tisdag 11 november 2014

Stanna till i livet och lev!



Hej hej!

Idag blev inte min och våran dag som vi tänkt. 

Rebecca kom hit för att hjälpa mig upp för att jag först skulle åka till tandläkaren och sen till sjukgymnasten.
Min telefon ringde med okänt nr medans vi stretchade och masserade, gillar inte då det är okänt nummer, men jag svarade och det var från tandläkaren, dom skulle tala om att min tandläkare var sjuk. 
Tråkigt då man laddat upp, men jag fick en ny tid så det får fixas sen då istället.

Efter tandläkaren skulle jag egentligen till min sjukgymnast men då Melina skulle till doktorn så valde jag att jag skulle följa henne dit istället för sjukgymnastik för mig.
Hon fick träffa en doktor som kollade in i örat och mycket riktigt som Melina sagt så var det inte bra än.
Hon fick någon salva hon skulle ha i örat för att inflammationen i yttre... ja jag minns inte haha :)
Nu kommer hon säkert att bli bättre iallafall får vi hoppas så det blir vanliga dagar för henne i skolan och så hon slipper komma efter.

Morgondagen gruvar jag mig för faktiskt, ja jag ska skära bort en grej jag har på ryggen, ja någon slags födelsemärke kan jag tro.
Kom på att trots att jag har dålig känsel där så tänker jag ha på "emla", ja då blir det lite mindre gruvsamt jag som verkligen avskyr nålar och sprutor. 
Emla kräm är bedövnings salva för den som inte känner till det :) 
Jag däremot är expert på emlakräm haha :)
Det är ju bedövnings sprutan jag är rädd för, inte resten liksom.

Ja det kommer att bli bra hur som helst och skönt att det blir gjort imorgon. 
Det är mycket värrä det än att gå till tandläkaren, ja ingrepp över huvudtaget är inte roligt. 

Nu kanske ni tänker att hon som opererat sig så mycket borde vara van haha, nej nej nej!! 
Jag kommer aldrig vänja mig kan jag lova, men det beror nog mest på att jag inte vill det.

Idag skulle det varit en stressig dag för Rebecca då hon skulle skjutsat både mig och Melina fram och tillbaka, nu blev det ingen stress för henne med det och det var ju på sätt och vis skönt.

Känner att jag behöver och vill skriva lite om stress.

Stress, fy vad jag avskyr att skynda, inge bra för någon och alla borde slå av på takten.
Det finns ju stress på så många olika sätt och bara att behöva vara anträffbar dygnet runt är ju en sorts stress.

Att som jag har en full tavla, ja nästan varje vecka har jag något jag måste göra, det är en slags stress.
Nu är tavlan på bilden jätterörig och det är faktiskt också en slags stress, för mig iallafall.
Rebecca har hjälpt mig att sudda ut och skrivit om och i ordning nu idag, så det känns faktiskt lite mindre stressigt.

Nu menar jag inte att alla behöver tycka som jag, nej absolut inte, stress är ju olika för alla beroende på vem man är.
Den stressen som finns i samhället gillas inte av mig, man ska skynda sig hela tiden, ja konstant är det stress.
Jag har väldigt jobbigt med en del människor som ska ha så bråttom så att man bara ska skynda sig igenom det man ska göra. Det är inte roligt och definitivt inte bra.

Min sjukdom och jag fixar inte stress alls längre och jag har blivit en så mycket lugnare människa mot vad jag var. 
Ingenting är bråttom längre, nej faktiskt så är det inte det och jag önskar att många mer med mig skulle kunna tänka och bli lite mindre stressade.
Jag skulle behöva ha en kurs:) 
Nej då men i mitt fall så har jag inte haft mycket att välja på, hur bra mår jag själv liksom om jag måste gnälla och tjata på alla runtomkring mig? 
Och hur blir alla dom att må som jag gnäller eller skäller på?

Jag avskyr då vi ibland är sena någonstans och jag känner mig stressad, ja då blir jag faktiskt rentav arg för att det stressas. 
Då är jag inte trevlig alls, ja jag vet för jag har ju liksom förstått och hört mig själv.

Om man står i en kö någonstans så finns det ju massor av människor som svär och beklagar sig över att det tar sån tid. 
Ja det blir enligt mig bara otrevlig stämning i kön av det och jag skulle önska att alla tar ett djupt andetag och tänker på bra saker istället.

Nu har jag alltid jobbat i affärer och liknande där det ofta varit köer, men jag har faktiskt inte stressat då utan tagit en kund i taget. 
Det går liksom inge fortare då man ska skynda sig. Det har jag lärt mig för massor av år sedan! 
Nej en i taget och vara lika trevlig mot alla, ja så har jag faktiskt varit!

Nu då jag sitter och skriver om just stress och mina jobb så får jag en sån otrolig längtan efter att jobba på Granngården igen, åh vad jag önskar att jag var frisk och kunde det! 
En av mina högsta önskningar verkligen!

