måndag 21 september 2020

Jag känner ingenting!

Hej hej!

Nu äntligen är det höst med allt vad det kan innebära
Vintern vill jag egentligen inte ha, men att få sätta på sig en varm tröja, en härlig varm jacka slår allt.
Åkpåsen längtar jag tills jag kan börja använda, men det står inte alls på. 
Här nedan då jag fått hem den i somras :) Det gäller att vara ute i god tid haha :) 
Jag hade helst velat ha den vinröda som på bilden, men tog en svart så att det skulle passa till alla jackor :)


När vädret är så fint som det varit lite då och då, så är det härligt att åka ut och åka en tur. 
Ja nu kan det vara riktigt härligt oavsett väder förstås, men då solen är framme, ja då njuter jag lite extra. Det kan vara  som idag grått och lite tråkigt med mycket blåst, men åh så härligt det är att andas den härliga höstluften, ja den slår mycket :) Jag njuter!!


Här hos mig och oss är det bara bra, vi har hållit oss friska och krya.
Min assistent Maria har däremot lyckats bli rejält förkyld och varit helt däckad. 
Hon tog corona test för säkerhets skulle och hade inte det, så nu kan hon snart vara i form igen :) 
Det tar ju en stund, ibland ganska långt tag efter en sån rejäl däckning, innan man blir pigg igen.

Nu till något jag mest bara känner då det gäller mina tjejer, mina älskade barn.
Något som känns för jäkligt, enda gångerna jag blir frustrerad och faktiskt lite ledsen. Ja det är när mina tjejer kanske vill ha och behöver mig lite egentligen, det känns dom gångerna så tråkigt att jag inte kan hjälpa dom!!
När det som en dag då Melina berättade att hon skulle vilja ha hjälp i sitt sovrum med lite pyssel och plock, och jag inte kan!!
(Melina var då lite förkyld och Maria var hemma förkyld och liggandes, jag ville inte riskera att Rebecca åkte dit och blev sjuk hon också. Det är ju Rebecca eller Maria som båda två i vanliga fall förstås hjälpt henne.) 

Det är faktiskt dom enda gångerna jag tänker på att jag är sjuk och inte kan gå, ja faktiskt så är det så.
Dom gångerna känner jag en extra stark önskan att få bli frisk igen, att kunna gå och hjälpa till.
Nu vet jag ju att dom kan ändå utan mig,  ja och att dom tycker att det är superbra att få hjälp av Maria och Rebecca då det behövs. 
Det är förstås jätteskönt att vi alla hjälps åt så att det fungerar, men tänk om jag kunnat!! Önskedröm!!

Jag och Gert har kollat runt lite på massagestolar och andra varianter. Innan vi åkt för att testa någon så köpte jag mig en lite billigare variant.
Jag känner ofta att benen håller på att spricka och dom gör ont, ja jag vet ju att det inte är så, men min känsla går inte att ta bort.
Jag köpte som två stövlar där det blir luft som trycker, och det blir som någon slags massage och beröring. 


Jag har testat och ska använda dom varje dag har jag tänkt, men jag känner ingenting, nej totalt ingenting!!? Gert fick testa han med och han kände direkt han! 
Jag ville att han skulle prova så jag kunde veta att dom fungerade, så jag inte väntade på att det skulle hända något och det faktiskt inte gjorde det.
Lite tråkigt att jag inte känner alls, jag känner ju någon slags beröring då jag får massage som vanligt, men men. Jag tror iallafall att det kan vara bra och till nytta, ja kroppen blir nog glad tror jag, så jag tänker ha dom på en stund varenda dag.


Sen då jag ska prova en riktig massagestol så blir det nog skillnad, och då hoppas jag att jag känner något.
Att jag känner något i både ben och kropp då förstås, om inte så känns det ju tråkigt att kosta på mig en sån :)
Ja vi försöker få det till så att det ska kunna bli bättre, att min kropp ska få bli bättre och förhoppningsvis mindre spastisk. (Det vore såå skönt om kroppen kunde vara lite mer avslappnad)
En massage stol har ju inte bara jag och Gert nytta av den, nej då kan ju vem som helst lägga/sätta sig i  :) 

En dag härom veckan så var det frisör dags för Gert. Ja våran vän Ingemar ville bli "snaggad" igen.
Det har liksom blivit Gerts jobb att fixa klippningen då det är dax :) 
Gert hämtade hem Ingemar hit, och så kom apparaten fram :) 
Vi fikade lite och jag lagade mat så att han fick med sig lite lådor, kan ju vara roligt att äta annat än Finduslådor tänker jag. Våran Ingemar alltså, som han sprider glädje, den mest glada positivaste man kan tänka sig!!


