Man måste vara frisk för att orka var sjuk!!

Hej hej!

Jag börjar med att berätta om min kära man och hans smärta som har varit helt olidlig, att det berodde på ett diskbråck.
Jag har ringt och jag har ringt och jag har ringt igen! Jag har pratat med många, och blivit bollad med. Jag har blivit arg, ja jag blev så arg att jag började gråta då han i andra änden var helt dum!! Han sa att han hade andra som behövde hjälp när jag ifrågasatte en grej!?
Gert hade ju superont!!
Gert har försökt han med, och blivit bollad mellan olika ställen, det går inte att göra så!
När man är sjuk så orkar man inte, nej minsann! Nej man orkar inte och man behöver verkligen vara frisk för att orka vara sjuk. Jag som inte är sjuk, jag orkade inte jag heller i telefonen med en pappskalle haha, ja det ordet dök upp bara :) Nej man orkar inte vara stark då man är sjuk och man orkar inte föra sin egen talan, jag tror nog att dom flesta känner så.
Jag om någon vet hur det är med bollandet och man inte får hjälp, redan då på 1990- talet, ja det var lika då!? Hur kan det vara så fortfarande undrar jag då? Varför har det inte blivit bättre?
Jag kommer alldeles säkert skriva om just det i ett annat inlägg :)
Det kommer lite mer positivt längre ner :)

Ja vilka dagar, och inte nog med det, det kom och det kommer att komma fler.
Diskbråck, ja så säger läkarna utan att ens ta på honom?
Ja dom hör ju på hur Gert berättar så dom vet väl då då vad det är helt enkelt, men ändå?
Ingen röntgen, nej det gör man inte förrän innan en operation och operera gör dom inte om det inte blir värrä eller sätter sig på kisseriet. Ja så är det tydligen?
Ja jag har kämpat, jag lovar att jag försökt, men till ingen  nytta kände jag ju.
Så jobbigt att vara bredvid, så hemskt jobbigt!!
Jag vill ju att han ska få hjälp, direkt!!
Han fick till slut efter mycket ringande åka liggande transport till Ludvika lasarett, för att senare åka till Falun. Ja han kan inte sitta, det går verkligen inte.
Melina skjutsade mig dit och var kvar en stund innan hon åkte hemöver då hon skulle på lite middag med Oscars släkt.
Jag tog färdtjänst hem och Gert fick åka transport hem lite senare än mig.
Vi fick ju inte plats i en och samma bil då jag ju sitter i min rullstol som tar stor plats.

Medan jag var kvar så kom doktorn in en gång och förklarade läget och han fick iallafall medicin med sig och recept utskrivet på fler, så han skulle orka ta sig igenom dagarna och nätterna som kom.
Morfintabletter som inte hjälpte ett dugg!
Dom morfintabletterna skulle räcka upp till tolv timmar, men efter fyra fem så var det kört igen, och då kunde man ju inte ta fler!
Jag ringde igen, ja jag ville ju veta om han kunde få ta mer eller inte.
På ett ställer så fick han inte ta mer sa dom då andningen kan upphöra. På ett annat ställe så kunde han ta mer men då bli beroende, ja men vad han han att välja på? Han ökade med en tablett till till natten, men det hjälpte inte det heller.
Det går inte att stå ut när det är som värst för honom, nej det går inte.
Det är nervsmärtan som inte går att ta bort, bara minska om jag förstått rätt, så det är svårt.

Den doktor han hade på akuten i Falun som skrev ut tabletterna och förklarade läget hörde av sig efter ett par dagar för att fråga hur han mådde? Det händer inte nu egentligen, förut för några år sedan så kunde det hända. men inte nu! Det finns ingen tid över nu.
Bra där känner jag! Medmänsklighet känner jag då! Hon hade förstått att det var på riktigt.
Hon skulle prata med någon annan läkare för att ta hjälp och höra av sig om det kunde finnas något mer att ta. Hon ringde igen!! Ja ni läser rätt, hon ringde! Yes!!
Han fick en muskelavslappnande tablett och två andra mediciner han kunde ta samtidigt. Han har inte testat det mer än en dag än, och kan inte veta om det blivit någon förbättring. Inget som märkts direkt iallafall. Skönt bara att veta att någon bryr sig och vill hjälpa till att få prova alternativ.
Doktorn skulle ringa imorgon igen för att kolla läget!
Kan hända att mina samtal gjort lite nytta iallafall, ja jag väljer att tro i första hand på att hon var en snäll bra människa, men i andra hand att det berodde på mig.
Man vill ju verkligen inte att någon ska ha ont, nej fy så hemskt det är att inte kunna göra något!
Fortsättning lär komma är jag säker på då det kan ta upp mot ett halvår att bli bra.
Inte vanligt att det tar så lång tid, men det kan bli så har vi hört.
När Gert kommit igång på dagen så gör det inte ont längre, då passar vi på att ta en prommis ute i luften, det är så skön luft nu så här på hösten tycker jag. Det går liksom att andas.
Att gå och promenera är egentligen det enda som hjälper, men då han har så där grymt ont, ja då är det inte lätt att gå. Han har tagit fram mina kryckor för att kunna avlasta innan han kommer igång och kunna gå utan stöd, så det hjälper till att slippa sätta ner foten.
När han hoppat runt några varv här inne så kan han till slut börja belasta. Så jobbigt med den värken!!
Vi kan inget annat göra nu än att andas och hålla tummarna.

