Tiden vi har är nu!

Hej hej!

Nu tänkte jag dela med mig lite om hur jag haft det dom senaste dagarna igen.

Jag har haft toppendagar, precis som vanligt och jag önskar att alla fick ha såna dagar som jag har turen att få. Varenda dag, ja faktiskt nästan varenda dag.

Vi har lagat mat och pysslat på här hemma, ja dagarna går i ryslig takt.
Jag tycker veckorna går så fort, så fort så att jag inte hinner med.
Nej längre helger vill jag ha, för dom går ju lika fort dom med.

Jag måste skriva lite om det där med tiden.
Maria och jag pratade vilket vi ju gör hela tiden, men hon sa så kloka saker så jag måste skriva lite om det.
Alla stressar hela tiden, man springer förbi folk i rulltrappan för att man har så bråttom.
Man skyndar till affären för att sen skynda sig till dagis, och sen ska man skynda sig hem och laga mat, pust!
Man gör dumma farliga omkörningar och skapar irritation för att man har så bråttom.
Man utsätter andra människor för fara genom att man stressar fram.

Man vill tjäna sekunder och minuter då man stressar, men till vad?
Det finns ingen tidbank där man kan samla sina minuter, man kan inte ta ut dom i slutet på dagen, eller ens nästa dag.
Nej tiden vi har är nu, det är nu vi ska använda våra minuter och sekunder, det är nu!
Tåls att tänka på tycker jag.

Jag har slutat att stressa för ganska länge se, flera år sedan.
Jag mår inte bra av stress, min kropp blir sjukare av stress.
Jag tror på allvar att vi alla blir sjuka, att vi blir att må dåligt av stressen som faktiskt finns överallt i vårat samhälle. Stress är lika med farligt enligt mig.

Min kära pappa <3

I Söndags var det fars dag. Min pappa valde bort livet för några år sedan så jag har ingen pappa att ge en liten present. Nej min pappa finns inte mer, så otroligt sorgligt och ledsamt.
Jag tänker på min pappa varje dag, ja jag tror faktiskt att jag gör det. Han finns liksom med mig på något vis.
För några år sedan så gick min fina svarta pianopall sönder, benet gick helt av. Det skulle inte blivit lätt att laga, men min pappa skulle ha fixat det.
Nu fanns inte pappa och pallen blev stående i källaren för att Gert skulle titta på den sen.
Det blev aldrig sen :) Det är ju vanligt att det blir så tror jag haha :)
Det var inte bara att skruva fast benet, utan den behövde min pappa då <3 Han kunde klura ut så bra hur man skulle göra.
När vi skulle flytta så fick jag ta ett beslut, ja jag slängde min fina pall :(
Den passade inte in alls hemma vid mig egentligen, men jag hade velat ha den kvar då jag tyckte om den.
Nu är det inget jag grämer mig över alls, nej, men jag minns hur jag tänkte på min pappa och nästan blev arg på honom. Han hade fixat den direkt han som kunde så bra.

Han var verkligen en fixare och tog sig an det mesta. Han var inte bara snäll, nej han var snabb och proffsig också.
Ja min pappa, gud så jag saknar honom!
Han kunde nästan allt, han kunde bygga hus, snickra det mesta och tapetsera.
Ja jag tänker skryta lite om honom, och han var min pappa! Han gillade att ha projekt och han var noga och duktig.
Jag älskade och älskar min pappa.

Han och jag var ganska lika, i sättet då menar jag. Utseendemässigt vet jag inte, men till sättet.
Han finns klart i mitt minne, i mitt huvud.
Jag känner nu då jag skriver om honom att det är lite tungt, men sånt är ju livet ibland.
Det händer hemska otäcka ledsamma grejer som man måste ta sig igenom för att orka med allt.
Jag är ledsen och sorgsen över det som var då, och jag saknar honom.
Jag får ju lov att acceptera att det är så som det är, och bara försöka finna någon styrka med den känslan.

Ja det var ju fars dag jag började skriva om, vi firade Gert lite med god mat och fika efter det.

Melina kom först med ett paket till Gert och sen kom Marielle och Daniel <3
En bok och en låda med skumtomtar, ja den "kombon" är inte alls dålig för honom haha :)

Gert är ju inte pappa till mina tjejer, men deras riktiga pappa vill inte finnas vid att han är deras pappa. Dom senaste kanske sju åtta åren ( jag minns faktiskt inte ) så har dom fått vara utan honom, det är hans val och enligt mig ett förskräckligt dåligt val!

Två världens finaste tjejer har jag, ja jag tänker att jag är glad för att dom haft mig, som aldrig skulle försvunnit eller tagit avstånd oavsett vad som hänt.
Nej jag älskar dom och har gjort sedan dom låg i min mage. Dom allra bästaste i hela mitt liv.

Gert har funnits i vårat liv i elva år, snart tolv, och dom har växt upp med honom kan man säga.
Det har inte alltid varit lätt att få till allt, men det har fungerat.
Han har aldrig tagit någon papparoll för dom lika som jag inte velat vara Gerts pojkars mamma.
Nej dom har ju sin alldeles egna mamma!

Det är många som gör fel när dom separerar eller skiljer sig och träffar någon annan. Många försöker ta en roll dom inte behöver ta. Som dom inte ska ta!
Det räcker med att bara vara en vuxen människa med sitt egna namn.
I mitt fall Nina. Pappa och Nina liksom :)
Eller mamma och Gert. Enkelt och inga krusiduller.
Jag skriver och pratar av egen erfarenhet här.

Om alla kunde backa lite och göra det enkelt, och inte blanda in avundsjuka och egna oros känslor, ja då skulle alla barn med frånskilda föräldrar må så mycket bättre.
Jag skulle kunna skriva precis hur mycket som helst om det här ämnet, men snuddar bara lite vi det.
Jag vet hur jag känner inuti och jag är glad att jag var bara Nina, att jag inte försöker/försökte tävla med någon om något som inte går att tävla om.

När man träffar någon som har barn, ja då bör man tänka igenom allt noga. Det är så viktigt att man vet vad det innebär och vet vad som komma skall liksom :)

När jag bakade i veckan som var, så tyckte Melina att vi ju inte kunde baka lussekatter utan julmusik? Hon hade ju så rätt så. Vi satt förstås på lite julmusik medans vi bakade.
Det är mysigt med julen, det har jag alltid tyckt.
När barnen var små så ville jag ju ha det riktigt juligt, men nu då alla våra små barn har blivit stora så känner jag inte lika alls.
Jag vill gärna ha mysigt nu med, men absolut inte som då.
Några tomtar, ljusstakar och någon julstjärna. Kransar ute förstås och kälken med tomten ute på bordet, ja men sen är det bra liksom.

Vi har varit på lite granrisjakt ;)
Ja det är ju liksom dax för lite kransar och eventuellt ett par bockar.
Det blev en rolig men jätte regnig dag.  Jag och vi valde helt fel dag! :)
Vi ska pyssla med riset någon dag snart, men då tar vi en fin dag så det blir mysigt att var ute, gärna en solig dag.
Jag visar lite bilder från november 2014 :)

Vi pysslade, och då hjälpte min Melina till lite :)

Mitt assistansbolag ska ha lite julpyssel om några veckor och Robban ringde mig och undrade om inte jag skulle kunna komma och göra kransar tex. Min chef Carina hade berättat för honom att vi brukar pyssla mycket här hemma :)

Suddigt kort på Maria :)

Nu är det Maria som brukar göra kransarna, och hon är jätteduktig på det.
För att göra kransar så behöver man ganska jättemycket granris, och det är inte så enkelt att plocka så att det räcker till alla som vill vara med.
Han förstod det så det blir inget sånt pussel. Dom får hitta på något annat, och dom får säkert jätteroligt och mysigt.

Lussebullar hör till julpyssel tycker jag :)

Vi är bjudna till julbord i Falun med Libra som är mitt assistentbolag om ett par veckor, det ser vi fram emot förstås.
Mysigt och jätteroligt att se och träffa några som var med på min första resa utomlands sedan jag blev sjuk. Sa Coma på Mallorca var det den gången, samma ställe som vi var till nu i höst.
Det finns så många härliga människor som jobbar och gör allt för sina brukare, lika som mina fina.
Ja vi som har Libra som bolag ska vara så nöjda och glada för dom är så himlandste bra.
Om ni läser det här och om du Robban läser, så är ni alla fempoängare!! Varenda en!!

Nu till något som hände för flera år, men som fortfarande rör runt inuti mig.
För några jular sen så vaknade vi av att det brann på våran altan, ja tomten stod i brand!
Om jag inte hade vaknat, så hade hela huset med oss brunnit upp. Det fick så fort!
Jag är så här i efterhand och var då med superglad att jag är så lättväckt.
Om jag inte hade varit det så tro jag helt ärligt att vi inte levt idag. Mycket om!?
Ni som undrar varför tomten brann ska få en förklaring nu.
Vi hade gjort en egen tomte av kläder från ett överskottsbolag som vi beställt.
Gert hade fyllt den med halm och lite allt möjligt för att den skulle se så verklig ut som möjligt.

Jag hade ställt en stor lykta bredvid med ett stort ljus i som jag tände på kvällen innan julafton.
Vad jag inte visste var att just det ljuset inte fick stå i en lyckta, och inte på ett altangolv!
Ljuset skulle stått ute på backen. Jag skulle också förstås ha släckt ljuset då vi la oss, förstås!!
Ljuset tog eld i lyktan och sen var det kört eftersom tomten stod precis bredvid.
Ja vilken morgon, absolut den värsta julaftonsmorgon jag varit med om, ja förresten den värsta morgonen i hela mitt liv.
Om vi inte haft en brandsläckare så hade vi inte klarat huset, vi behövde inte ringa ut brandkåren utan fick stop på elden, i tid.
Ja minsann i sista minuten kan jag säga. Jag blir alldeles andfådd bara genom att skriva hur det var, den där morgonen.
Nej nu måste jag ta bort den morgonen haha :) Jag blir alldeles uppjagad sittande här i sängen då jag skriver.

Nu backar jag lite, till i Lördags, då tog jag och Maria oss en tur till stan.
Vi tog färdtjänst till stan och sen tog vi en promenad hem.
Det var strålande väder och solen sken. På stan så blåser det alltid jättemycket tycker jag och i Lördags var det väldigt kall blåst.
Jag hade underställ, mjukisbyxor, termobyxor och sist men inte minst en täck kjol.

Det är lite svårt att få i mina fötter bra i skorna :)

"Moonboots" på fötterna måste jag ju skriva också. Ja som ni förstår så hade jag många lager varma kläder, allt för att inte frysa, Jag ogillar verkligen att frysa.

Jag hade min lilla vanliga rullstol och det gick att åka utan att fastna, det var perfekt väglag för den då. Maria gick och jag åkte, och när jag handlat det jag skulle på stan med Marias hjälp så åkte vi till loppiset på trekrokarsgata.
Där hittade jag ett så underbart fint gammalt fönster. Hur många fönster kan jag behöva mån tro?
Och lika med dörrar? Ja jag förstår då inte, men jag bara blir störtförälskad!

Jag hittade en jättefin pepparkaksburk som jag slog till på också, men jag visste att jag köpt något liknande förra året, men mindes inte alls hur den såg ut.

Den vänstra är ny :)

Ja ni ser ju, dom är ju liksom ett par, dom hör ihop.
Jag är jätteglad för mitt köp, ja det kommer att bli kanoners då jag ska julpynta lite.
Nu dröjer det några veckor än, men jag kan ju börja planera lite redan nu.

En dag så tog jag min stora rullstol då jag skulle ut för att få lite luft.
Herregud så bra den är!!
Jag kan åka i vilket slask som helst utan att köra fast, helt underbart.
I år kommer jag inte att vara lika inlåst som förra året, ja alltså inte inlåst på riktigt.
Det är ju så då vädret är dåligt, ja jag behöver jag ju komma ut iallafall,  ja jag behöver verkligen en promenad ute i någon eller några timmar varje dag.
Det är viktigt för mig att få intryck överallt och bara vara. Ja jag älskar det.

Marielle och Stina <3

Marielle kom hit och hälsade på inte bara i söndags, nej en till dag i veckan. Stina och Tyke var också med och fick lite "mormorkärlek" av mig <3
Vi fikade och vi åt lite mat innan hon for hem till Nora igen.
Hon tycker inte att det är långt alls att åka hem hit för att hälsa på lite, och jag blir ju jätteglad för att hon vill komma hit lite.

Maria med Stina <3

Nu ska jag försöka rätta lite så det blir läsligt.
När jag skriver så skriver jag bara på även fast jag stavar totalt fel ibland.
Jag kan inte stanna upp då fingrarna är på skrivhumör. Nej då hinns inte det med, att ändra något.

Jag hoppas att det inte är allt för rörigt idag :)

Kram kram till er alla <3