Sista gången!

Hej hej!
Jag skrev ju i mitt förra inlägg om att jag fyllt år, ja 50 år blev jag den här gången??
Vart tog dom åren vägen? Jaja för mig är inte 50 någon viktigare dag än någon annan, nej verkligen inte. Min mamma tycker däremot att det är viktigt, så lite mat och mingel fick det bli här hemma med dom närmsta bara.

Lite onödig info nu innan kvällens "matkalas" skulle börja.
Dagen då vi skulle äta lite mat med dom närmaste så hade jag ont någonstans i min urin region haha, ja jag får kalla det det eftersom jag inte har en aning om vart eller varför det gör ont.
Vart vet jag ungefär, men det är ju kanske inte så säkert att det är just där det gör ont??
Nej den här kroppen jag har fått efter att jag blev sjuk fungerar rätt dåligt.
Kroppen har fått otroligt dålig koll på hur det känns eller vart och varför det känns?
För att vara helt ärlig så är den rätt dålig hela kroppen liksom, men det kunde ju förstås varit mycket mycket värrä, och jag är glad att det som fungerar fungerar :)

Nu till det onda.
Det gjorde ont och jag var väldigt spastisk vilket jag ju blir då det gör ont någonstans.
När jag blir spastisk så blir mina ben stela och raka, och så hoppar och skakar dom, det finns ingen som kan böja på dom när det blivit så, dom är urstarka!
Den här dagen var det så mest hela förmiddagen så jag fick lov att inse att jag nog faktiskt behövde hjälp, jag ringde palliativa teamet för att be dom komma och byta kateter, det har kunnat hjälpta mig förut då jag har haft ont utan att veta varför.

Hon som jobbade kom på direkten och det gick till slut bra att byta, min kropp ville inte släppa taget på katetern, den kämpade på med alla muskler den kunde hitta på.
Slangen från katetern i min urinblåsa ska dras ut genom magen så det var "vilande" magmuskler som inte ville att den skulle ut :)
Det är då inte bara benen som är starka och krångliga, nej magen kan den med :)?
Till slut så kom den ut och hon satte dit en ny, "Yes"! liksom.
Det är inte det roligaste jag vet att byta kateter, det gör ont och är obehagligt, men bara för en liten liten stund, så inget att gnälla över förstås :)

Efter knappt en timme hade det inte kommit ut en droppe i påsen?? Ovanligt, och Maria som var här med mig tyckte jag skulle ringa igen, så det gjorde jag efter ett tag.
Hon som varit här innan skulle komma igen, och så skulle vi prova att spola och se om vi fick igång den.
Hon och en kollega kom förbi igen men spolning fungerade inte, då tyckte jag att vi ju fick lov att byta igen ifall det var fel på den vi satt in nyss, man vet ju inte.
Vi bytte, eller hon bytte igen och då var det mycket enklare och direkt hon fick den nya på plats så fungerade det, det kom urin, "Yes" igen!!
Jag gillar verkligen inte att byta kateter, det gör ont om än en kort sekund, och är väldigt obehagligt, och jag fick lov att göra det två gånger!! Ja ni förstår ju!!??

Nog om den där katetern nu då som jag ju skrivit om gång på gång haha :)

På kvällen skulle vi äta klockan sju och vid sex så kom Goran som har Gammelgårdens catering med all mat jag beställt. Det känns lyxigt att slippa göra maten, mer än lite efterrätt då förstås.

Grekisk buffé var det som bjöds, som jag bestämt, beställt, och betalat :).
Det var suupergott!! Jag kan verkligen rekommendera Goran och hans mat, jättebra och gott!!

Nu är det absolut sista gången jag fyller år, ja efter den här gången har jag inte lust mer, nej nu får det vara bra.
Jag gillar absolut inte att ha kalas eller stå i centrum, nej då barnen fyller år ja då är det skillnad, då fixar jag gärna fika och kalas, men nej inte till mig själv.

