Jag börjar varje morgon med träning, ja nästan varenda morgon!
Nu går det inte precis varenda morgon om jag ska iväg någonstans och ska vara där tidigt, men varje dag ska det helst bli.
Min massör Elin tycker det är bra om jag har någon vilodag också, så vi får se, men min ambition är varje dag :)
Jag är så glad och lycklig över mitt gym. Jag känner mig redan starkare sedan jag fått börja träna med det. Lovely! Helt underbart härligt!!
Nu är det kväll och jag skriver igen, jag passar på då jag är ensam och det är alldeles tyst runtomkring mig :)
Jag kan gå in i mitt skrivande oavsett, men det är så mycket enklare att skriva då det är tyst runtomkring mig.
Jag försökte skriva här i veckan då Gert hade fotboll på på TV:n, men nej, det vart för rörigt tycker jag, och så pratade Gert med mig lite då och då :)
Han kommenterade mest fotbollen, men han glömde att jag skrev, och förstås att jag är fel person att prata om matchen med då haha :) Det gör ju ingenting alls, jag passar på nu istället :)
Nu tänkte jag skriva lite om vad jag har sysslat och pysslat med sedan sist jag skrev :)
Häromdagen så skulle jag till Falun för en magnetkamera röntgen igen. Det brukar ta runt en timme och det går alltid bra, men bekvämt ligger man inte :)
Ljudet är väldigt högt och extra för mig som inte vill ha hörsel kåpor på.
Nej det går inte att ha dom på då det ska det på som en mask för att fixera mig och huvudet.
Nej då masken ska på då blir det att trycka och göra ont, så jag brukar välja bara hörselpluttar, vilka inte hjälper så mycket.
Direkt maskinen börjat låta den här gången så trodde jag att jag skulle få trycka på larmknappen, det riktigt gjorde ont i hela huvudet av ljudet.
Efter någon minut så slutade det värsta ljudet och det kom aldrig tillbaka.
Istället så var det alla andra olika ljud som knackar och dunkar och ja herregud vilken maskin, men vilken himla bra maskin måste jag säga.
Efter en stund så körs jag ut ur hålet för att få kontrast i armen.
Jag hade "emlat" (bedövningssalva) på fyra ställen, men han som skulle sticka mig, han stack mig utan att kolla dom ställen jag emlat på, på ett ställe jag aldrig blivit stucken förut??
Han var bra, skitbra, och han träffade på första försöket. Men vad var det han inte förstod med emla krämen? :)
Bedövnings salva, jag tycker inte om att det krånglar och gör ont som det oftast gör.
Det gick bra och jag överlevde förstås, men så det kan vara haha :)
Han var väldigt skicklig iallafall och det är det viktigaste.
När jag är på röntgen och dom ska ge kontrast så missar dom aldrig, nej dom är så suveräna.
Varför har du på emla då kanske ni undrar, ja det undrar jag med faktiskt. Jag tar väl det säkra liksom.
Nästa gång ska jag inte ha på emla, nej det går ju bra iallafall, och utan, dom är proffs!!
Jag brukar alltid gå till labb för att ta prover då ju dom inget annat gör på dagarna. Många är ju jätteduktiga, men det är många många gånger som dom missar och får leta och göra illa mig.
Nej fy då, jag önskar att jag kunde få gå till röntgen istället då jag ska ta prover :)
Jag har haft krångel med min kära kateter som heter suprapubis kateter. Jag skriver mer om hur den fungerar lite längre ner.
Det har läckt både ur hålet på magen och så har jag kissat på mig vanliga vägen.
Ja i flera dagar var det tråkigt och jobbigt, och framför allt äckligt!!
Katetern läckte så att det blev kiss från hålet i magen på täcket. Äckligt och ofräsht kan jag lova att det känns.
En morgon hade jag fått nog så jag ringde till gyn i Falun, och jag fick komma till min sköterska där som brukar byta min kateter.
Vi beslutade att byta då jag ändå var där. Hon var så snäll och hämtade en doktor som var ledig just då, för att jag skulle kunna fråga honom om några saker eftersom jag var lite orolig.
Jag har i flera dagar känt mig orolig och samtidigt trott att det skulle gå över av sig självt, vilket det ju faktiskt gjort förut.
Jätteskönt att få träffa doktorn och han bestämde att en urinodling skulle göras för att utesluta någon infektion.
Innan vi for till Falun den morgonen så satt jag på toaletten, det var en toadag den dagen :)
Ja pinsamheter är det slut på i mitt liv känner jag, så jag berättar hur det kan vara :)
Jag satt alltså på toaletten och hade fått microlax, vilket jag måste ha för att något ska hända.
Ja ni alla vet ju att man bara vet att man behöver gå på toaletten, men så enkelt har inte jag det, det gör inte jag.
Nej jag vet bara att jag behöver på toaletten, men hur ofta eller när, nej det få min kropp anpassa sig efter när jag bestämt haha :)
Jag gick varje dag förut, men då jag pratat med min neurolog, så bestämde vi att jag skulle prova med varannan dag. Och så gör vi.
Nu tillbaka till det jag skulle berätta haha :)
Jag satt där på toaletten och väntade, väntade på att något skulle hända, och då hörde jag det!!
Det skvalade i toaletten, jag kissade!!
Om ni visste vilken härlig men konstig känsla. Jag kunde kissa, två gånger till och med, helt utan att veta vad som var på gång :)
Det är inget jag kan bestämma att jag vill göra, och då jag har min kateter som fungerar, ja då händer det aldrig.
Men nu vet jag, jag gjorde det två gånger, men jag hoppas förstås att det inte blir så igen, för jag vill inte kissa på mig, jag vill ju att katetern ska fungera..
Nu tillbaka till Falun och gyn.
Då jag fått en ny kateter så åkte vi hemåt, men vi stannade för lite mat i Borlänge.
Från Falun till Ludvika med ett litet mellan stop i borlänge så hade jag inte kissat på mig, helt amazing och underbart.
Ja det är inte klokt så skönt det kändes.
Efter ett par dagar så fick jag svar att jag behövde medicin mot en infektion.
Antagligen var det infektionen som gjorde att det "kläggade" igen själva änden på slangen som är i urinblåsan. Jag får se då jag ätit ur kuren om det blivit bättre, annars är det något annat :)
Jag har min suprapubis kateter att tacka för mitt liv!
Ja jag fick mitt liv tillbaka tack vare den.
Hur skulle jag ha mått, vad skulle jag gjort om inte??
Ja den frågan ställer jag mig titt som tätt.
Jag skulle fått lov att bara vara hemma, och jag skulle fått lov att kissa på mig mest hela dagarna.
Man kan tömma sin blåsa själv med hjälp av en annan slags kateter, men med en spastisk kropp, ja min kropp var så mycket mer spastisk än den spastiskaste.
Det hade inte funnits en chans att jag kunnat fixa det, nej jag hade fått bli hemma jag.
Det skulle inte ha hunnits med att få mig från där jag satt till toaletten om jag blev kissnödig, nej det hade aldrig hunnits med. Jag hade fått kissa på mig :(
Som ju alla vet, ja alla som läser det jag skriver. Ni vet ju att jag vill var ute, jag vill få luft.
Ni vet att jag bakar och lagar mat, ni vet att jag inreder och pysslar.
Utan min kateter hade jag aldrig kunnat göra allt det jag kan göra nu, nej jag hade verkligen varit fånge i min kropp!
Nu är jag fri, ja sedan flera år så kan jag göra vad jag vill, ja faktiskt nästan vad jag vill, och det är en gudomligt skön känsla. Tacksam är jag verkligen.
Min doktor då, nu har han gått i pension, berättade om suprapubisen då jag var där till han en gång, men nej, jag skulle då minsann inte ha en sån jag :)
Jag vet inte hur lång tid efter det samtalet som det tog, som jag funderat lite då och då på den kateter sorten, hur lång tid det tog innan jag bad att få en, helst direkt.
Han hjälpte mig, och det dröjde inte alls länge efter min önskan tills jag fick tid i Falun för operation.