Som ni ganska många vet så bakar jag ju och lagar mat ganska ofta, och då ibland ganska mycket.
Två dagar i rad blev det pannkaka för hela slanten haha :)
Den ena dagen blev det pannkakor, jag stekte mellan klockan 13-18, ja när jag ändå håller på känner jag :) Det är så skönt att ha lådor i frysen att ta fram, både till mig och mina tjejer och deras killar. 
Ja till den som vill ha helt enkelt :) 
Den andra dagen blev det ugnspannkaka med bacon i, det var Melina som önskade sig det :)
Ja jag försöker göra det jag kan hjälpa till med, och samtidigt som jag tex steker pannkakor så kan jag lyssna på poddar vilket jag tycker är avkopplande och skönt.


Nu till lite blommor som jag ju gillar, jag har inte köpstopp för uteblommor än som tur är ska tilläggas :)
Jag brukar inte vilja plantera ljung för tidigt, men gör det ändå tydligen:)
Då pelargonerna gjort sitt, då jag sparat några som jag ska försöka få att överleva till nästa sommar så blev det ju så tomt. Och det är ju ändå höst!!
Haha, ja jag övertalade mig själv om att köpa några ljung, och några blev ett gäng haha :)
Jag planterade om dom på direkten och det blev så fint så fint.
Nu i år köpte jag några vita också då jag ju vet att jag tycker det är fint med vitt mot vårat röda hus, men nej vit ljung passade inte alls som jag tänkt :) 

Men men, lekstugan och Bruno (våran kanin) blev säkert jätteglad över dom små vita ljungarna där, och så får jag köpa några fler rosa så jag blir nöjd på dom andra ställena. 
Hur noga det nu är egentligen haha :)?? Tydligen jättenoga för mig :)


Nu till en för mig kommande mardrömsresa, ja nästan faktiskt!!
Jag köpte några gardiner på en köp och säljsida på facebook, så jag och Rebecca fick ta oss en tur till Falun en dag. Gardinerna ska jag ha i gillestugan när allt blir klart där, det var precis såna jag tänkt mig och det kommer att bli så fint så. Längre ner skriver jag lite mer om det.
Nu till självaste resan.
På vägen dit så blev det full panik, men jag behärskade mig så mycket jag bara kunde.
Jag såg något i ögonvrån, när jag sen vred på huvudet!!! En stor spindel hängde precis bredvid mitt ansikte/huvud!!! Jag lutade mig mot Rebecca som körde och sa du måste stanna!! 
Nu?? säger/frågar hon? det går inte, vad händer? Hon trodde jag fått ont någonstans.
En spindel hänger där du måste stanna nu!!, men det är ju motorväg säger Rebecca? det hjälptes inte!! 
När hon stannat till var den borta, även fast hon stannade ganska på en gång, trots allt.
Hon fick försöka genomsöka mig och bilen men den fanns inte. 
När vi senare stannade ordentligt på en parkeringsplats så fick hon leta mer noggrant, men hittade inte den inte!?


Vilken mardrömsresa resten av vägen dig och sen hem, fy då!! 
Jag hade koll överallt ifall att den skulle dyka upp. När vi kom hem fick det bli dammsugning av rullstolen, ifall att den var i något skrymsle, men Rebecca upptäckte den inte någonstans?? 
Lite senare blev det bilen som fick bli dammsugen, men nej ingen där heller??
Än är den inte hittad, och även om jag tror jag kommer att känna igen den :) 
Ja nu törs jag ju inte titta på den, så hur skulle jag känna igen den, ja vi får se! :)
Nej fy då, jag kan ju inte vara säker om den dyker upp, nej fy!! 
Där och då kände jag mig rätt säker på att jag måste ta tag i det här nu, men efter några dagar så har det suddats ut. Men jag vet att jag behöver hjälp, det är inte hälsosamt att vara så rädd för något.
Nu är det slutskrivet om spindlar, ja för den här gången iallfall.

Ibland ser jag, just den där tröjan eller jackan skulle jag vilja ha, jag kan tycka att det jag sett är jättefint, men hur fin blir den då man sitter ner hela tiden?? Bylsigt blir det ofta att se ut och kännas. 
Nej inte jättebra är det att alltid ha kläder på sig sittande, nej jag skulle såå gärna vilja kunna stå och gå, ja det vore ju den bästa drömmen, men jag vet ju, så blir det inte.
Jag är inte ledsen eller bitter på något vis, nej, men önska och vilja lite grann gör jag ju då och då :) 
Och vad spelar det väl för roll hur kläderna är då jag sitter ner? Ingen som helst roll spelar det förstås, och jag får helt enkelt tänka till då jag ska köpa något, svårare än så är det ju faktiskt inte :) Men lite gnäll ville jag tydligen skriva om det iallafall :) Ja jag tänker ju inte alls då jag skriver, nej jag låter fingrarna gå bara och så får jag se vad det blir till slut :) Nu får jag ibland ta bort eller ändra om lite förstås, men oftast inte :)

Härom veckan så hade vi tagit upp två lådor jag hade i källaren som vi hade tänkt använda. Vi skulle först göra ren dom, så vi lät dom stå ute tills det var dax.


