att skriva och låta orden och meningarna bara flöda, ja det är verkligen en härlig känsla. Då jag sen läser igenom något inlägg så kan jag inte förstå att det är jag som skrivit?? 

Men det är det, kanske har jag någon i huvudet som hjälper mig haha :) men det är jag och mina fingrar som skriver iallfall :) 

Jag måste gnälla lite nu, det är inte gnäll egentligen, men ganska irriterande och drygt är det ju.

Nu till det jobbiga men en vanlig grej som händer mig ganska ofta. 

Jag är och blir ju spastisk varje dag mer eller mindre, men det jag ska skriva om nu är värrä än någon ryckning då och då. 

Jag har skrivit om det förut, säkert flera gånger, men det återkommer ju hela tiden.

Ibland då jag sitter i fåtöljen så rycker mitt ena ben bara, ibland båda. Det kan också vara en axel och arm, det är lite olika. Ungefär ganska exakt så är det var tjugonde sekund som rycken kommer, och jag kan lova att det är enerverande och frustrerande. 

Nu till gnället haha, men just då var det inte roligt får ni tänka :)

Det är och kan vara så jäkla drygt rent ut sagt!! 

När jag då sitter i fåtöljen så är jag ju iallfall vaken och ser på tv kanske, men ibland, ja ibland börjar det då jag lägger mig?? 

Då kan jag lova att det är frustrerande, jag kan ju inte resa mig upp och gå några steg som jag ju vill för att bryta. Jag kan inte göra på något sätt för att det ska bli bättre, nej fy så drygt det blir då jag är trött och vill sova.

Den här sista gången var jag så himla trött, ja det var så jobbigt! Jag beslutade mig för att ta dubbel dos medicin mot spastisiteten, och så tog jag en ipren ifall att jag hade ont någonstans så det var därför jag blev spastisk. (Jag har ju inte riktig känsel och koll på vart eller om något gör ont?)

Det var så jobbigt den kvällen/natten och det verkade aldrig ge med sig. Men det måste gjort det till slut, för jag vaknade med ett ryck på morgonkvisten och då var det borta.

Natten efter den sista jobbiga var gudomligt underbar, jag ryckte inte en enda gång!! 

Så skönt att få somna ordentligt verkligen.

Nu till det jag skrivit om förut, våran gillestuga som börjat och blivit fixad, men än är det mycket kvar innan jag är klar och nöjd. Men nu är jag på god väg iallfall :)

Målaren Adam från "Mästermåleri" har målat tak, snickerier, fönster, element och lister mm. 

Han har tapetserat upp min randiga tapet jag köpte för flera år sedan, och det blev såå fint!! 

Tänk vilka dagar jag haft, det har varit toppen och jag hade sån längtan att få komma ner i källaren för att få ordna till och göra det fint där nere. 

Ja att få göra precis så som jag vill, underbart härligt måste jag berätta, men så jäkla svårt också!!

Jag vill inte spika någonstans om jag inte är helt säker, nej inga hål i onödan haha :)

En härlig nedervåning kommer det att vara och bli, superbra blir det :) 

Det riktigt "står" Nina på allting där nere:) 

Tur att Gert tycker att det blir fint och låter mig bestämma haha :) 

Han säger själv då jag frågat om han inte vill tycka till,  att han inte behöver tycka något då det blir fint när jag fixar till, roligt och härligt tycker jag :) 

Det hade gått tio dagar, efter tio dagar skulle Rebecca ta ur mina stygn, skulle jag tordas? 

Ja alltså, skulle jag tordas att hon tar bort dom?? 

Läkaren på sjukhuset undrade om Rebecca kunde ta bort eller om vi skulle boka en tid, nej men visst skulle vi väl fixa det själv tänkte vi :) Men sen då det närmade sig så blev jag lite osäker på det haha :)

Jo då jag tordes och det gjorde inte ont alls!! Ovan ser man dom fem stygnen som kom ut :)

Den här "operationen" med allt vad den innebar har inte gjort ont, nej inte ett dugg! 

Jag har alltid såna förväntningar och tror att allt kommer att göra svinont och sa det till doktorn, men doktorn hade rätt, det gjorde verkligen inte svinont!! :) 

Jag tänker att det är bättre att jag tänker och tror det värsta, då blir jag ju glad då det inte var så som jag trott. Jag kan lova att jag var glad den här gången!!

Jag kan ofta få höra då jag är orolig över något att du måste ju varit med om värrä saker, och jag förstår ju det, men nej det spelar ingen roll!! Ingen roll alls!! 

Jag har nog aldrig velat vänja mig, jag måste ha bestämt mig för att inte bli van med allt det onda och jobbiga, det måste varit så. Jag är verkligen inte van och jo visst, jag har förstås för det mesta varit med om värrä, men det spelar ingen roll alls. 

Jag tycker att det mesta jag måste göra på sjukhuset då det gäller prover och sånt är jättejobbigt. 

Det brukar för det mesta och har gjort sedan jag var sjuk 1991 krångla. 

Ja jag överdriver inte ens kan jag säga, väldigt många gånger har jag fått göra om prover och jobbiga grejer som inte blivit bra första gången, ja det är och har jag blivit van med minsann!?

Det kanske inte alltid syns på mig, men jag berättar gärna. Ja jag tänker att det är bättre att alla vet hur jobbigt jag tycker det är, så att dom är extra försiktiga. 

Nu till restaurangen "Stället" i Ludvika där Marielle jobbar :)

 

Förra helgen som var så var vi till Marielles restaurang, haha ja inte hennes då :)

Jag tog en hamburgare och Gert valde Hjort han.

Jättegod mat, verkligen supergott, och en mysig kväll hade vi <3  

Jätteroligt att få se vad himla duktig hon är!!

Nu är ju jag hennes mamma förstås, men jag hade tyckt att hon var det ändå är jag helt säker på.

Jag och Gert är nästan aldrig ut på något, nej vi är riktiga hemma människor och vi beställer hellre och hämtar maten för att äta hemma.

Medan vi var på restaurangen och åt så hade Melina och hennes kompis Lovisa huset för sig själva haha, dom skulle ut en sväng på kvällen, och då passade det att dom var här lite :) 

Jag hann ta kort innan vi åkte :) 

Häromdagen tog jag och Gert en färdtjänstbil till Hedemora för att hämta hem min bil som var färdig. Dom har fixat till den så bra, så nu är det bara att åka :) 

Jag har ju bytt rullstol och det behövdes anpassas så att den kunde "docka fast" ( sitta fast i golvet ) i bilen. 

Det blev lite mer för killarna att göra då det blivit ett nytt docknings system, så dom fick byta ut det också. För att få såna saker fixade så behöver man om man inte är väldigt rik då, få beviljat från försäkringskassan. Då står dom för den anpassningen som man behöver.

Så skönt att ha en bil jag kan ta mig fram med vart jag än behöver, vilket väder det är tex.

Nu till lite pinsamheter, och okunskap förstås!!

Jag ringde Telia, ja jag har tänkt att göra det i flera år. 

Vårat internet har varit så otroligt dåligt, ja riktigt dåligt flera gånger varje dag.

Jag har och haft väldigt bra tålamod på datorn och tänkt att jag kan vänta, det är ingen brådska, men nu kände jag mig mogen för att ringa, äntligen haha :)

Jag pratade med en jättebra tjej som frågade mig några frågor, om jag märkte att det lyste på något vis i routern då det krånglade? Nej jag förklarade att jag sitter i rullstol och att jag inte ser ner i lådan där den är. Hon frågade lite fler saker och sen återkom vi till lådan? 

Jag berättade att det var en gammal trälåda med lock, då kom jag på det alldeles själv!! ?? 

Jag borde kanske ta ur routern ur lådan, ja eller hur?? Så sa hon inte, men jag tänkte så haha :) 

Hur kunde jag inte tänka på det? 

Jag gillar inte maskiner och som är fula, då gömmer jag dom gärna och i det här fallet i min gamla bruna låda? 

Kanske kan vara lite svårt för den att ha kontakt med oss här hemma, hur kunde jag tro att det skulle gå? Den har ju fått jobba ihjäl sig under dom senaste kanske fem åren.

Sedan då jag tog fram den ur lådan, ja då har vi internet mest hela tiden, så enkelt var det problemet löst!!

Det har tagit många år innan jag ringde, och det beror på att det är och har blivit min syssla? 

Ja hur kunde det bli så? 

Jo för då jag ringer så både hör dom ju och jag berättar hur lite jag kan, så att dom kan hjälpa mig ordentligt och prata på min nivå lite grann. 

Ibland förr i tiden då jag inte ringt och sen frågat om någon sak vi behövde få svar på, så finns inget svar, för då har han låtsas att förstå haha :)?? 

Då har jag fått ringa igen om samma sak och frågat det vi behövde få svar på haha :) 

Ja jag har känt att fast jag inte fattar något så är det ju då bättre jag direkt erkänner att jag inte kan, så dom vet vad dom har att jobba med liksom, känns det igen? Kanske är fler som låtsat kunna? 

Melina skulle hjälpa mig en kväll att värma maten i micron, ja ni ser ju haha?

Hade du inte locket över säger jag? Neeej!! :) Ja köttet, potatisen och såsen fanns i hela micron, men det fanns kvar lite på tallriken också så jag fick lite mat :) Det blev lite städning efter det haha :)

Nu till något av det jag verkligen ser som en lyxig stund, stunden vid frissan :)

Nu går jag inte till viken frissa som helst, nej jag går till Karro, och då man kommer till henne så blir man hälsad välkommen av den allra finaste!! Scoobi heter han.

Maria följde mig den här gången, jag behöver ju få lite hjälp att lyfta mig mellan schamponering och rullstolen :) 

Ja den här gången kom jag ihåg, lite godis ville jag ju ge honom den här gången. 

Jag har glömt godis, ja varenda gång innan, men nu hade jag skrivit upp i kalendern, ta med godis till Scoobi, ja ni förstår ju hur det är ställt. Minnet, det där förbaskade minnet :) 

Nu vet jag ju att det är normalt att glömma, att närminnet är dåligt, men så här?? 

Ja det är ju inte normalt att glömma redan i min ålder, men med Ms som sjukdom, ja då får man förstå att det är så det kan bli.

Jag minns allt gammalt, ja då har jag för bra minne kan jag tycka, men det som ju känns viktigt nu, det minns jag inte. Får försöka vänja mig, och alla runtomkring mig börjar ju bli vana redan, men får träna mer på det.

När Gert och jag åkte till Smedjebacken en dag alldeles nyligen så gnällde jag över att en del människor var så otroligt tidiga med ljusstakar, det var ju liksom bara i slutet av Oktober. Ja gnällde vet jag väl inte om jag gjorde, men kommenterade det iallafall :) och så om du läser nedan så ser du ju att jag inte är ett dugg bättre jag haha :)

Jag som bakar mycket, ja faktiskt alldeles säker mer än många andra i alla fall, så skulle man kunna sammanfatta mitt bakande.

Jag tänkte att då jag ju kunde slänga gamla "tuppervare" burkar och slå till på nya, det är så skönt att veta att dom är sprillans nya. 

När jag bakar bullar har jag två andra degbunkar från "tuppervare", och dom vill jag aldrig göra mig av med, nej dom är klart bäst.

Nu till det där med för tidigt julfirande enligt mig haha :) 

Tre dagar den här veckan har jag bakat bullar, ja saffransbullar av olika slag. (Cirka 250 bullar blev det)

Släta bullar utan någonting, bullar med russin och så bullar med mandelmassa, ja det blev ett gäng och det är såå roligt så roligt.

Mina tjejer och jag älskar saffransbullar utan något i, bara släta bullar. 

Gert och hans pojkar vill ha med russin och Marielles Patrik vill ha med extra allt, vilket kan vara mandelmassa, russin och vit choklad, ju mer desto bättre tycker han :) 

Hockey killarna får ta det jag tycker dom :)

Så roligt att veta att vi har lite fika ifall att haha :) Ja ifall att någon kommer?? 

Ja så var det ju förr i tiden, att jag ville ha hemma då om det kom någon och hälsade på.

Ja tänk så vi hälsade på och fick främmande, varenda vecka, hur orkade man? 

Nu hälsar vi aldrig på, nej nästan aldrig.

Vi känner båda två att då Gert slutat jobbet är det superskönt att bara vara hemma:)

Nu till mitt nya samlande haha :)

Nere i tvättstugan så verkar det som att jag samlar på både tvättmedel och mjukmedel, ja jag gillar  verkligen att köpa och veta att vi har. 

Jag passar på då det är erbjudande för det mesta och då handlar jag som om det kommer ta slut när som helst?? Haha!!

Det blev inte fint då det blev tiotal flaskor stående på bänken, så nu har vi ändrat om lite, ställt undan i ett skåp så det blir ordning och reda, det som jag ju gillar :)

På bänken nedan ser man hur det såg ut innan vi gjort det klart.

Haha, ja jag får skärpa mig lite och lugna ner mig med inhandlingen :) 

Nu då det är höst och lite skruttväder så märks det här inne kan jag lova. 

Jag har oftast då det är blött ute med mig hur mycket skräp som helst :( 

Inte roligt alls, och trots att jag kör av det värsta i våran maskin utanför dörren så kommer mycket in. Nu är det tur att det går att sopa eller dammsuga upp, annars skulle man få börja gå inne med skor :)

Jag har som vanligt massor av mer att skriva om, men jag måste börja i ett nytt inlägg istället. 

Det kan bli hur långt som helst annars, och jag måste ju orka att rätta också haha :)

Jag hoppas att du/ni har det bara bra och mår bra.

Kram kram från mig!!