Nu till något helt annat jag hunnit med sedan sist jag skrev :)
Jag har slängt dom sista pelargoner jag haft kvar, ja nu fick det bli dax, och istället köpa några ljung att ha där istället.
Åh vad jag gillar att fixa och dona här hemma :)
Gert har gjort en liten miniramp till mig som vi kan lägga ut vid dörren så jag kommer in, ja i garaget. I garaget så har jag alla ute grejer och alla mina krukor. Det är så skönt för mig att faktiskt kunna ta mig in och kolla vad jag har som eventuellt skulle kunna passa :)

Melina jobbar på en förskola och det man får vara beredd på där är det mesta, just nu går det löss :)
Hon har varit hit och fått hjälp att kamma och titta ifall hon skulle fått, men nej hon har klarat sig än så länge.

Rebecca hjälper Melina :)

Maria hjälper Melina :)

Melina och hennes storasyster Marielle hade löss två gånger då dom var små, men det är ju inget hon minns. 

Jag minns det däremot som igår, jag fick en av gångerna gå och lägga mig med löss i huvudet då det ju inte fanns ett apotek öppet då jag upptäckte det på kvällen. Jag vet dock inte hur jag sov den natten?
Det var ju inte som nu, nu kan man ju skicka en "blänkare" på facebook för att kolla om någon kanske har hemma, nej då var det bara att vänta till nästa dag.

Det var första gången, och andra gången var det inte alls lika hemskt, nej då åkte jag och köpte medel bara och så tvättade vi oss, och dom försvann :)
Men roligt, nej fy det var det inte, lite snuskigt var det allt, så jag förstår hennes känsla. Jag har köpt medel till henne ifall att, och det kan vara skönt att veta att man slipper sova med dom :)

Idag hade Gert ett litet hockey möte här hemma, ja stående då för honom då han inte kan sitta.
Dom andra två som kom kunde ju sitta dom :)
Medan dom skulle prata så gick jag och Maria ut i blåsten, ja det blåste mellan varven jättemycket.
Vi var ute nästan två timmar för att sen åka in då Elin kom.
Ja Elin är min och många andras massör, men idag var hon både min och Gerts massör.
Hon är "min" i vanliga fall och hon är så snäll och kommer hem till mig, då det blir krångligt för mig att ta mig in på hennes praktik med trappsteg och trångt säger hon.
Nu idag kunde hon hjälpa både mig och Gert här hemma, han kan ju inte ta sig till hennes ställe då han inte kan orka gå så långt, och sittande i bil går ju inte.
Nej hon är våran klippa och hjälper oss så bra <3 Bästaste Elin

Maria klippte ner ett par buskar och sen rensade hon upp lite på baksidan, eller ja, det var ganska mycket. Men nu är det klart och vintern får komma sen då den vill.
Vi har lite ute grejer som ska in bara, och en del saker ska täckas över med presenning på baksidan, men sen så.
Ja sen är det bara att vänta på våren, ja det låter ju väl optimistiskt kan tyckas, men tiden går så jädrans snabbt så det står inte på faktiskt. Jag hinner inte med längre, nej jag vill se till så dagarna går mer långsamt, ja ganska mycket mer långsamt.

Innan Gert blev sjuk så köpte vi fåtöljer till vårat vardagsrum, ja vi tänkte flytta ner soffan vi har här uppe till gillestugan.
Dom möbler vi har där behövs sågas itu för att få upp i trappen, för att sen kastas.
Ja som ni kanske förstår så blir ju inte det så lätt just nu.

Nej jag och vi har klurat på lösningar och bärhjälp, så nu ordnar det sig tror jag. 

Jag hade bokat frakt tills idag men fick ringa och ändra så vi kan ta dom i veckan istället. 

Vi måste förvara dom lite överallt då soffan här uppe behövs ett tag till nu medan Gert är dålig.
Han vilar bra i den och sover till och med i den nu. Den är ganska smal, vilket innebär att han måste ligga ganska still, vilket han ju inte annars gör då han sover, och det är just nu jättebra det.

Vi har en torktumlare som står i mitt rullstolsrum och som tar plats ifall vi ska ställa in en fåtölj där.
Den ska ska bäras ner för att kopplas in, ja det blev lite mycket nu haha :)

Johan, Rebeccas man ska hjälpa oss att klippa gräset och hela den familjen hjälper oss med kaninerna:) Ja Maria med förstås.

När Maria är här och hjälper mig så blir det hon som tar kaninerna och då Rebecca är här så är det hennes tur :) Tur att dom är dom snällaste snällaste <3

Ja herregud så man måste vara frisk egentligen och jag kan ju inte heller fixa med varken kaniner eller gräset, nej det går ju inte.

Nu till lite mat:)

Ikväll blev det löksås och stekt fläsk, och till det kokt potatis och kokta morötter, mums, det är inte ofta jag gör det, minns inte sist.
Jag kan säga att det inte alltid blir "riktig" mat, nej igår åt vi ravioli och en smörgås, inte så värst lyxigt, men enkelt och helt okej, ibland :)
Nu var det flera år sedan jag åt ravioli, ja kanske till och med runt tio år sedan haha, jag minns inte :) 

Jag avslutar mitt inlägg med att dela med mig några kort av Melinas kanin Filip.
Det syns verkligen att han är några år :) Det första kortet är då han är liten :)
Då var han svart och vit, det har ändrat sig lite under åren.
Men han är så himla söt och mysig lilla Filip <3

I nästa inlägg som nog kommer ganska snart, ja jag har massor med mer som jag inte får plats med känner jag :) Jag tar det nästa gång men jag börjar nog spåna lite redan nu :)
Hoppas att ni har det bra och att ni mår bra.

Kram kram