Vi satt ute och drack kaffe då jag såg vad som stod på och frågade Gert om han visste vad det var? 
Nej han visste inte, men jag kände igen namnet på något vis och funderade några sekunder.
Jag tror att det har något med Holland att göra sa jag, att det var där jag var då jag var liten, kanske 8-10 år. Gert såg skeptisk ut och trodde verkligen att jag bara hittade på haha :) 
Vi har haft dom där lådorna (vi har flera stycken då vi haft dom som tv bänk förut) och några fler i säkert sex år och jag har aldrig sett något namn förut?
Jag kollade upp namnet som stod Arnhem och visst var det Holland och Nederländerna!!


Nästa gång jag pratade med min mamma frågade jag henne vart vi var i Holland då jag var liten, och hon kollade i hennes adressbok där adressen står, och visst var det Arnhem!! 
Helt sjukt och otroligt vilket minne jag har bakåt i tiden, vare sig jag vill eller ej :)


Nu till något helt annat, som jag bara vill visa och dela med mig av, men det handlar om Maria.
Jag vet inte men någon av er kanske minns, att jag var snigelvakt då Maria var på utlands semester i vintras/våras, minns inte när. Jag vaktade och tog hand om hennes snigel Bob.
Han matvägrade och kändes hängig så jag hade fullt sjå haha :) 
Han fick duscha ofta och sitta med mig på min hand då jag tittade på tv:n. När jag höll på lite med han så blev han piggare, men han kändes hängig och trött då han var i sitt akvarium.



Det visade sig då han kom tillbaka till Maria att han varit gravid, det märkte hon då la han ägg. 
Efter sen att hon kommit hem och han piggnat på sig så har han fått en kompis, en Doris. 
Nu gillar han inte henne så väldigt mycket, hon är mycket piggare än han, men dom har lite sällskap av varandra iallfall :) 
Nu till varför jag började skriva om Bob :)
Bilden nedan är hennes senaste tatuering, fyra sniglar i rad på varann :) så söt tycker jag och dom ser ut precis så, som han gjort dom.
Helt otroligt att dom säkert allra flesta tatuerarna bara kan göra vad som helst fast dom aldrig gjort någon förut, imponerad är jag, verkligen imponerad!!


Nej nu ska jag inte skriva mer om sniglar, det är nog inte många med mig som tycker dom är superhäftiga och otroligt fascinerande!!

Nu till lite mer djur, men då Marielles lilla fina Billie. Vi var lite Billie vakt några dagar och då en kvällning la hon sig till rätta med Gert i fåtöljen, lilla gumman. Då hon hoppar upp vid mig (som hon lärt sig) vill hon bara sitta, då lägger hon inte ikull sig i mitt knä och sover lite, nej det går inte det. Det är bra hon kan lägga sig lite ibland så hon inte blir helt slut tills hon blir hämtad. Hon längtar och väntar på att matte ska komma mest hela dagarna, men finner sig nog rätt bra ändå att vara hos oss ibland.


Jag hittade på en superhärlig tjej på instagram för ett par år sedan tror jag att det är. 
Hon är en sån inspirations människa, så himla härlig. 
Här nedan har jag köpt några av hennes bilder som blivit tryckta som kort, så fina tycker jag! 
På instagram heter hon "artbyannakarolina" ifall du vill se vad många olika tekniker hon besitter. 
Hon spatlar och bubblar och hon rollar med olika mönster, ja hon är så himla duktig tycker jag. 
Kan till och med hända att jag köper mig en duk och lite färger en vacker dag :)


Som jag i början skrev så bakar jag mycket och har massor med både bull, muffins och kakformar, men! Det verkade som att jag behövde några fler haha :) Man kan väl aldrig ha för många tänker jag :)
Jag köpte rutiga enfärgade och prickiga, ja lite julkänsla över dom alla :) Dom packade såå fint!
Nu är det bara att baka lite mer och lite oftare så jag har till alla matcher som kommer framöver.
Till den som inte vet så bakar jag lite fika till Smedjebackens a-lags hockey killar, som dom kan ta när dom har match :) 


Idag nästan hela dagen så har jag haft två killar från en saneringsfirma i Falun här. 
Nu ska soten vara borta i källaren, och hur lycklig känner jag mig då mån tro?? 
Så skönt och vilken lättnad känner jag, nu äntligen kan vi börja planera för målning och tapetsering. 
Just det ska vi leja bort till en firma som då sot olyckan varit framme fick lov att vänta lite, men nu så snart :) Då dom är klara med väggar och tak så kommer jag in i bilden, som jag längtar att få göra fint!!
Gardinerna kommer att sys i lagom längd och alla detaljer jag planerat ska på plats, ja ni förstår ju att det kommer att komma bilder, om inte allt för länge.

Imorgon fyller en av mina älskade döttrar år, Marielle fyller 27 år!
Hon är inte bara den finaste, hon är också den klokaste och duktigaste. 
Hon kan gå hur långt som helst, och bli vad som helst, med vad hon än tar sig för i livet.
Det finns inga ord för hur mycket jag älskar <3


Som ni ju kan läsa mellan raderna så mår jag ju och har det toppenbra.
Jag hoppas att du också mår bra och att du har det bra.

Kram kram




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar