Jag har inte orkat!

Min favoritglass:)

Hej hej på er!

Nu var det ett tag sedan, ja alldeles för länge om ni frågar mig.

Självaste livet kom emellan lite känner jag.

Det fungerar inte alls för mig att sätta mig för att skriva om jag inte har huvudet med mig, nej jag behöver vara i nuet, här och nu liksom. Jag kommer tillbaka om det lite längre ner :)

Så tråkigt!! Jag skrev i mitt förra inlägg om att min vän gått bort.

Jag skickade ett paket till min fina vän Marianne då hon skulle fylla år. 

Paketet blev inte uthämtat förstås då Marianne var svårt sjuk och avled  av sviterna efter Corona.

Jag fick en avi häromdagen där det stod att jag fått ett paket från mig själv?!! :( :(

Jag förstod på direkten, men fy så tråkigt det kändes, så sorgligt och det blev så på riktigt liksom. 

Paketet står på en stol i köket fortfarande, jag har inte känt att jag orkat öppna det. Jag vet ju vad som är där i och så har jag skrivit på ett stort grattis kort med röda rosor på där inuti. 

Det kommer nog att få stå där ett tag till, tills jag känner mig redo för det.

Man kan, ja ni som brukar läsa det jag skriver kanske trott att jag tagit semester från mitt bloggande?
Det skulle jag också kunnat tro då jag såg att det var ett bra tag sedan sist.
Men nej, jag har inte alls tagit semester, jag har helt enkelt haft fullt upp med självaste livet.

Jag har känt mig lite både glad och sorgsen dom senaste veckorna, livet är så himla skört.
Ja jag tänker då på min fina vän Marianne som inte fick leva vidare, så sorgligt.

Nu då solen skiner så består mitt liv väldigt mycket av solen, ja då vill jag ligga och lyssna på en podd medan jag solar. I några timmar, ja faktiskt så brukar det bli tre timmar om det är fint.
Jag gör som vanligt, jag smörjer mig med solskyddsfaktor 30 och sen solar jag :)

Gerts äldsta son Simon kom förbi hos oss en dag, han bor vanligtvis i Jönköping så det blir inte så ofta vi ses :) Jag och Gert skulle iväg så vi hann inte ses lång stund alls :(

Ni som brukar läsa det jag skriver vet ju att jag gillar att plantera och fixa till fint.

Jag köpte ett gäng nya taklökar som jag planterade en dag :)
Rebecca frågade en dag förut då jag planterade pelargoner om jag mådde extra bra då? (Hon såg det på mig, jag var som i harmoni haha ) Jominsann så bra jag mår!! Extra bra!!
Det är så rogivande och härligt med växter och att ge dom ny jord så dom kan ta sig och växa sig större, ja det älskar jag!! 

Maria är den som oftast fixar planteringar på både bak och framsidan, det tar sig och blir så fint så!!

Jag skulle INTE ha någon rabatt eller liknande, nej det skulle jag inte haha, det var liksom bestämt :) Nu har jag knappt annat än det, då jag tänker efter :)

Gert är den som mest får kånka på alla jordpåsar som behövs :)

Jag har legat lite på latsidan ett längre tag, men nu så. 

Rullstolsträning, gymmet och rörelser med hjälp av Trevor Wicken  på "The Ms gym" sidan på datorn. 

Ja det är vad jag ska göra varje vardag iallfall, inte allt varje dag, nej jag får variera så det inte behöver bli så tråkigt.

På helgerna får jag vila eller slippa kan jag ju säga att jag tycker det känns som haha :)

Jag behöver också stå några dagar i veckan, det är också träning för mig. 

Det finns att göra, ja hur mycket som helst :)

Härligt att kunna sitta ute och göra övningar.

Mina lupiner, dom växer och är så fina så, det är bara synd att dom inte blommar hela sommaren, det hade ju varit så himla fint om dom gjort det.

Korten ovan är en vecka gamla, kortet nedan är nya. Växterna bara exploderar!!

Jag var till Melina en dag och hälsade på, inte bara henne, nej jag fick mysa lite med Gunnar och Sigge också.

En dag for vi till Borlänge vi alla tre. Minnet är ju som det är, så jag minns faktiskt inte ens vad jag skulle köpa då haha :)
Jo men nu, jag skulle ju till en guldsmedsaffär för att byta lås på ett halsband som en av våra vänner i Fagersta fått av någon på hennes 70 års dag.
Det var ett för litet lås så hon hade svårt att knäppa. Fick jättebra hjälp och när Eva som äger halsbandet fick det tillbaka så kunde hon knäppa.
En rolig dag blev det iallfall, det minns jag :)
Min sjukdom eller så är det kanske medicinerna som gör att mitt huvud inte är riktigt som innan.
Nej minnet tycker jag är det som känns svårast.
Jag har jättebra minne bakåt i tiden, allra bäst långt bakåt i tiden, men det som hände igår eller tidigare idag??
Jag tappar ofta tråden också då jag ska berätta något, då orkar jag inte ens tänka på vad det var jag sa nyss liksom. Låter inte så jobbigt, men faktiskt så är det det, jag vill verkligen inte att det ska behöva vara så, men men. Nu är det ingen idé att vara irriterad över det, nej jag gillar läget och accepterar förstås att det är som det är. Jag är rätt bra på det faktiskt :)

Utanför våran ytterdörr brukar lortiga eller blöta skor bli stående. Jag gick på stan en dag för någon vecka sedan och då hittade jag den, mattan!!

Våra älskade livsnjutare!! Ja som jag älskar dom här två!!
Dom är så härliga och gör inte många knop då det är så varmt, men njuter ja det gör dom!
Dom slänger ikull sig vartsomhelst och ligger gärna precis bredvid varandra.

Marielle och hennes sambo for till västkusten en vecka nyligen.
Dom var till Grebbestad en sväng också, där hon och vi varit varenda sommar sedan hon var bebis tills för ja, jag vet då inte haha :)
Dom där åren liksom, jag minns inte alls, men ganska länge sedan var det. En lyx att kunna åka till stugan var det varje sommar. 

Marielle tog många fina bilder på Billie,  jag delar med mig av några :) Här nedan:)

Förra året kom Gert på att han ville ha en pergola på våran altan på baksidan.
Det blev inte av då, men nu har vi en där.
Våra snickare kom förbi hos oss och slängde ihop en pergola?? Ja på några timmar, tre tror jag, så hade vi en!?? Så snabbt!!

Dom hjälpte oss också att få ventilation i vårat hus, ja nu så får vi luft framöver.

Snickarna funderade lite och kom fram till att vi ju inte har mycket mer dom kan hjälpa oss med, nej dom har ju varit här och fixat med det mesta, och vi är så himla nöjda och glada för att kunna få hjälp.

Nu ska jag och vi försöka få till det så det blir fint och mysigt, men det blev riktigt mysigt med lite "tak" över bordet :)

Här hemma hos oss har dom mina det jobbigt, ja ibland flera gånger om dagen. 

Getingar och humlor, ja det är dom jag skriver om nu. Jag vill inte att man ska slå ihjäl dom, jag vill och tycker att man ska ta ut dom jag :) 

Ett glas och ett papper är det som behövs, och mod, ja det är inte alla som gillar mitt sätt :) 

Jag är glad att dom gör som jag vill, men man kan ju undra varför jag är som jag är haha :) 

Spindlarna dom ska dö liksom, men andra djur vill jag att dom ska få leva, riktigt elakt låter det ju, men det kan inte hjälpas! 

Jag är glad att jag bara har en fobi, att det bara är ett djur jag är rädd för, annars hade det blivit jobbigt. Det räcker gott med att vara rädd för en sort, usch, men så onödigt jobbigt det är egentligen att vara rädd för något över huvud taget!!

Naturen måste få ha sin gilla  gång, men inte alls roligt, bara sorgligt.
I lekstugan med kaninerna så bor en liten mus, ja Gert har bara sett en liten.
Så länge det bara varit en och inte massor så har vi låtit den vara kvar där, den har både fått mat och sällskap av kaninerna :)
Men en dag så kom han in och berättade.
Den var så liten, så liten.
Gert såg något konstigt i gräset ute vid kaninerna och där var den, en liten mus unge.
Den kröp till ett ställe och blev kvar där, den rörde på sig den dagen, men nästa dag kunde den inte krypa långt alls.
Gert la in den i lekstugan vid ett ställe där han vet att musen(antagligen mamman) springer ut och in, så kanske den lilla skulle klara sig. Dagen efter så var musungen borta, skönt för då tror vi iallfall att någon annan mus tagit hand om den. Nu kanske den dog men vi gjorde det vi kunde.
Ja dom flesta av er som läser kanske tycker att det ju vara är en mus, men ja visst, men ett litet liv.
Jag kände och känner så mycket för dom flesta djur.
Det ser ut på bilderna som att den är död,  men nej då den levde då, men var svag och rädd alldeles säkert.

Jag ska nu bara skriva om ett så roligt och härligt möte igår kväll. Vi satt ute på altanen och hade ätit gott. Vi satt ute länge och då kom min lågstadielärare gående förbi (hon har bekanta ovanför oss). Hon är så härlig Solveig, ett riktigt energiknippe!! Ja jag får så mycket energi av henne och hon är bara så fantastiskt härlig!! Det är så roligt att hon minns mycket sedan jag var liten, jätteroligt!!

Bästaste Solveig!!

Ja nu har jag skrivit på så mycket att jag behöver ha ett bra tag på mig att rätta.
Jag hoppas att ni alla haft en fin midsommar och att ni mår så bra det bara går.
Kram kram