Världen skulle se så annorlunda ut utan stress.
Att telefonen ringer är för mig stress, usch ibland kan jag bli tokig på den och jag verkligen vill inte svara. 
Om det är mina barn, min man eller någon av mina assistenter så svarar jag men om inte så kan jag låta bli och ringa upp sen.

Ja att låta bli att svara på telefonen är jag nog expert på, jag bara vill inte ibland liksom.
Men det kan då bli att kännas jobbigt då man måste ringa upp också och det är ju en slags stress det med.
Då jag jobbat så har jag ju givetvis svarat i telefonen då det ringt, nu menar jag privat här hemma då jag ibland väljer att inte svara. Nej ibland bara vill jag inte. 
Låter kanske knepigt men att alltid vara anträffbar gillar jag inte!

På tal om telefoner så ska jag få börja använda min gamla hederliga Nokia nu, med knappar!
Underbart härligt kommer det att bli och nu kommer jag att sms:a igen även om det inte går att ha gubbar med på min mobil. 
Jag ska ha min Samsung också kvar, men då jag ska ut på något så blir det min knapptelefon jag kommer ta med mig.
Lycklig, jo minsann det är jag och jag är kanske den enda som vill gå tillbaka till den gamla varianten.
Jag har iallafall provat en sån annan nu ett långt tag, men mina fingrar gillar det inte, och inte jag heller! Därför är jag extra glad att jag ska få ta min gamla igen, jippi!!

För länge sedan då jag var mitt i en vårdnadstvist, ja då var det stress på hög nivå och det var allt annat än bra stress, ett under att jag orkade kämpa på då och inte klappade ihop. 
Men det var ju mina älskade barn jag kämpade för och då ger man inte upp!

Nej verkligen inte, och jag är säker på att både Gert och hans pojkar och mina tjejer tycker att jag är en bättre person nu utan allt jobbigt som var då och all stress det innebar.

Ja tänk att det skulle behövas en sån här sjukdom för att stanna till och leva. 
Viktigt och ja det finns inga ord för det mer än lycka. 
Jag är lycklig över att jag kunde ändra mig och än lär jag mig, ja varje dag kan jag lära mig nya saker.
Nu tillbaka lite till stressen.
Jag är helt övertygad om att jag är sjuk på grund av all stress som jag haft i mitt liv. 
Väldigt mycket stress har varit positiv stress för mig, iallafall har jag trott det och jag har trivts med mitt liv.
Fyra olika jobb plus min kiosk och allt det samtidigt en stund, inte bra, men det var skoj.
Att inte duga som man är är också en slags stress, ja det finns så mycket mer stress då man tänker till som man inte tänker på i vanliga livet.

För mig är det väldigt stressande att ha tider att passa, men ibland måste man ju det så då är det bara att gilla läget. 
Men allra helst skulle jag vilja slippa varenda tid och dag med möten och besök, tänk att ha en helt svart tavla utan någonting?! En dröm, och en vacker dag kanske?!

Pysslade igår och tog upp allt från frysboxen nere, slängde ganska mycket.
Fixat mina fina syltburkar och blev jättenöjd.


Gert skruvade upp två lådor jag ville ha upp, och jag blev jättenöjd.
Han är så duktig på att mäta och räkna ut, jag har noll tålamod till sånt så jag är glad att han kan han.
Ja hörrni, vilken underbar man jag har, inte bara för att han är händig, nej för att han är han liksom!


Filip har fått varit på lite tur idag. Ju mer han är med oss ju tamare kommer han ju att bli, och det vill vi ju så han myser med mig och Melina varenda dag. Han är så gullig så det är inte klokt.
Det kommer att bli väldigt mycket kammande och borstande på han då det tovar sig väldigt lätt hans hår.
Blir värrä nästa år då han ska vara ute också, ja fuktigt och blött i det där håret, vi får hoppas att Molly och Polly vill hjälpa han att fixa sig lite.


Får se vad Tyke och Stina säger då vi har en kanin hemma, ja nu låser vi ju in Filip då förstås men lukten kommer dom ju att känna.

Nu till igår kväll då jag skulle lägga mig haha :)
Min t-shirt som jag ropat in på tradera gillar inte Gert alls haha, så den får vara min sov tröja och den är superskön, orange och fin, men nej han tycker verkligen att den är ful:). 
Han skulle nog skämmas om jag hade den på ute bland folk haha, han är då rolig han, men ärlig och det är ju kanon! 
Det gör inget om jag har den som sovtröja eftersom den är så skön.

Love står det och den är orange haha.




Mysigt med tofflor fast jag inte känner dom!

Vi har ätit den godaste maten någonsin, ja gud så jag älskar rotfrukter och särskilt kålrötter.
Morötter, kålrot, lök och potatis blev det med julskinka till, ja inte jul skinka men helgskinka som ju är lika god.
Supergott verkligen.Inget Melina eller Oscar skulle gillat, men vi.
Mums och jag skulle kunna äta sån här mat veranda vecka:)


Jag ska rätta lite nu igen och jag hoppas alla har haft en fin bra dag idag och att ni slår av på takten.
Ni ska få se hur mycket bättre ni kommer att må och hur mycket mer ni hinner.

Kram kram


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar