Den är obeskrivbar!

Hej hej!
Nu är det några dagar sedan sist, och som vanligt springer dagarna fort fort fram!!
Vi har inte haft det stressigt på något vis, men att ha något framför oss flera dagar i rad, ja det är inte det ultimata :)
Det bästa för oss är att bara ha en tom tavla i hallen ( en griffeltavla där jag skriver allt vi ska göra), ja när det inte står något alls där, det är bäst.
Nu är det tur att vi båda är likadana, att vi tycker lika, om inte så skulle vi förstås lösa det iallfall, men det känns enkelt och bra nu då vi tycker lika.
Vi älskar att ta dagen som den kommer, att inte behöva göra något om vi inte själva vill förstås.
Även fast vi inte har något planerat så brukar vi hitta på något projekt :)
Något att fixa här hemma är det jag menar då, det vi tänker till om, vi är ett superbra team, ja enligt mig det bästa!

För någon vecka sedan så for vi iväg till Karlskoga för att hälsa på Gerts son Oliwer.
Det var ganska bra väder, det duggade lite periodvis bara. När Gert och jag kom dit så kom vi fram innan Oliwer slutade sitt jobb, och då tänkte vi göra Karlskoga! :)
Vi köpte en blomma till han och hans tjej och sambo Alicia, och så satte vi oss för lite fika på ett av "torgen" eller vad dom kan kalla det. På "Espresso house" ( jag kallar det för coffe house jag) finns det godaste kaffet tycker jag, helt vanligt bryggkaffe, men så gott!

Vi fikade och kikade runt lite i affärer, sen kom Oliwer för att möta upp. Vi åkte till hans lägenhet för att sedan få lite sightseeing av honom i självaste Karlskoga. Det var så fint det nere vid sjön, jättemysigt och hade solen varit framme så hade det varit massor med människor där berättade Oliwer. Så mysigt att gå runt lite och se många fina ställen och hus.

När vi gått runt lite så bestämde vi oss för lite mat, och då visste en av oss precis vart vi skulle gå.

Just då vi kom dit så regnade det lite så vi fick hjälp att dra ut en markis så vi kunde sitta ute.
Min rullstol hade inte kommit in vare sig upp för steg eller genom dörren.
En Person som jobbade där hjälpte oss och var så serviceinriktad och tyckte att inget var omöjligt!
Vi fick dynor och filtar och ja det blev hur bra som helst!!

Vi fick inte vilken mat som helst, en supergod och då menar jag supergod hamburgare, den godaste jag ätit måste jag faktiskt säga.

Högrev, ja jag tror det var så den var gjort av och då förstår man ju :)

Oliwer hade ätit där fler gånger fick vi förstå av pratet med personalen haha :) 

Karlskoga levererade kan man sammanfatta våran upplevelse, riktigt bra och mysigt ställe det vi såg.

Nu till något helt annat :)

En dag för säkert två år sedan så mötte jag en man som bor en gata bort från mig och oss bara.
Han berättade att han hade beställt ett så gott vin (vi möttes på systemet) och hade beställt en kartong med en sort från Croatien.
Han och hans fru/sambo hade varit där och druckit den och ville köpa fler av just den.
Efter en stund kom han fram till mig igen och ville bjuda mig på en flaska!
Supersnällt verkligen och jag tänkte att jag och Rebecca kunde ta ett glas vin någon fin dag, men det har inte blivit av, förrän!
Härom kvällen (ja det känns lite så), eller ja på midsommarafton så tänkte jag ta lite vin och bad Gert hämta vad jag hade nere i kylen som var vitt.
Jag hade två flaskor och den ena av dom var den jag fått av honom långt innan.
Jag velade lite ( Rebecca var ju inte här) , men bestämde mig för att testa den, och den var verkligen supergod!!
Nu drack jag knappt två glas, och jag är så sällan sugen på vin så fick slänga bort resten synd nog :( Men men, en beställning från mig kanske det blir framöver faktiskt.

