Hej hej! Jag har i flera dagar försökt att komma igång med ett nytt inlägg, men inte orkat.
Nej fy så trött jag varit. Inte bara varit trött, nej jag har inte riktigt orkat sållat och ordnat upp allt jag sparat till det kommande inlägget, det tar lite tid varje gång.
Nu har ju jag gjort mycket under dagarna som varit, så det kan ju också ha lite med allt att göra.
Jag försöker mig på en början nu.
Ja jag hoppas att ni som firar påsken, och ni som inte firar har en bra helg.
En helg med kanske lite extra god mat, eller iallafall ett ägg kanske :)
Jag och Gert är inte alls mycket för påsken, nej jag hade inte tänkt fixa något alls ute, men jodå!
Jag fick lite sug att göra fint då Rebecca gjort fint utanför hos sig, det smittades av på mig.
Jag köpte av någon på en köp och säljsida små garnvippor som man kan ha istället för fjädrar, och jag tyckte det blev så fint så :)
När jag satte vipporna i riset så blev jag som helt rinnig i ögonen och tätt i näsan.
Knepigt att bli allergisk vid snart 49 års ålder. Är det ens möjligt?
Jag ska testa igen har jag tänkt, att vara nära riset så får jag se om det blir lika.
Jag hade planterat penséer i både lådan och en kruka, men någon morgon efter då Maria var ute en sväng, så såg hon att krukan var länsad!
Jag förstår direkt att rådjuren fick sig några supergoda blommor, värsta lyxkryddan för dom :)
Jag får ju skylla mig själv då jag ställer ut blommor på ett sånt bra enkelt stället att sno :)
Jag unnar dom verkligen mina blommor. Många blir arg på dom och lägger över nät och så, men jag blir inte arg alls, nej inte på något vis.
Om jag vill ha något som dom också vill ha, ja då vet jag ju att jag inte ska odla/plantera såna sorter om jag vill ha dom kvar, nej då får jag ta något annat :)
Att skydda med nät och annat, nej då blir det inte fint tycker jag, och jag vill ha det fint där ute jag :)
Jag brukar varje påsk göra i ordning ifall det kommer någon påsk kärring, och lika i år förstås.
Jag förstår ju att det inte är lika som då jag var liten, för vissa år kommer ingen påsk kärring alls.
Jag tycker iallfall att det är skönt att ha hemma, ifall att :)
Jag har haft lite bakning på mitt schema i veckan. Hockey avslutning för killarna i Smedjebacken, och dom skulle få gå på bio och fika, så fika blev det :)
Det är inte många olika fikasorter jag bakar och speciellt inte om det ska vara till många, nej då tar jag det säkra, det jag vet att jag kan.
Det är inte många olika fikasorter jag bakar och speciellt inte om det ska vara till många, nej då tar jag det säkra, det jag vet att jag kan.
Nu en reflektion
Jag och min vän Lisa var ut för att ses lite över en lunch, det var jättelänge sen vi sågs.
Vi käkade först lunch för att sen gå in på hemköp där jag behövde handla några saker.
Efter det så skulle vi gå in på nya fiket på stan för att ta en kaffe innan vi skulle säga hejdå.
Vi träffade på en bekant till mig på mataffären som jag pratade med en liten stund.
När vi kom in på fiket så undrade Lisa om hon fick fråga något, javisst :)
Kvinnan jag träffat på hemköp sa att Nina är då aldrig nedslagen till Lisa.
Hon undrade varför hon sa så? Jag sa att så säger många, ja jättemånga när jag tänkte efter.
Inte exakt samma ord, men med samma betydelse.
Du är så glad och så pigg!
Du är så optimistisk och har ett så glatt humör!
Jag får så mycket energi av dig!
Skulle jag ha varit/eller vara på något annat sätt då menar dom? (Lisas fundering )
Nu är ju jag van med såna kommentarer så jag tänker inte på det, men hon reflekterade över det vilket ju jag gör också nu efteråt.
Varför skulle inte jag kunna vara alla dom där braiga sakerna?
För att jag inte kan gå mer och sitter i rullstol? Eller för att jag blivit sjuk?
Hon (Lisa) har ju helt rätt, många ser väl mitt handikapp som ett ledsamt handikapp, och att jag borde vara nedslagen och ledsen över min situation.
Men varför är det så vi tänker vi människor. Varför ska inte någon i rullstol vara glad? Varför tror vi att människor med något slags funktionshinder är ledsen?
Varför ska vi alla i rullstol vara ledsna och bittra?
Ja det finns så många varför, känner jag.
Jag mår bra, jag är glad och positiv och jag är inte ett dugg bitter.
Jag är lycklig, kanske faktiskt lyckligare än innan, ja faktiskt.
Jag tror att jag är mycket lyckligare än många andra som kan gå, ja det tror jag.
Nu finns det förstås saker jag inte kan göra som jag inte alls tycker är roliga, men om jag skulle fokusera bara på det, ja då skulle jag bli en ledsen Nina framöver kan jag lova.
Jag väljer att må bra, jag väljer den för mig enklaste vägen och den gör mig till den Nina jag vill vara, och den Nina jag varit många år och den Nina som är.
Något jag inte är lycklig över, är att inte kunna dra iväg med Marielle då hon vill åka bort, kanske långt bort.
Nej det går ju inte alls eftersom mina resor måste vara helt planerade.
Jag kan inte bara impulsiv alls längre.
Såna saker kan jag tycka är jobbiga, men mina båda tjejer vet ju att jag egentligen skulle vilja göra så mycket som jag ju inte kan. Jag tror och är säker på inte att någon av dom är bittra på något sätt heller.
Nej livet blir inte alltid som man trott och tänkt sig, nej ibland blir det inte så.
Det har inte bara varit bakning av fika i veckan, nej jag hade en beställning av smörgåstårta också.
Eva, en av våra vänner från Fagersta fyllde år, och då kom hennes man Ingemar på att Nina kan baka smörgåstårta :) Ja, jag har gjort till både Ingemar och hans syster Ulla då dom fyllt, så självklart gjorde jag en smörgåstårta till Eva också.
Jag är inte duktig alls på det, och inte är det ens roligt haha :) Men tre gånger om året, ja det fixar jag ju iallafall.
 |
| Eva till höger fyller år! |
 |
| Gert, Eva, Ulla och Ingemar. |
Nej nu kom jag på något jag måste få skriva om innan jag slutar :)
Jag vill bara berätta lite om auktionen jag och Maria var på i Söndags.
Som vanligt var vi på ett glatt förväntansfullt humör.
Åh så jag älskar auktioner.
Gert skjutsade oss dit, för att sen komma och hämta hem oss då det var slut.
Som vanligt så gick vi runt och tittade på alla saker för att se om det fanns något vi var intresserade av, och om vi skulle bjuda på något och hur mycket.
När auktionen började så var det 100 % fokus, haha, ja så blir det direkt det börjar.
Det var kallt i hallen där auktionen var, så en tjock jacka och vantar satt inte fel alls.
Jag gjorde några bra inköp, och något mindre bra kanske haha :)
Så som det ska vara kan jag tycka.
Ett stort köp jag gjorde var en gungstol, ja jag kunde inte låta bli.
Den fann sin riktiga ägare direkt vi kom hem, ja Gert la beslag på den direkt :)
Mannen som står bredvid mig på kortet har varit auktionerare förut.
Då jag träffade honom för ett par år sedan, tror jag det var, så var jag tvungen att fråga honom. Fråga honom om han var auktionerare i Iviken då jag var liten, och visst hade han varit det, och där.
Då jag var liten och följde min mormor på auktion, så var det han som ropade ut.
Jag minns att jag fick ropa en femma för någon låda med många saker där i minns jag, och han slog direkt, haha :)
Men det jag gjort för en vecka sedan, ja det är det sämre med. Jag faktiskt upp det med min doktor i veckan då jag var till han, och det är som det ska.
Min hjärna är väldigt stress känslig, den sållar bort saker då det blir för mycket, så det är inget konstigt alls. Jag kanske kommer tillbaka till just det i ett senare inlägg.
Ja det var som jag förstod, att jag får gilla läget helt enkelt, eller kanske inte så himla enkelt egentligen.
Det är ju faktiskt super irriterande och tråkigt att inte kunna minnas, hur jag än försöker.
Kram kram från mig till dig och er.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar