En dag om året!!

Hej hej!!

Jag skrev i mitt förra inlägg att jag snart skulle skriva igen, men riktigt så snart som jag tänkt blev det inte, nej livet kom lite ivägen kan man säga.

Jag börjar med det samma som förra gången, det onda, det djävulskt onda!!
Ja jag pratar om Gert förstås.   
Cortison morfin och några fler mediciner, inget hjälper??
Jag har varit med om mycket, mycket smärta, men det här!!!
Ja så ont som Gert har och haft har jag aldrig varit med om, det känns som mitt hjärta slits ur kroppen.
När Gert haft det som ondast så har jag fått ta fram en spypåse, ja jag har blivit att må så illa så illa, det är så hemskt att bara kunna se på och inget kunna göra.
Ja jag kan lova att jag aldrig varit med om värrä än det här. Förut sa många att njursten var den värsta smärtan man kunde ha, han fick höra det då han hade det för ett par år sedan.
Det är ingenting om man jämför nu med det här, ja fy då så hemskt jobbigt han haft det nu i över fyra veckor och har fortfarande.
Igår så bestämde jag mig efter att ha pratat med Gerts en doktor att åka till akuten så han kunde få bli inlagd. Han har en röntgen tid i helgen på Falu lasarett så då är det bra att vara på plats.
Jag åkte färdtjänst och han sjuktransport liggande eftersom han inte kan sitta.
Att åka liggande sjuktransport har varit döden nu flera gånger, herregud så ont han haft då det guppar och far där bak.
På avdelningen igår kväll så fick han medicin insprutat i armen så att han kunde få sova, äntligen något som hjälpte till lite. Ja fortsättning lär följa. Jag hoppas verkligen att dom kan hjälpa honom nu, om det behöver opereras så måste dom göra det, vi får se efter röntgen.

Nu då Gert blivit sjuk så har vi tagit hjälp av flera stycken som varit så snälla. Ja alla runtomkring oss är ju supersnälla ändå förstås.
Rebeccas man Johan har klippt gräs här flera gånger, och det är ju så skönt för Gert att veta att det inte hänger på honom. Maria och Rebecca har höst städat ute så vintern är välkommen.
Ja nu vill jag helst slippa vintern då det inte går att köra rullstol ute alls bra då.
Jätteskönt att det är klart redan så vi slipper greja i sista minuten.

Gert var ute med oss lite i det fina soliga höstvädret.

Nu då han har så ont så är det jättetur att jag har en hiss utanför som Gert kan använda.

Melinas kille Oscar och hans bror Victor hjälpte oss ner med torktumlaren som stått här uppe ett tag, och så tog isär/slog dom sönder soffan och fåtöljerna nere i gillestugan så dom kunde komma upp.
Dom var så snälla så dom fixade det så att det var klart innan fåtöljerna vi beställt skulle komma.

Då Gert är sjuk och har så ont och behöver soffan ( han kan ju inte sitta, och i soffan kan han ligga) så får den ju stå kvar i vardagsrummet tills vidare. 

Ja tills Gert kan sitta igen. Då sen när han är frisk igen så kan soffan flyttas ner och fåtöljerna kan komma ur sina kartonger. Det kommer att bli riktigt bra tror både jag och Gert.

Fåtöljerna har kommit och dom var verkligen precis så fina som på bilderna i datorn.
Hur kan ni köpa på datorn utan att ens provsitta ens kanske ni undrar? Ja det gör vi med haha, men det blev ju jättebra så då gjorde det inget att vi chansade lite där.
Vi hade kunnat skicka tillbaka, men fyra jättestora paket hade det väl varit så där att skicka tillbaka :)
Det blev Maria och Rebecca som kånkade in alla stora paket, starkaste assistenterna!!

Både Rebecca och Maria provsatt/låg direkt dom satt ihop dom, och tyckte att dom var jättesköna.
Jag provade idag, och tror att den kan bli kanoners för mig, men jag måste känna efter ordentligt så jag vet hur jag vill.
Gert som inte kan sitta, han får prova när han blir frisk han :)

Den fåtölj jag har nu fungerar bra och jag har blivit van med den, men den är inte fin alls, nej en svart fåtölj? Då jag köpte den så ville jag haft en annan färg, men jag var tvungen att ha en fåtölj snabbt så då fick jag köpa den jag kunde få fatt i :)
Larvigt kan tyckas att inte vilja ha en svart fåtölj, men har inget annat som är svart så det passar inte in alls. Nu har jag alltid ett täcke över som inte är svart, så den passar och fungerar bra egentligen

Maskrosblad och torkade morötter, ja en och annan banan och äppelbit ska dom ju kunna få ibland :) De är så roligt att pyssla :)
Alla i familjen har blivit engagerade i min nya "hobby" :) Allt för djuren liksom :)
Ja nedan ser ni bilder på allt från maskrosplockning till torkning och hur jag gick till väga :)
Några av bilderna har jag redan visat er, men då får det bli repris för er som redan sett dom.

Ja ganska mycket tid tog det att få till det, men åh vad roligt att ha mycket så att man kan ge dom nu då det blir kallt och vinter :)
Det är enkelt med morötter och frukt då det finns på affären hela tiden.
Maskrosblad måste ju plockas då dom finns och det är ju bara under sommar och höst :)
En bra investering blev iallafall torken jag köpte, allt blir så smått då det torkat, ett kilo morötter blir inte ens en halv liten låda :)

Det är ju inte bara våra två kaniner som kan bli sugna, nej det är ju Melinas lilla Filip och Rebeccas Ebba också som kan vilja ha och smaka :) Man måste ju tänka på dom alla.

Det är bland andra dom här två som ska få alla godsaker :)

Nu då Gert har sina nervsmärtor från hell så har jag tänkt på mina egna nervsmärtor som jag klarar av tack vare min medicin som fungerar.

Gert har testat min tablett för länge sen då han har nervsmärtor i händer och fötter av sin psoriasis artrit, och han blev så dålig så dålig.
Han har fått en annan av doktorn som han ska testa och som han nu tagit i en vecka utan att hittills märka av.
Det är svårt med nervsmärta förstår jag ju på läkarna, det finns inget som hjälper helt. 

Om jag inte haft min medicin så vet jag då inte?? Nej jag hade nog blivit galen, jag hade haft så förbaskat ont då. Inte alls så illa som Gert, men ont hade jag haft.

Dom där nerverna, man har dom i hela kroppen och som i mitt fall så fungerar dom inte så värst bra.

Nej jag är inte arg eller knappt förundrad nu för tiden, men nog är det knepigt.

Det låter ju tex inte klokt då jag förklarar ibland hur hemskt jobbigt det kan vara att röra på tårna.
Jag får ta i med allt jag har, mest huvudet faktiskt, och då rör dom sig lite, ja väldigt lite.

Det är så sjukt jobbigt, det där som man bara gör då man är frisk.

Om jag skulle göra det varje dag, försöka vifta med tårna, ja vem vet om jag skulle bli lite bättre, ja kanske, men det är så jobbigt så jag gör det inte iallafall. Skitjobbigt!

Inatt var en jobbig natt, jag har knappt sovit och mådde lite risigt. Jag skulle egentligen läggas in på sjukhuset i Ludvika över dagen för att få min bromsmedicin.
Jag ringde redan tidigt på morgonen för att få boka av och ändra tiden, det var inga problem alls, jag skulle få en ny kallelse.
Jag kände att jag nog behöver känna mig pigg innan, så det inte blir något tok.

Jag får medicinen i droppform en gång om året nu för tiden. Förut var det två gånger om året, men nu har vi ändrat så det glesats ut.

Jag tog prover förra veckan så dom har innan medicineringen. När dom ska ta prover i vanliga fall så kan det behövas stickas flera gånger, men inte den här dagen. Vilken kille!!
Jag blev lite skeptisk då jag såg en ung kille där när jag kom in, men jäklar vad duktig han var, han träffade direkt och det gjorde inte ens ont. Han är min favorit kan jag lova nu :)

Innan jag ska komma dit för droppet på morgonen så behöver jag "premedicineras", jag behöver ta cortison, allergitablett och alvedon. Allt det behövs ifall jag skulle bli allergisk av medicinen jag får i dropp.

När jag får cortisonet, små tabletter som man löser i lite vatten, ja pyttelite då jag inte kan dricka utan att kräkas. Det är så äckligt tycker jag, hemskt. Man har smaken med sig hela dagen.
Kanske blir jag lite påmind om 1991 då jag hade cancer och fick medicin, ja en av medicinerna var just cortison. Kanske, men jag vet inte, kan bara ana och tro.
Hur som helst När jag löst upp dom så blandar jag den lilla skvätten med juice som jag aldrig dricker annars. Jag blandar inte med vanlig apelsinjuice som jag ju annars kan tycka om, nej jag vill inte bli påmind av smaken nästa gång jag dricker juice.

När jag sedan fått i mig medicinen och fått droppet klart så är jag så pigg. Super pigg! Första gångerna kunde jag inte förstå varför mitt huvud kändes så annorlunda.

Förut två gånger om året, nu en gång om året så får jag den känslan! Alltså!!
En dag om året så känns mitt huvud med i matchen, jag känner mig pigg i huvudet och kan tänka klart.

Med andra ord så vill man prata med en klarvaken pigg Nina så får man vara beredd just den här dagen.

Nu till något helt annat :)

Efter att vi varit utan våran eller rättare sagt enligt mig våran fina bil, ja fin och fin, ett ganska långt tag, så har den kommit tillbaka :) För mig betyder den gamla bilen mycket, men Gert har inte alls samma känsla som jag för bilen, jag verkligen gillar den.

Nu kan ju inte jag köra en vanlig bil iallafall, men jag kunde förut. 

Om vi skulle sälja den nu, vi har försökt förut, så skulle vi inte få mycket pengar alls för den. 

Nej den är utan skulder och kostar ju inte mer än någon annan då det gäller reparationer tror jag. Melinas Oscar har varit så snäll och hjälpt oss att laga dom felen som var då vi besiktade den. 

Oscar och hans bror Viktor och en kompis var det som körde den hit till oss :)  

Melina åkte och besiktade den  någon dag senare till oss, och den gick igenom!! :) 

Man kan ju inte veta om det tillkommit fler fel då den bara stått så länge, men vi hade tur!! :)

Då Gert blir frisk igen så kan han ju ta den bilen som han gjorde förut till och från jobb, medan jag och Rebecca kan använda den stora bilen ifall jag ska någonstans.

Jag hoppas att ni har det bra och mår bra i det härliga höstvädret :) 

Nu är det ju inte soligt varenda dag, men skön luft tycker jag att det är att andas.

Nu behöver jag rätta ett ganska långt tag :) Orden tar ju nästan aldrig slut då jag skriver, det är verkligen lite typiskt mig :)

Kram kram