Medan jag smakade vinet så kom Solveig förbi!! Jag skrev om henne i mitt förra inlägg( hon kom inte till mig egentligen, men hon gick förbi här ute på "allmänningen" som ligger precis bredvid vårat hus)
Ja min en "gammal" fröken från lågstadiet. Jag visste redan att hon umgicks med den jag fick vinet av, med han och hans fru, så det passade ju jättebra att hon kunde hälsa honom att jag äntligen smakat!! 

Solveig är en frisk fläkt med massor av energi, ja så känner jag för henne, och hon gör mig så himla glad!! Hon minns saker sedan jag var liten (som jag också minns) och det är så härligt!
Ja nu hade och har hon ju haft massor med barn i skolan som hon också alldeles säkert minns, men jag känner mig glad för att hon minns mig. En härlig stund med fina Solveig.

En annan dag för ganska länge (två månader kanske) sen så var jag ute och åkte med min rullstol, när jag kom åkande på ett ställe så klev en kvinna ur en bil för att gå mig till mötes, Inga-lill!!

Ojojoj vad glad jag blev!
Vi har setts under årens lopp lite varstans och tagit en fika en gång på stan, men det var nu flera år sedan sist.

Vi pratade länge och bestämde ett datum några veckor framåt, som vi skulle ses, hon skulle komma hem till mig.

Hennes dag, alltså den dag hon skulle komma hade jag skrivit på tavlan och det var en positiv rad kan jag lova.
Jag glömde ta ett kort på henne? Hur gick väl det till??Jag som alltid tar kort haha :)

Jag har känt Inga-Lill, eller känt har jag ju inte gjort, men redan då jag var runt femton så gick jag till henne med dom krämpor jag hade :) Mycket ont i huvudet och nacke och axlar.
Hon har alltså sedan dess varit min sjukgymnast, många många år till och från då förstås.

Jag fick ju cancer 1991 ( alldeles säkert därför jag hade haft så ont, så jätteont ), och efter det behövde jag operera mina höfter, då kom hon till och med hem till mig för att hjälpa mig att stretcha och träna, ja hon har betytt mycket under alla år.

När jag arbetade på en golvfirma med kakel och klinkers och allt som hör till ett hem kan man ju säga för att få in det mesta :) så kom hon och hennes man Olle in till mig!!
Jätte jätteroligt och jag hjälpte dom att "inreda" sitt badrum, ja rita upp hur dom ville ha det.

( det var det roligaste med det jobbet, att hjälpa kunderna med hur plattorna skulle sitta, blanda olika storlekar kanske eller bara vrida på någon, jag älskade det!! )

Såå roligt men "min"plattsättare tyckte inte alls att det var lika roligt!!??
Men Nina, vet du hur stort badrum det är?
Haha, ja jag hade hittat på något ställe där plattorna skulle sitta på diagonalen, och lite annat som han inte tyckte skulle behövas. Men jodå dom fick det så som jag skissat på och som dom har tyckt varit fint och gör än.
Här nedan några bilder då det var klart, plattorna är mycket finare i verkligheten.

Deras hus ligger nu ute på hemnet, dom har beslutat för att sälja sitt hus som ligger på hammarbackeni Ludvika. 

Ja vi har träffat på varandra på lite olika ställen och jag blir så glad av henne. Hon säger lika till mig, att hon blir glad av mig med, så det är ju superbra att vi kan glädja varandra, det är ju riktigt bra det!
Ja jag kan sammanfatta det som att hon är en fin vän <3

Lite mer Inga-Lill :) Det blir som en liten bok haha :)

När jag fick Ms och behövde hjälp så ringde jag henne, men medan vi pratade så kom jag ju på att det inte gick, hon hade ju trappor upp till sin och hennes man Olles praktik!!
Jag minns att jag grät, jag blev så otroligt ledsen då jag kom på det, jag hade inte tänkt på det, att jag knappt inte kunde gå mer. Det dröjde ju ett tag från att jag blev sjuk tills jag fick in i huvudet att jag inte kunde gå mer. En helt normal reaktion förstår jag nu.

