Hej hej!
Nu sitter jag här en söndags förmiddag. (kommer förmodligen inte bli klart förrän mot kvällningen )
Det är grått och regnigt ute. Jag kan tycka att det är jättemysigt med tända ljus inne då det är ruggigt ute, men just idag får jag inte den känslan alls.
Jag har blivit förkyld, ja det är ju inte alls hela världen, nej det går över.
Nässpray och Ipren ska få vara mina följeslagare i några dagar.
När jag blev förkyld för något år sedan eller kanske ett par år sedan så var det väldigt mycket sämre.
Då kunde jag inte hosta, nej då var det drygt när jag hade slem i hela huvudet kändes det som.
Nu kan jag hosta och jag är så glad över det. Nu har jag hittat musklerna och det som krävs och behövs för att hosta, jätteskönt.
På onsdag ska jag få mitt dropp, det tar hela dagen, så jag hoppas att jag känner mig bättre då så jag slipper skjuta upp det. Jag tar en dag i taget och så får jag se hur jag mår, och jag vill vara frisk.
Det brukar ju kunna bli så som man vill om man är envis och bestämd, så jag är väldigt bestämd :)
I Fredags kände jag mig pigg och frisk så då fick det bli bullbak :) Jag tycker att det är så roligt och jag känner att jag kan!! Det är en fantastisk känsla kan jag lova!
Jag funderade häromdagen över hur det var då jag blev sjuk, eller då läkarna trodde att jag kunde ha Ms. Jag själv var helt säker på att det var så det var, allt tydde på det och alla mina symptom var tecken på Ms.
Då ville jag veta allt om min sjukdom, jag sökte och letade efter allt som hade med Ms att göra.
Nu och i flera år så vill jag inte läsa om något, nej jag är helt ointresserad.
Inte egentligen förstås men jag tänker som så att om det kommer något bra som kan hjälpa, ja då hoppas jag ju att min doktor ringer liksom.
Nej jag har ingen ork att läsa och jag vet inte ens vad min sorts sjukdom heter, det finns många olika sorters Ms så jag har faktiskt ingen aning.
Jag har frågat min doktor flera gånger om just det, men jag minns inte vad han svarat.
Skulle kanske skriva upp det nästa gång, men det hjälper ju inte mig att veta vad sorten heter, nej jag är ju liksom sjuk bara och så är det.
Det jag minns iallfall är att doktorn är ganska säker på att sjukdomen startade som en skov variant av Ms, men han säger så svåra ord, och det är dom jag inte minns :)
Nu är jag ju inte sjuk egentligen, jo det är jag ju men jag vill inte att man ska tänka på mig som hon med Ms eller hon i rullstol. Nej jag är ju jag, ja jag är Nina.
Ja jag tänker faktiskt aldrig på att jag är sjuk och sitter i rullstol, nej jag har vant mig för länge sen faktiskt. Det är enligt mig förstås bra och skönt att jag inte grunnar på det.
Nej jag är bara så som jag är och så som jag kan, och gör det jag brukar men med hjälp då för det mesta förstås. Jag har helt förlikat mig med min situation och tänker inte på att jag är sjuk.
Ibland tänker jag förstås och ibland får jag såna "flaschbacks", jag kan minnas känslan att dra på mig ett par jeans och en tröja och sen gå iväg, ja det är en underbart härlig känsla förstås.
Jag kunde förut för länge sen bli ledsen av såna känslor som dök upp titt som tätt, nu blir jag inte det.
Nej nu blir jag lycklig av den känslan som blir då jag tänker på hur det kändes, det var ju så enkelt allting då.
Nu är ju allt lite krångligare och allt tar mycket längre tid för mig nu, men jag är lika lycklig som då, ja faktiskt så är jag det.
Ibland tror jag att jag är lyckligare nu än då , att jag inte tar allt för givet, att jag är mer tacksam nu än förut.
Då levde jag bara på utan att tänka så mycket, nu lever jag på också, men planerar mycket för att få till det. Nu planerar jag mycket och det mesta, men jag gör det utan att jag ens tänker på det, det bara sker.
Jag är tacksam över att jag mår så bra som jag gör och att jag är jag.
Ja jag är väldigt tacksam över mycket och förstås alla människor runtomkring mig. Utan alla dom/er så kanske jag inte skulle mår så bra, jag vet inte men jag tror inte det. Alla låter mig vara så som jag är och dom har tålamod med mig och min ofta besvärliga kropp.
Nu till något knepigt och väldigt spännande enligt mig. Ni behöver förstås inte tycka som jag.
Sedan jag flyttade hit så har jag nynnat och visslat på olika sånger. Sånger som jag ju kan och hört när jag var yngre och liten, och som jag kommer ihåg. Låtar och visor som jag inte ens gillar precis.
"Sj sj gamle vän", "Jungman Jansson", "Inatt jag drömde" och "I en sal på lasarettet"mfl..
En dag var det "gräver guld i USA" och den har varit den modernaste av dom alla haha:).
Ingen av dom här visor/låtar är några jag gillar, nej dom är inte jag alls, men lik sjutton så är det någon av dom jag har i huvudet varje dag.
Mest efter duschen i hallen, men kan förekomma i vardagsrummet också.
Jag måste ha med mig någon lite äldre person, det kan inte finnas någon annan förklaring.
Jag är lite stolt och glad över det förstås, att någon via mig kan låta mig sjunga lite, men lite sådär känns det nu då vi har bott här i fyra år i februari. Ja ni förstår ju att det är ganska många dagar :)
När vi gräver guld har jag inte haft så länge, nej bara i några veckor, och inte varje dag.
Inatt jag drömde fick jag till mig för några dagar sedan för första gången, ja lite kusligt känns det, men roligt samtidigt.
Härom veckan hade jag en helt annan låt som jag försökte nynna på till Rebecca, hon kände igen den direkt och tog fram den på mobilen. Jag kände igen melodin men fick inga ord i huvudet, Rebecca visste på en gång att det var flickan på lasarettet sången. En sorglig melodi och text.
Ja det är då verkligen konstigt tycker jag, och jag kan känna mig lite trött på SJ SJ som är den som återkommer varje vecka :)
Det händer andra saker här som inte har med musik att göra, ja listan skulle bli lång och dom som inte tror alls på sånt som andra sidan skulle tycka att jag svamlar, så jag låter bli :)
 |
| Bacon inlindade broccoli ska det bli :) |
Gert skulle egentligen åka och köpa till mig, men han var i "grejartagen" i tvättstugan, så jag tyckte att han skulle fortsätta med det och att jag kunde åka. Luft skadar ju aldrig tycker jag :)
Vi klädde på mig ordentligt och jag frös inte.
Vi ska inte totalrenovera tvätt stugan, men lite kakel på bänkskivan och lite färg på en vägg :) Ja det lilla är det som kommer att göra den fin.
Nya tvättkorgar, ja jag tror att jag räknade till att vi har åtta stycken nu, ja åtta olika tvättkorgar har jag nu :) Hur gick det till liksom? Nu behöver vi absolut inte åtta stycken, men några fina praktiska som är likadana, ja det vill jag ha :)
Dagen innan sa jag till Gert att jag nog faktiskt inte kan bli sjuk :) Jo då minsann, jag kan nog det.
Får se hur det utvecklar sig, men jag har inte tid att bli sjuk, nej inte nu, och faktiskt ingen gång.
När jag börjat åka mot Konsum hemifrån så hörde jag ambulanser eller brandbilar (eller båda delar) som tutade för fullt. Jag hör ingen skillnad på vilken som är vilken.
När jag kom nära Konsum så förstod jag vart allt tutande tagit vägen, jo det brann i ett hyreshus alldeles bredvid, nära där Maria bor.
Jag for in och handlade det jag skulle ha, tre ljungar (blommor) blev det också.
När jag skulle åka hem igen så tog jag samma väg, det var rökigt och luktade illa så jag skulle tagit en omväg.
Jag såg massor av folk, folk som hade "vallfärdat" till Ludvika gård för att titta på branden!??
Hur är vi människor funtade egentligen undrar jag då?
Herregud, hur nyfikna kan vi vara?
Folk stod överallt och tittade, det kom bilar som parkerade för att titta? Ja jag fattar inget!?
Jag tycker hemskt synd om alla drabbade, det är ju hemskt då det händer såna saker, men brandmännen och alla drabbade har ju fullt sjå ändå, dom vill inte ha publik. Jag är ganska säker på det.
Nej fy då vilka tråkiga liv vi en del människor måste ha då vi liksom nästan gottar oss i en brand som det var i det här fallet. Det kan vara lika vid olyckor ser man längs vägarna, folk är inte kloka!
Nej skaffa ett liv känner jag, och det finns massor med saker jag kan komma på som jag kan göra istället för att ställa mig och titta, nej det skulle aldrig falla mig in.
Som sagt så tycker jag hemskt synd om alla drabbade, men jag hjälper inte till alls genom att stå och stirra, nej usch så jag inte gillar det.
Nu till en känsla och ett waoo!!! som jag kom på.
Jag kom på en dag, jag kom på att om tjugo år så är Gert sjuttio år, och jag också snart.
Om vi lever till sjuttio så har vi tjugo år kvar tillsammans !!
Det känns som att vi tjänade massor av tid, och vi blev helt plötsligt inte ett dugg gamla! :)
Ja tänk så härligt livet kan kännas då man får en sån lyckorus känsla i hela kroppen helt plötsligt.
Nu kan det ju hända att vi lever ännu längre än till sjuttio, då blir det ju ännu längre :)
I veckan var jag hem till Nui en sväng för att hjälpa henne att skriva ett CV. Det visade sig att hon redan skrivit klart, så det blev bara rättning :)
Hon ville bjuda mig på lunch och det var spännande och jättegott förstås.
Efterrätten var jag lite skeptisk till, och när Nui la på två på min tallrik så sa jag nej Nui inte två!! Smaka först sa hon då och stoppade in en hel i sin mun, en hel sa jag! Jo sa hon då :)
Jag stoppade inte in en hel först, men då jag kände att det var gott så tordes jag ju det förstås.
Jag har lite så lätt att bli att må illa och kräkas så jag tordes inte ta en hel, men nu då jag vet att det är gott så törs jag ju :)
Dagen efter skulle hon handla på thai affären och köpte då lite olika såser till mig :)
Ja nu har jag förutsättningar för att göra lite thailändsk mat om jag vill och när jag vill :)
När jag som jag ofta får idé torka som man brukar säga, ja då kan jag ta till det Nui lärde mig :)
Jag måste visa er hur det blev häromdagen då jag kom hem efter att jag varit ute och åkt lite.
Jag fick med mig den här stora trasmattan som ligger i hallen i vanliga fall, ja jag fick med den ända in i köket.
Jag kände att det var något fel då jag åkte, men inte förrän jag backat och kört framåt så släppte den och jag körde över den haha :) Den blev liksom en golvmopp :)
Nu då jag känner att jag skrivit klart för idag så ska jag rätta också innan jag är helt klar.
Klockan är nu halv tre och jag behöver vila mina både armar och händer.
Gert ska se på fotboll vid fem, så jag passar nog på att rätta allt då jag som är totalt ointresserad av fotboll på tv.
Jag hoppas att ni alla har det bra och att ni mår bra framför allt.
Kram kram till er från mig <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar