Vi är aldrig nöjda!!

Hej hej!

Förra året så satt jag och sydde, ja så jag sydde!!

Det började med en idé, ja jag fick en lite tokig idé :)

Jag köpte trasmattor på "jem och fix" här i Ludvika, ganska många behövdes det :)

Efter inköpet av mattor så behövde jag köpa den största stoppnålen som fanns på Hema (tygaffär).  

Ja efter det så hade jag ingen ursäkt till att inte börja sy.

Jag sydde och jag sydde och det var ingen konst alls i början, men sen blev det tungt, ja ibland jättetungt och drygt. 

Men jag är envis och jag hade min bild i huvudet, jag tänkte inte ge upp, nej minsann jag skulle göra det som varit min idé.

Jag blev jättenöjd och då hösten kom så dammsög vi mattan och vek ihop den för förvaring i förrådet i källaren. 

Nu den här sommaren, ja den började supertidigt. Vi gjorde rent och oljade in golvet innan det var dax att lägga ut mattan igen.

Jag kan säga att jag blev lika nöjd nu som förra året, jag är så glad att jag gjorde precis som jag tänkte och hoppades på skulle bli bra.

Jag vill visa er lite bilder på hur fantastiska mina pelargoner blommar. 

Dom trivs jättebra och jag bara älskar dom. Pelargoner i gamla lerkrukor, ja för mig kan det inte bli finare ute på sommaren. Inte någon variation visserligen, men men, jag vill ha det så som jag vill, och vem vet hur jag vill om några år :)?

Vita pelargoner brukar oftast, iallafall hos mig och i många år blivit bruna fort, jättefort så har det blivit så. Jag har fått plocka bort fula blommor nästan varenda dag.
Nu har jag inte behövt ta bort en enda, nej dom blommar så fint och dom är vita allihopa.
Jag älskar att vara ute då det är fint väder, och då det blommar så fint så är det ljuvligt att vara ute på altanen. Jag har den lyxen, ja för mig är det LYX med stora bokstäver. Jag kan om jag inte ska någonstans ligga ute i solen, ja hur länge jag vill.
Ja tänk att jag faktiskt kan och får det, att det är min tid och att jag bestämmer över den.
Ja jag har ju skrivit det förut, men jag har så himla bra dagar.
LYX för mig som älskar solen, ja jag kan inte få nog av den.

Melina hade bokat in Filip till veterinären en dag för att kolla upp några skorvar som han har fått. Det ser lite ut som att han har eksem.
Han tappar extremt mycket hår, det spelar ingen roll hur mycket man borstar honom.
Veterinären var inte expert alls på kaniner, så hon gav mig ett namn på någon jag kan ringa om just pälsen och vad dom tror det kan vara.

Melina skulle jobba så hon hade inte tid att stanna där tills vi fått besked om det fanns kvalster eller ej.
Veterinären tog prov på Filip för att kolla om det kunde vara kvalster igen, men hon såg ingenting alls, så det var ju bra.

Hon tyckte att han skulle behandlas mot kvalster ifall att, så han fick droppar i nacken, lika som sist. 

Han fick åka hem med mig i rullstolen och Maria cyklade.

Då man tror att det är kvalster så behöver man sanera så gott det går hemma. Ja hela hans bur och där han springer runt. Mattor soffa och ja, det tar sin tid.
Ganska mycket jobb är det och Maria var så snäll och hjälpte henne med det.

 

Då vi kom hem till Melinas lägenhet så var grannens katt ute och ville gosa.
Först strök den sig på Marias ben, och då hon sprang upp med Filip så klättrade katten upp till mig.
Åh så mycket pussar jag fick, och vad mycket mys.
Jag hade hår i hela ansiktet, och förstås på hela mig haha :)
Vilken katt!! Ja han eller hon hade jag gärna lånat med mig hem, vilken underbar myskatt.

I mitt förra inlägg så skrev jag om Erica som jag träffat på loppiset. Finaste Erika.

En kväll då vi var till affären så var både Erica och Anita där, Anita är Ericas mamma.

Så roligt att träffa dom och nu blev dom mer eller mindre tvingade av mig haha :)
Ja att vara med på kort är inte deras favorit syssla :) Men dom ställde upp till slut haha :)

Det var så roligt att träffa på dom, och jag ska bjuda hem Erica snart för en mysig pratstund :)
Jag känner på mig att den blir lite längre än en stund haha :)

En dag så hittade jag på en liten fin dockvagga på en köp och säljsida på facebook, jag slog till!!
Den fanns i Smedjebacken, och jag visste vart hon bodde eftersom jag köpte en bänk av henne förut. Gert fick åka dit och hämta när han slutat jobbet.
Jag blev så himla nöjd, den var verkligen supersöt.

Nu till något som gör mig förargad, ja jag blir faktiskt det.

Alla som skaffar djur borde få ta körkort. 

Kaniner, ja ni vet ju att vi tycker om kaniner. Vi vill hjälpa kaniner som ingen vill ha, så vi adopterade våra  från "Varglyans omplaering för smådjur".  

Våra förra kaniner adopterade vi också från det här stället.

Hur kan man skaffa en eller flera kaniner för att sen tröttna efter kanske fem månader, kanske tidigare.

Det är ju ett livslångt engagemang att skaffa ett djur, i det här fallet så ända tills kaninen dör. 

Jag kan bli superarg över det, dom är ju pinsamt dumma dom som skriver att dom inte har tiden som kaninen kräver? Och så har dom haft kaninen en kort period?  Det kanske man borde tänkt på innan, eller??

Så jäkla dumt, och då tycker jag att man skulle få göra tester och svara på många frågor innan man får köpa någon. Skriva ett kontrakt borde man också få göra. Om man sen inte följer det man lovat så borde man få böta, ja mycket böter.

Det kanske skulle göra så att människor tänkte till ordentligt innan införskaffande av djuret.

Det finns så himla många kaniner som ingen vill ha<3

Nu några bilder på våra livsnjutare <3 Bruno 9 år och Mimmi som är 6 år.

Häromdagen så hade det här blivit på min mailsida. Hur mycket "skit" ska det komma till min mail?
Det är ju allt från att jag vunnit en telefon till att jag kan få xtra pris på viagra?
Så irriterande, och det är inte alla man kan ta bort, nej det finns inte den möjligheten på många alls. Jag kan radera förstås, men om jag vill trycka in att jag inte vill ha fler utskick så går inte det alltid.

En dag så skulle jag till hjälpmedelcentralen, för att få min nya manuella rullstol fixad så den passade mig. Då vi kom dit så hade hon vi skulle till glömt bort att jag skulle komma, så det fanns ingen tekniker på plats som hade kunnat göra något. Vi bestämde en ny dag :)
Vi bestämde att vi skulle äta tårta nästa möte ( som plåster på såren liksom ) då både hon och jag fyller år före och efter nästa datum/möte.
Det blir jättebra och jag har ju ingen panik alls med den :)

Min ena vikarie Mervat var det som följde mig, och vi tog en sväng till både Intersport först ,och sen Ikea. Ja det blev en bra dag iallafall :)
Mervat testade min manuella rullstol och det gick ju riktigt bra, hon var duktig :)

Jag vill förändra världen, rädda världen!!

Vi i Sverige, vi är aldrig nöjda, nej det är vi då inte.
(kanske inte i andra länder heller, det vet jag ju inte)

(Jag tror att det var Maria som började prata om det här ämnet, och jag bestämde mig för att skriva lite om det )

Ibland är det för mycket sol eller för lite, för varmt eller för kallt. Blåsigt eller så står luften alldeles still.
För mycket snö, eller så är det för lite. För mycket regn, eller alldeles för torrt, beroende på om det är för varmt eller kallt.

Tänk så lite vi har att prata med varandra om?
Ja herregud så vi gnäller över sånt vi inte kan var med och bestämma.
Det hjälper ju inte att gnälla, utan man får ta dagen som den kommer, då man ju inte kan påverka.

Jag är alldeles säkert också lite gnällig, men jag tror att jag är det lite mindre än många andra.

Jag har så mycket annat jag kan prata om eller diskutera, än om vädret.

Det finns massor av viktigare saker än vädret. Men sluta iallafall gnälla över det.
-Om det regnar, klä på dig regnskydd innan du ska ut, eller var hemma.
-Om det blåser, sätt på vindkläder.
-Om det är kallt, ja klä på dig mycket och tjock jacka och byxor, mössa och vantar.
Hur svårt kan det vara liksom egentligen?

Ja nu gnäller ju jag, ja det låter iallfall väldigt gnälligt! Men det är så som jag tycker bara.

Herregud säger jag bara, vi lever ju.
Jag har varit med om mycket i mitt liv, ja jättemycket. Kanske är det på grund av allt jag gått igenom som gör att jag tycker att man ska sluta gnälla, gnälla över saker man inte kan göra något åt.
Att börja leva istället och ta tillvara på dagarna som bara rusar fram.
Att finnas, så himla viktigt att bara få finnas.
Ta till vara på dagen och strunta i att tänka så negativt, försök se allt på ett annat sätt.
Ja då man inte gjort det förut så krävs träning och det är där jag egentligen kommer in.
Jag skulle faktiskt gärna vilja hjälpa människor ur dåliga mönster.
Nu kan jag förstås inte det, nej men om jag kunnat, och om jag varit utbildad, ja då hade det varit något för mig.

Om alla försökte tänka lite annorlunda, att inte bara se alla jobbigheter eller svårigheter.
Ja om det gick så skulle hela livet se annorlunda ut, ja faktiskt hela världen.

Nu lite önsketänkande:
Jag kanske borde utbilda mig, ja tänk vilken skillnad det skulle göra och det skulle förstås bli en livslång resa. Alla länder behöver ju också hjälp, ja ni förstår ju vilken idé.
Inga bråk och inga krig skulle det behöva bli eller vara om alla bara lyssnade på dom enkla sätt jag kan, det är så enkelt att vem som helst kan.
Men sen kommer viljan, man måste vilja förändra och ge alla en chans. En chans att bättra sig och lära sig enligt "Ninamodellen! :) Haha :)
Ja min fantasi är det ju inget fel på kan man väl säga, ja fantasi, men en stor önskan om att det kunde få vara så på riktigt.
Men då kanske inte jag bara, nej det blir lite krångligt för mig att resa runt med min rullsol i alla länder. Jag får fortsätta att drömma och önska, för det gör jag.


Jag nynnar ofta på låtar som inte är mina favoriter alls, "i natt jag drömde" tex, ja jag får oftast den låten och "SJ SJ gamle vän" till mig som jag nynnar på.
Det finns inga soldarer mer, det finns inga mer gevär, och inte heller något som det ordet militär.
Just så skulle det ju kunna vara.
Dom gamla låtar jag får i mitt huvud är inga favoritlåtar kanske ni förstår, nej men visst har jag sjungit dom i skolan många gånger då jag var liten. Att kunna all text och alla ord, nej det är inte jag alls.
Någon bor in sig i huvudet på mig och ger mig låtar av någon anledning.
Det har varit så sen vi flyttade hut, så det kanske är härifrån det kommer.

Nu tillbaka till idéen om att jag skulle få alla att lära sig att tänka annorlunda, hur skulle det gå till?
Hur skulle jag kunna bli ett så känt namn, en känd person som alla människor lyssnade på?
Den dagen jag kommer på det, ja då vet vi, ja då vet vi att det är en förändring är inom räckhåll :)

Nu till lilla Filip igen.
Några dagar efter att vi varit till veterinären i Ludvika så ringde Melina till Falu djursjukhus.
Det var helg och kväll. Filip hade inte mått så bra dom sista dagarna, nej han åt knappt och han hade inte bajsat. Jag följde henne och Filip till veterinären.

Han var superduktig, jätte duktig lilla Filip.
Men vi alla tre i rummet fick vara med om något riktigt läskigt.
Filip blev rädd, och satt klorna i Melinas axel och kom flygande, ja han flög verkligen!
Veterinären var snabb och hon och Melina fick precis tag i han då han skulle landa på mina fötter.
Ja vi alla hade puls efter den flygturen, lilla Filip.

För att känna sig säkra så blev resten av undersökningen och sprutorna gjorda på golvet.

Veterinären undersökte honom och kände att han var gasig i magen.
Han fick sprutor som skulle hjälpa magens tarmar igång :) Vätska och B-vitamin fick han också. Melina fick medicin som hon skulle ge honom i några dagar.

Jag  grejade med mat en dag och kände att jag var så sugen på att göra blåbärsmuffins.

Ja jag hade ett recept som jag tänkte testa.

Fy så ogoda dom blev!! Inte alls goda men Gert åt upp sin han, det gjorde inte jag!! :)

Det receptet hamnade i slänglådan :)

Ja ibland blir det inte som man tror eller vill, men men, så kan det vara.
Jag ska nu rätta all min text, puh jag kan inte förstå hur det ens är möjligt att det är jag som skrivit all text, men det är det ju !?
Så mycket rättning, får dela upp det på flera dagar, ja jag kommer inte att orka annars tror jag :)

Jag avslutar med att visa hur fina min röda vinbär är, och så goda! Jag verkligen gillar dom, och trots att dom är ganska sura, så är dom goda och det är sommar för mig.
Krusbären är inte mogna än, men snart så kanske.

Jag hoppas förstås att allt är bra med er som läser mina hemskt långa inlägg ibland.
Ja för oftast är dom så här långa, jag vet inte hur det går till.

Kram kram till er alla.