torsdag 10 mars 2016

Helt själv kan jag inte klara det jag vill och brukar kunna!

Melina och Marielle <3 <3
Hej hej!
Sedan sist har jag blivit lite bättre, bättre för varje dag, och idag har varit den bästa hittills.
Ja jag menar då på sjukdoms fronten. Idag är den bästa dagen sedan sist.
Jag hostar inte så mycket och jag känner mig skaplig men vad händer då?
Jo jag tar väl chansen att få lite mer urinvägsinfektion.
Jag säger då det, det slutar aldrig!
Jag lämnade in prov i Tisdags och sent på eftermiddagen idag så ringde en sköterska och talade om att det fanns bakterier,bakterier som inte ska vara där.
Medan jag började skriva mitt inlägg här så ringde dom från vårdcentralen flera gånger.
Jättesnällt att dom hör av sig och vill hjälpa mig.

Min doktor har skickat ett mail till neurologmottagningen om mina urinvägsinfektioner som kommer tillbaka hela tiden.
Min doktor vill helst att jag väntar med medicinen tills han får svar från neurologen.
Jag har ätit många olika mediciner senaste tiden, så han vill höra med dom vad dom tycker om min situation, och alla infektioner den senaste tiden.

Fick besked om att jag har ett recept, ifall att jag inte kan och orkar vänta till på måndag då han får svar. Han tror att dom svarar fort, dom brukar göra det enligt han.
Imorgon är min vårdcentral stängd så det var bra att jag fick ett recept ifall att.
Jag ska försöka klara mig utan helst, men det visar sig hur jag blir att må.
Trygghet att veta att det finns ifall att :)
Jättesnäll doktor har jag, och dom som hjälper honom är superbra dom också. Underbart.

Jag har ju en remiss skickad om just mina urinvägsinfektioner som jag ska få åka till gyn i Falun, men det kunde ta tre månader att få en tid där, så vi får se.

Den penicillin sort jag åt sist som jag tyckte var bra med noll biverkningar, (iallafall inga jag märkte av men den)  passar inte för för just dom bakterier jag har den här gången.Typiskt :)
Jag mådde inte dåligt alls av den. Men jag får ta vad jag får förstås.
Jag läste på bi packsedeln om den medicinen, att det till och med går att äta den i flera år, men med lägre dos förstås.

Det viktigaste är att jag slipper den sorten jag fick nyligen som gjorde att till och med vatten inte gick att dricka. Det kändes som jag hade hela munnen full med nålar, usch och fy säger jag för den.
Då måste jag vägra faktiskt!!.:)
Jag vill iallafall slippa vara sjuk mer, ja att känna av sitt urinrör och känna sig lite febrig och sjuk vill jag gärna slippa.

Nu vet jag ju att min kateter är den som är den stora boven, men ändå.
Min kateter kan och vill jag aldrig vara utan, den är ju min livräddare, ja verkligen, det är ingen överdriven sak att säga!
Jag äter då hellre penicillin hela livet.
Jag förstod att det finns många olika penicillin sorter, men inte att det finns så många olika bakterier? Inte lätt att vara doktor alls. Herregud så mycket dom måste hålla koll på!
Ja jag har inte gjort så många knop här hemma kan jag ju säga, nej jag har inte haft lust alls då jag varit sjuk.

I helgen kom min Marielle och hennes Daniel och hundarna.
Ja det finns inga ord, härligt underbart.
Det som är mindre underbart är ju alla hundhår som blir överallt.
Jag har filtar över sofforna och inga mattor på golvet för att jag ska tycka att det går bra.
Jag älskar verkligen hundarna, men inte alla deras hårstrån :)


 
Tyke är verkligen "mammig" och håller sig mest vid Marielle, medan Stina gärna låter oss andra vara mammiga till henne <3

Vi väntar på våran mat :)

Melina tog med storasyster på träning :)

Sen har vi underbart söta Stina som när hon dricker "sullar" överallt och det rinner runt henne.
En stor handduk runt mat och vattenskålen behövs.
Dom som går i köket blir annars dygnsura om fötterna om dom går där Stina sullat.
Underbara hundar är dom och dom blev kvar över helgen.

Filip <3

Våran lilla Filip(våran kanin) fick  flytta in i Melinas rum han. Ja det säkra före det osäkra.