Nu tillbaka till våran efterlängtade fikaträff, superhärliga timmar fick vi till och jag ska snart ta mig förbi henne, vi behöver ju inte låta det ta tre år mellan fika gångerna tänkte vi haha :)

Hon hade med sig den finaste, ja en så himla fin ljuslykta som hon gjort i stearin, helt galet fin!!

Här nedan får ni se!!
Det enda jag glömde var att ta ett kort på självaste konstnären!!? Jag som alltid tar kort, hur kunde jag glömma bort det? Ja ingen aning??

Nu till en annan vän <3

Jag har skrivit om min fina vän Marianne som nyligen gick bort i sviterna av Corona :( 

Vi hann bara träffas två gånger, en gång i hennes stuga i Bråviken utanför Norrköping, och förra året hemma här hos oss.

Då hon kom hit så hade hon köpt med sig en röd ros, som var jätteliten just då, men nu!!

Jag trodde aldrig att jag skulle kunna få en ros att trivas hos oss, men det verkar den verkligen göra!

Jag kommer att tänka på Marianne varje gång jag åker förbi eller tittar ut från altanen. Jag är så glad och tacksam över att jag fick lära känna henne lite, hon var en fin vän och människa <3

På tal om att vara tacksam, ja minsann vad jag är tacksam.

Jag vill berätta, jag ska försöka berätta och förklara för er hur bra jag mår, ja på riktigt gör jag det.

Många tycker synd om mig för att jag sitter i rullstol, många tror att jag är deppig och att jag inte mår bra eftersom mitt liv inte är som innan jag blev sjuk. Ja, många tror säkert, och en del kanske vet? 

Ja hur många som än tror eller vet, så är det ju faktiskt jag som vet bäst hur jag mår :)

Jag ska försöka att förklara min härliga "lyckoruskänsla" som jag får ibland då och då, eller som nu varenda dag, ibland flera gånger.

Jag mår så bra, långt inne i själen om det ens går haha :) 

Jag känner liksom inuti kroppen, i mitt hjärta att jag har ett så bra liv, att jag har det så himla bra!!

Jag älskar livet som jag fått, ja det gör jag oavsett hur det blivit.

Jag vände mitt liv där och då, jag hade kunnat bli bitter och eländig, och sen fortsatt ha det så och må därefter. Jag är så glad att jag inte valde det livet, att jag valde att få vara glad och att få må bra, tack gode gud för det kan jag tycka nu. Nu hade inte gud något med det att göra haha :) 

Men ändå så tackar jag någon eller något som hjälpte mig att göra rätt val, så att jag valde livet.

Nu till det där att må bra, att få känna i hela kroppen att man mår så bra och är så lycklig!! 

Jag önskar verkligen  att alla skulle få känna den känslan i sin kropp!! 

Den är obeskrivbar, ja så är det faktiskt.

En mäktig underbar känsla som inte liknar något annat. 

Igår då jag var ute och åkte bil tillsammans med Gert så fick jag helt plötsligt den känslan, vi satt i bilen tillsammans och jag bara kände den där lyckoruskänslan, ja den slår allt.

Tänk att göra vardagliga saker och få den känslan, den totala lyckan liksom!

Jag har skrivit om det här förut vet jag ju, säkert flera gånger, men gör det nu igen, det är viktigt!!

Jätteviktigt att ni som läser vet att jag mår bra, ja till och med jättebra.

Igår kom Gerts äldsta son Simon förbi en sväng :)

Han bor vanligtvis i Jönköping så vi ser honom inte så ofta, jätteroligt var det med lite oväntat besök <3

Ja bredvid honom ser Gert jätteliten ut haha :) Simon har växt ifrån Gert för länge sen :)

Jag har så himla mycket mer att få på pränt, men jag gör klart den här och börjar på nästa istället tror jag blir bäst :) 

Nu ska jag ge mig på att rätta det jag skrivit, det kommer ta ett tag haha :)

Jag hoppas att du har det bra och att du mår bra förstås.

Kram kram från mig till dig :)