Nu skulle vi ju som jag skrev sist vara i Bulgarien i två veckor, för att slippa och bara vara.
Nu då det inte blev någon resa så får vi åka senare, när allt är bra i världen igen.
Här nedan lite blandade kort på middagen, jag tog så många kort och som ni ju vet, så delar jag med mig lite av allt, och som nu ganska mycket haha :)

Johan och Rebecca och Melina och Oscar 

Marielle Melina Oscar Oliwer Alicia 

Marielle Maria Oscar Patrik

Gerts bästaste pojkar Oliwer och Simon <2

Mina bästaste tjejer Marielle och Melina <3

Här nedan min älskade Gert och hans fina pojkar Simon och Oliwer.

Bredvid Oliwer hans tjej och sambo Alicia <3

Jag fick så fina bra presenter, ja fast jag sagt att jag inte behövde eller ville ha något alls :)?
En av dom var en såå fin stor och då menar jag STOR!! kaktus av Maria, kaktusar alltså, jag tycker verkligen om kaktusar!! (bild lite längre ner)
Då jag var liten samlade jag på kaktusar, jag minns att jag ibland fick köpa en kaktus på affären och jag hade svårt att välja. Min pappa satte upp någon eller kanske två hyllor i fönstret så jag kunde få plats att ställa dom någonstans.
Som jag saknar min pappa, ja ibland kommer det över mig, min fina pappa. <3
Här nedan fick jag ett jättebra paket av min syster och hennes familj, helt perfekt för mig som älskar att baka!! Ett presentkort på China fick jag också, och ni vet ju ni som läser att friterad kyckling med sötsur sås är något jag inte ogillar haha :) Passar perfekt!!

En riktig bakpresent!! 

Ullared here we come!! Jovisst fick jag en resa dit i present, det blir såå roligt att åka vi tjejer bara, Gert står över?? Haha :) Jag kan förstås förstå det :)

Kaktusen var så stor och fin blev efter kruk bytet ännu finare.

Det enda jag kunde hjälpa till med dagen efter var att hålla i den under tiden Rebecca fixade med jorden, men huvudsaken den fick lite större så den kommer att trivas.
Maria hade köpt den i en blomaffär och där hade dom inte så stora krukor, nej den satt i en jätte liten kruka som Maria bytte ut till en större då hon kom hem, men den behövde ännu större för att kunna stå stadigt :)

Här ser krukan jättestor ut :)

Jag är nöjd över valet av kruka, det fanns ju många att välja mellan.
Först trodde jag att den skulle bli alldeles för stor, men nej då den var ju precis lagom :)

Den här fina blomman är helt ny för mig, ja alltså sorten. Jag fick den utav Gerts pojkar, och så fick jag ett presentkort på Bergslagsodlingar :) Ja ni förstår ju :)
Nu finns mycket annat än blommor där, så vi får se vad jag vill köpa :) Se lite längre ner så förstår ni min kommentar :)
Den var så fin och nu har den fått ny jord, så det är bara att växa sig stor och stark haha :) I lagom takt tycker jag dock.

Nu tillbaka till dom fina och bra presenterna jag fick :)

Jag fick två jättefina skålar i samma serie jag älskar och som jag har både koppar och assietter i, så roligt och fint att duka med!!

Jag fick en jättefin och stor blomma utav Rebeccas föräldrar då jag fyllde år, så supersnälla är dom, och den var jättefin med min absoluta favoritkruka, från plantagen :)

Jag fick fler blommor och presentkort, ja en alldeles toppenkväll blev det trots att jag inte egentligen önskade mig något.

Ja medan jag var igång med omplanteringar så gick jag lite "all in" kan man säga, ja jag hade många blommor i sovrummet som behövde ny jord och mer jord :)
Det som kan kännas lite motigt är att dom ju växer ur sina krukor, ja dom blir ju större, och till slut får dom ju inte plats i fönstren mer, hur ska jag göra då??
Kan hända att jag inte ska plantera om dom varje år som jag ju gör, men jag vill ju att dom ska må bra :) Ett angenämt problem förstås, men ack så svårt.

Den här nedan är en av dom fulaste/och roligaste blommor jag har, ja jag både ogillar och gillar den.
Den har funnit med så länge nu, ja sedan den var jätte liten så den får följa med vidare, men kanske i ett annat fönster, jag får se hur jag känner till slut.