Jag hade på den tiden ingen känsel alls i nederdelen av kroppen, nej under brösten och ned var den helt död :)
Min doktor, Ingela hette hon minns jag, hon var verkligen världsbäst!!.
Ingen bedövning behövdes och sedan dess är jag henne evigt tacksam, ja min doktor som hjälpte mig dit också förstås.
Det blev lite krångel direkt jag kom hem efter operationen, så jag fick lov att åka tillbaka direkt nästa dag, för att då bli inlagd i en vecka tror jag. Nästan en vecka iallafall.
I början var det spolning en gång i timmen, ja ni kanske förstår att det blev väldigt svårt att sova på natten. Varje gång dom spolade så blev jag att kissa på mig, och vem kan sova och samtidigt kissa på sig? jo bebisar förstås :)
Det var så att när Ingela hade gjort hål i magen för att en slang skulle kunna gå igenom, så hade hon träffat ett blodkärl. Det ledde till blod in i urinblåsan, vilket i sin tur gjorde mycket koagler (torkat blod) som stoppade upp flödet. Tack och lov att allt rättade till sig till slut.
Efter dom dagarna så hag jag aldrig haft såna stora bekymmer.
Jag älskar min kateter, ja det är absolut den bästa uppfinningen för mig, jag är så tacksam.
Nu blev det väldigt mycket skrivande om just min kateter, men det kan vara många som undrar hur det är, och så finns det nytillkomna läsare med samma sjukdom som mig kanske, som vill lära sig allt om Ms som ju jag också ville i början.
Ja jag läste allt jag kunde komma över, jag plöjde det mesta.
Nu har det gått över sedan många år, den tiden är förbi.
Jag tänker och har sagt till min doktor att jag inte orkar läsa om allt som alla skriver. Jag räknar med att doktorn hör av sig då det finns något att göra för mig, ja så känner jag.
Jag orkar faktiskt inte veta mer, nej det lilla jag vet och kan, det räcker. Det räcker gott för mig.
Ja mycket krångel har det varit dom sista dagarna, men mycket bra också förstås.
Jag har inte hunnit med alls allt jag tänkte mig från början, men ganska mycket iallafall.
Jag har bakat, förstås så har jag det. Än är det några matcher kvar och nu är dom väldigt viktiga, ja alla dom resterande matcherna är jätte viktiga.
Dom håller på att kvala sig upp eller vad det heter :)
En dag så tänkte jag göra lite som jag inte brukar göra. Jag tänkte göra lite mat, men jag kan nog faktiskt inte göra lite mat jag :)
Jag tänkte göra flera olika rätter, men mindre, mycket mindre än jag brukat, men hur lyckades jag med det? Inte alls faktiskt haha :)
Jag gjorde köttfärssås, köttbullar och köttfärs med vitkål i en gryta.
När jag höll på med det så hade jag tänkt att göra en makaroni pudding med köttfärssåsen från början, men ändrade mig.
Det fick bli en makaronipudding med skinka istället :)
.
Ja det är inte så konstigt att tiden går fort, väldigt fort. Då jag har så mycket på gång hela tiden så försvinner ju både tid och rum.
Jag är glad över att jag fixar och lagar och bakar som jag gör.
Det blir många matlådor i frysen, och det kan vara jättebra framöver då jag kanske inte vill eller har ork och lust att göra mat.
När säsongen är över för i år så vet jag inte hur det ska bli med mitt bakande :)
Jag kan ju inte fortsätta iallafall, för så mycket frysar har vi ju inte haha :)
Killarna som spelar alla hockeymatcher Gert är med på, får var mina försöks killar ibland då jag bakar sånt jag aldrig gjort förut :)
Det är roligt att göra nya recept, men jag har svårt att göra nya varje gång, så rutor och bullar blir det mest, lite titt som tätt.
Nej nu har jag skrivit så mycket så mina händer är trötta, jag försöker ge mig på att rätta allt innan jag är klar och kan lägga ut.
Jag hoppas att du har det bra och att du mår bra :)
Kram kram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar