Jag är en fryslort!!

Hej hej!
Nu sitter jag i sängen och tänker att jag ska skriva några rader, men jag vet nog.
Ja det har ju hänt förut att jag tänkt att jag ska skriva några rader, och så har det till slut slutat med en bok typ, ja inte en hel bok kanske, men en liten roman :)
Ja orden formligen sprutar ut genom mina fingrar, det är helt galet!
Jag får mening efter mening, ibland bara ord efter ord, ja jag inte vet vart det ska ta hän riktigt. 
Det är fantastiskt att jag kan göra så, det är verkligen inte alla förunnat att kunna det, nej det känner jag mig rätt säker på.
Nu då det inte är jag som bestämmer riktigt, eller jo det är ju jag eller iallafall mitt huvud som bestämmer, och det sitter ju på min kropp. Ja jag vet då inte, men jag gillar det samtidigt som det ju kan bli lite jobbigt eftersom fingrarna bara jobbar på, helt utan att behöva ta rast liksom:)

När Gert är på borta match med killarna så passar jag på att vara med mig själv lite, att bara göra ingenting om jag vill. (Jag brukar oftast passa på att skriva.)
Nu har jag ju det här jobbet i mitt liv, och så fort jag öppnar upp så är det kört haha, ja då börjar huvudet att jobba. Helt utan att jag har sagt att det är okej.

Som vanligt så har jag pysslat på här hemma, ja lite bak och så förstås matlagning har det ju blivit.
Jag har gjort storkok av både lasagne och paj för att kunna frysa in och kunna ta fram ibland då jag eller vi inte har lust att laga något :)

Nu till något jag tycker är tråkigt men som jag inte vet vad jag ska göra för att få bort, jag kan inte :(

När jag skulle lägga ut det här inlägget så att du kan läsa så förhandsgranskar jag som jag alltid gör. 
Då såg jag att det var jättetokigt med vit bakgrund i meningarna, i en stor del av mitt inlägg`
Jag har ingen aning om hur det gått till eller hur jag ska få bort det, så tyvärr så får det lov att vara kvar. Verkligen inte meningen att det ska bli så.

Matlådor en dag :)

Jag har bakat dajmkakor, dom förra jag bakade har tagit slut, knepigt det där??
Jag bakade dajmkakor både med apelsin, dajm med apelsinsmak som jag hittade i godishyllan, och vanliga. 
Dom med apelsin smakade just ingen apelsin så jag hade kunnat göra bara vanliga :) Men två lådor med massor av kakor, det är skönt att ha i frysen tycker jag.
Hur mycket kakor och fika kan man behöva? Ja det undrar jag varje gång jag sätter igång ett bak haha :) 

Nu till något jag faktiskt lider av, ja något jag tycker är väldigt jobbigt, och jag gör det nästan hela tiden, ja inte på sommaren då :)
Jag är en fryslort, ja minsann att jag är. Jag behöver alltid något runt nacken och halsen och så ska vi inte tala om mina både händer och fötter, gisses.

Jag har köpt några fler ponchos som jag verkligen behöver då jag är här hemma, och den nedan är hur gosig och skön som helst, med polokrage.
Jag har nog alltid varit frusen av mig, ja det har jag nog, och klätt på barnen på tok för mycket kläder. Ja dom fick ju på sig varma och många lager kläder då dom var små, för att jag var så frusen, inte dom :) Nu är dom stora och vuxna och minns hur det var :)
Ja dom behövde ju inte frysa iallfall, men tokigt förstås. 

Jag klär mig alltid ordentligt då jag ska vara ute, och häromgången så skrev jag ju om mina monboots som jag haft på ett par tre år som jag nu ordnat till så jag kan använda dom. Ja tänk att dom fått stå i en garderob i fler år?
Jag tänkte testa dom häromdagen då det var ruggigt ute och jaa!! vilka superbra skor.
I vanliga fall så har jag ett par fodrade vinterskor med två dragkedjor som ska och borde vara varma, men nej det märker inte mina fötter. Fötterna är iskalla trots så mycket foder.
Nu då jag fick hjälp att ta av skorna då jag kom hem så var fötterna jättevarma!.
Äntligen ett par varma skor som jag till och med kan ha och få på mina fötter riktigt lätt. 

Nu är fötterna i olika skick beroende på när och hur jag tagit medicin. Om jag är extra spastisk, då kan det säkert bli krångligt att få på mig dom, men en bra dag, då är dom super.

Det är ganska jobbigt att frysa mest hela tiden, jag får ha vetekuddar hela dagarna, och så klistrar jag fast värmare på mina axlar då jag åker ut, och ibland här hemma också.

Häromkvällen så var jag jättefrusen och hade klistrat fast värmare bakpå axlarna.
Jag hade filtar på och frös ändå, iskalla händer!!
Helt plötsligt vände det, då blev jag som om jag fick feber, alldeles varm och blev nästan att må illa, ojojoj vilken kontrast, och så snabbt det svängde.
Jag har fått den känslan förut, nästan varje kväll en period, men jag minns inte när det var?
Jag ska få bromsmedicin nu i slutet av oktober och funderar om det kanske kan bero på det nu, att jag behöver medicin? Att kroppen kanske känner av att det är dax snart?  Nej det är ingen ide att spekulera om det egentligen förstås, kroppen är som den är den;)

En natt alldeles nyligen så hade jag så ont i huvudet, konstig huvudvärk och jag kände inte igen den riktigt alls.
Jag har haft alla möjliga varianter av huvudvärk men den här var knepig.
Jag tog Ipren Alvedon, Eeze och Diclofenac men ingenting hjälpte. Ja nu tog jag inte alla på en gång, nej nej, jag vet hur och vilka man kan ta tillsammans eller inte.
Ingen hjälpte och hela dagen efter var jobbig, jag mådde illa och ville inte ha varken kaffe eller något att äta.
Jag har alltid som ett apotek hemma hos mig och oss, det är ju så himla dumt om det inte skulle finnas, om någon av oss eller någon runt oss behöver :)
Då jag har haft sån grym huvudvärk förut, så vill ha alla sorter hemma så det kan gå över om det skulle bli så. Nu var det många år sedan sist, men oron över att inte ha något hemma ifall att, ja då är det bättre att vara utrustad.

Nu tillbaka till häromdagen :)
Sent på eftermiddagen kom jag på det, jag hade inte druckit kaffe knappt inget dagen innan, och inte den där dagen heller, det är klart att det var därför.

En gång förut för flera år sedan så slutade jag med koffein, och då fick jag huvudvärk, om jag minns rätt i nästan två veckor.
Men skam den som gav sig var det då, jag gick strikt efter "ms recocery" boken.

När jag visste att jag kommit på orsaken till mitt onda huvud så drack jag två koppar kaffe, och sen var jag frisk:) Inte direkt förstås haha :)
Att jag inte tänkt på det tidigare på dagen, men nej då hade jag inte en tanke på det.
Nu kunde jag iallafall laga mig själv och tack och lov för det!
Efter det så har det blivit mer kaffe, betydligt mer än jag faktiskt brukar dricka, men bara jag slipper värken så kan jag dricka hur mycket som helst:)

Varje morgon så tar jag dom här, ja inte alla, nej i ett fack. Det är vitaminer av alla de slag och jag tror att jag behöver dom. Jag är dålig på att äta grönsaker och ännu sämre på frukt, så jag är rätt säker på att jag behöver dom. Nu är det inte bara vitaminer, men sånt jag tror att jag behöver.

Maria hade Billie och tog en promenad hit till mig och oss en kväll :)

En mysande Billie i sin famn, ja hon ville vara nära Maria, och snarkade på två sekunder :)
Tänk om man var som en hund, att somna så snabbt, eller som Gert haha :)
Han lägger bara ner huvudet på kudden och somnar, gissa om jag är avis, det skulle jag verkligen vilja.

Ända sedan 1993, ja faktiskt direkt efter den 22 September 1993 så hände något, något stort!!
Jag blev mamma, ja jag fick bli mamma till mitt första barn, till Marielle.
Direkt jag kom hem med henne så började mitt nya vakna liv, ja jag kan faktiskt nästan kalla det så.
Min oro över att något skulle hända henne gjorde mig lättväckt, ja sedan dess har det varit så.

Ja jag är så otroligt lätt väckt, ja minsta rörelse eller ljud så vaknar jag, förutom då det blir något fel på mig som det blir lite då och då, då det inte går att väcka mig. 

Men om vi tar i vanliga fall, då jag vaknar stup i ett, ja då sover jag inte så mycket alls på en natt.
Nej då jag skulle verkligen vilja att Gert smittade av sig lite grann på mig, men kan bli svårt förstår jag ju.

Jag vet ju inte hur det blir då jag blir äldre, det kanske kan ändras, jag får hoppas på det.
Nu kan det ju förstås bli sämre också, att jag vaknar i ottan, men det tänker jag inte ens tänka på, det blir som det blir då :) 

Och så kom det som ett brev på posten!! 

Jag blev först förväntansfull och trodde jag fått ett brev, och ja det fick jag ju, men!!
Sen blev jag besviken och sen faktiskt arg. 

Jo minsann, jag förstår inte varför just jag fick ett sånt erbjudande, den som verkligen inte är ett dugg imponerad av deras tillväga gång sätt. Nej under årens lopp har det varit många som ringt på och som jag vänligt, nja så vänlig jag kunnat säga tack men nej tack.

Det blev lite kusligt faktiskt den här gången. Om jag vill gå med i något någon gång så vill jag vara den som tar kontakt, inte tvärtom.

Jag fick tips av en vän att skicka tillbaka det och skriva att jag inte vill vara med i deras listor på utskick, hon var och är kunnig och visste hur det brukade gå till, så så gjorde jag! 

Vi får se om jag får höra något, att dom bekräftar min önskan att bli raderad från eventuella listor, då jag inte givit mitt medgivande till det.

Nu till lite mer bakning haha :)

En dag då jag bakade rutor i långpannan, ja då vill Rebecca slicka skålen haha :)
Det har ju jag också gjort i mina dagar, men länge sen nu :) Det är bra så man får ett godkännande, för om inte smeten är god så kanske inte kakan blir det heller.
En annan dag bakade jag "mazariner på Lisens sätt", den smeten var inte alls lika god enligt Rebecca, men resultatet blev klart godkänt som tur var.

Jag tror att jag skrev härom gången att jag alltid velat ha fler plåtar och galler till ugnen, nu har jag det! Jag beställde från ett ställe och dom kom :)

Att det skulle behöva ta flera år, så många år??
Ja det är ju ett mysterium faktiskt, men nu så, nu har jag!!

Nu kan vi baka massor med bullar och dom får svalna på galler, yes liksom!! 

Rebecca fick hämta ut dom och öppna, och jag hade beställt rätt tack och lov :)
När jag beställde så gick jag efter ugnens siffror, men man kan ju aldrig vara helt säker iallafall :)

Vi hade två kaniner förut som hette Molly och Polly, dom var riktiga grävare och gjorde hålor och gångar som var fyra meter långa. 

Vi mätte gångarna med hjälp av en kille jag känner lite som har mätgrejer. 

Molly och Polly <3

Nu har vi Bruno och Mimmi, jag och vi vet inte vilken av dom som gräver mest, herregud säger jag bara. 

Gert får spada upp allt som blir liggandes utanför hålan, super tungt och vi kan inte förstås hur dom orkar. Bruno är ju över tio år, och Mimmi sju?? 

Det är iallafall tur att dom kan få gräva, att dom är fria och får göra det dom vill. 

Ja inte helt fria, men att dom har ett härligt fritt kaninliv hemma hos oss menar jag :)

Jag skriver och skryter lite grann tänker jag. Ja jag är faktiskt nöjd och lite stolt över mig själv, än så länge. Nästan varje morgon så klär jag mig för lite träning.
Den allra bästa träningen för mig är faktiskt rullstolsåkning.
På lite mer än en vecka har jag förbättrat tiden med två minuter, jo minsann!!
Ni förstår ju då varför jag är lite mallig haha :)

Nu ska jag inte ta tid mer på ett tag utan låta mig köra i min takt och sen mäta om ett par veckor igen, då borde det vara en riktig bra tid, ja det tror och hoppas jag.
Det är så härligt att få träna utomhus, att kunna andas den härliga höst luften vi har nu.
Ja jag undrar om inte jag gillar hösten mer än någon av dom andra årstiderna, eller så är det lite lika. Ja jag älskade alla årstider förut, till och med vintern, men nej med rullstol känns det mest jobbigt med vintern, ja det är den sämsta för mig just nu.
Men eftersom jag då har tre andra årstider jag kan älska så får jag nöja mig med det, och det gör jag förstås ;)

Jag ska kämpa på nu, så mycket jag kan och kroppen orkar så jag kommer i form, ja i form till nästa höst då vi ska ge oss iväg på en liten tripp. 

Ja jag har verkligen något att kämpa för och se fram emot förstås :)

En dag ganska nyss få fyllde Gert år, ja vi köper egentligen inte paket till varann, men något litet brukar jag hitta på :) En kartong med duschkrämer, ja det var ett, det andra fanns i kylen på nedervåningen där vi har ett extra kylskåp. Ja några öl tyckte jag att han kunde få, även om det inte är vanligt eller ofta han vill ha en :) Det är ingen åtgång alls här hos oss, nej vi skulle lätt kunna vara utan :)

Nej nu ska jag försöka mig på att rätta lite och få se hur mycket jag kan orka åt gången, det kanske blir flera dagars rättning.

Kram kram till dig som läser det jag skriver.

Jag hoppas att du mår och har det bara bra.