Som jag ju skrev nyligen så är det/har blivit köpstopp på blommor :) Det är jag själv som bestämt det kanske jag ska tillägga haha :)
Ja jag har verkligen inte plats för dom jag har knappt, och nu med fler nya som jag fick haha :)

Nu kommer det absolut att få bli skygglappar på då jag kommer till något ställe med blommor, IKEA eller kanske Bergslagsodlingar och Plantagen :)
Jag gillar kanske inte alla alls lika mycket, men dom förtjänar ju att få finnas känner jag eftersom dom bara lever och lever här hemma hos oss.

Nu till något som är så mysigt!! Inte alls alla som gör som jag vet jag, men jag gör det :)
Jag gillar hösten, ja nu gillar jag ju dom alla, ja alla årstider, men hösten är mysig då det blir så fint med ljus och lampor lite överallt.
Här nedan lyser Ingalills handgjorda lykta av stearin som jag fick av henne då hon var hit och hälsade på mig. Den lyser så jättefint och jag tycker så mycket om det.

Jag tog en tur ute i det fina men lite kalla vädret häromdagen, och satte på mig min nya jacka som jag köpte i Eskilstuna då Gert och jag stannade till för några veckor sedan.
Ja tänk att det redan nu är några veckor sedan?? Tiden rusar fram, det är inte klokt, jag vill stoppa tiden, lite varje dag om jag fick bestämma, vilket jag ju inte får :(
Nu var det inte bara den här dagen jag tog mig en tur, nej jag försöker åka en tur ute helst varje dag då jag kan, men iallfall ofta :)
Jag behöver få luft och se mig omkring, få energi helt enkelt!
Det är verkligen frihet för mig att vara ute och åka.

Jag gillar min nya fina jacka :)

Nu till något så tråkigt och ledsamt.
Förra veckan en kväll då Gert skulle gå ut och stänga in kaninerna så kom samtalet jag bävat för.

Gert ringde utifrån lekstugan (där kaninerna bor) och berättade att Mimmi inte alls mådde bra, att hennes bakben inte kunde gå mer. Lilla lilla pluttan.

Klockan var för mycket så vi kunde inte åka till Falun, utan fick ta en tur till Strömsund.
I en och en halv timme som det tog att åka dit så fick hon ligga vid mig och bli klappad och få kärlek, lilla älskade Mimmi gumman.

Vi visste direkt att vi skulle få lov att låta henne somna in då hon ju var åtta år och var väldigt sjuk.

En stark tjej med mycket krigande låg i min famn på väg till djursjukhuset.

Jag och vi fick stanna flera gånger för att veta att eller om hon ens levde, ja fy så hemskt det var.
Vi fick hjälp på direkten då vi kom och vi var med under tiden hon fick medicin.

Vi var ledsna och bedrövade då vi lämnade henne och blev ju lika ledsna då vi kom hem.
Hem till våran älskade Bruno som nu skulle bli ensam, 11 år är han och som levt med Mimmi jämt kan man ju säga.
Ja det blev så ledsamt för vi vill ju inte att Bruno ska må dåligt. Vi får försöka märka och känna in hur han mår, om han äter som han ska och så. Gert går ut till honom lite då och då och klappar på honom lite, och Melina myser med honom lite då hon kommer förbi.
(Här nedan är det äldre bilder på honom, alltså inte nytagna).

Det blir så sorgligt, så otroligt sorgligt, men vi har ju vetat. Vetat att dom inte dör samtidigt, nej det visste vi ju, men jobbigt ändå då det väl händer.

Vi får ge honom all våran kärlek och helst hade jag velat ta in honom och myst varje dag med honom och låtit han skutta runt och bo inne med oss, men nej det går ju verkligen inte.
Han bor ju där ute och måste få göra, han är ju en utekanin och bara för att jag oroar mig för hur han ska må, så är det ju alldeles säkert bäst för honom att bo och leva där ute som han är van.
Jag vet ju förstås att det är så, men känslan att vilja att han inte skulle bo ensam, att jag tycker synd om honom förstås. Dom var ju ett riktigt kärlekspar dom där två :)

Nej nu ska jag sluta skriva för den här gången. Lite ganska mycket rättning blir det innan det är klart.

Jag hoppas att du har det bra och att du mår bra.
Kram kram