Gert portionerar maten :)



På Söndagen skulle Gert och A-laget åka på borta match och Gert hade glömt att beställa mat.
I vanliga fall beställer han mat från restaurang skolan i Smedjebacken, men den här gången blev det Gustavssons på Dianavägen som fixade maten .)
Lördags kvällen då det var bara jag och Gert hemma så agerade Gert kock  Det fick bli lite snabb mat till killarna.
Hamburgare och mos, ja man "tager vad man haver" heter det ju :)



Nu i ett par dagar har vi bakat och lagat mat.
Jättemycket träning för mig blir det, och särskilt då jag kavlade ut bulldegen, ja det var jobbigt för kroppen, men inte för mig.
Jag kanske fick en liten på början till en magmuskel :)
Ja mycket bak och mat har det blivit, och gissa hur glad jag är för det?
Jag känner mig lite som jag då jag kan baka och greja. Ja jag gillar det!

Bullarna gjorde jag helt själv dessutom, ja lite handräckning förstås och hjälp in och ut ur ugnen.
Jag gjorde degen och jag kavlade och fixade till och lade dom i bullformar.
Maria var det som tog fram formarna till bullarna, så hon hjälpte mig med det också.
Ja helt själv kan jag inte fungera, lite frustrerande men jag vänjer mig!




Här gör jag "crumble"
Idag gjorde jag muffins med blåbär med crumble ovanpå.
Crumbe  är en smuldeg, ja jag skulle säga så :)
Till det, en kesellablåbärs sås till.
Vi provsmakade och det blev godkänt.
Inte lätt annars att göra något nytt som sen ska bjudas på.
Men imorgon kan jag nog känna mig lugn utan att skryta.
Gert ska ha fikat imorgon så jag hoppas att dom tycker om fikat.


Min Melina käkade en då hon kom hem från jobbet, och hon tyckte att den var jättegod! Så roligt!!
Om någon dag ska jag göra strasskakor, såna har jag inte bakat på över tjugo kanske tjugofem år sedan sist!? Ja hur gammal är jag inte då när jag tänker efter. Herregud!

Ja såna har jag inte gjort på länge, och jag minns att min mormor brukade göra såna, så nu ska jag göra ett försök. Med mormors spritsmaskin dessutom :) Spännande.

Ett gammalt kort :)

Jag har en dag, i tisdags kanske, fy då vilket minne jag har, helt obefintligt verkligen! varit ner i källaren för lite stå träning.
Ja tarmar och alla organ gillar nog verkligen att jag gör det så mycket jag orkar.
Nu då jag varit sjuk har jag inte orkat, nej det har inte gått alls.
Jag passade på med rullstols träning och det behövde min kropp.

Men nu snart är jag på gång.
Jag hade papper och penna och Maria inventerade frysen.
Ganska mycket fanns det, och jag fick lite koll till mina matlistor :)


Jag beställde för ganska länge sen uppgifter på varifrån  jag skulle kunna söka fonder.
Jag hade fått tips från frykcenter (ett rehabställe i Torsby) ,om ett ställe dit man kunde vända sig för att få hjälp.
Jag fick massor av papper på olika fonder som jag skulle kunna söka hos, mot en avgift förstås.
När jag fått alla papper så la jag dom i en hög bara.
Jätterörigt och ja jag tyckte att det var både tråkigt och svårt.

Jag och Rebecca tog tag i det för någon månad sen och fick ordning på alla papper.
Vi glömde att ta kort medans vi höll på, papper överallt nästan haha :)

Uppertone maskin.

Jättejobb är det verkligen och personliga brev till var och ett ställe.
Min högsta önskan är en träningsmaskin,  jag behöver och vill ha en "uppertone" som skulle hjälpa mig enormt.
Den kostar 25 000  kronor, så det dröjer nog innan jag har råd att köpa en.
Men lite bidrag från fonder så blir det ju förstås enklare.

En till sak jag önskar och behöver och vill ha är en massagefåtölj.
Ja min kropp som bara sitter och ligger mest hela dagarna behöver verkligen en.
Min kropp behöver knådas och röras lite på då och då flera gånger under en dag för att må bra.

Det skulle underlätta mycket,  med dom nervsmärtor som jag har. Ja jag kanske till och med skulle kunna minska ner med medicinerna jag tar mot det.
Ja önska och hoppas får jag göra nu då jag skickat iväg en hel del.
Alla har olika månader och olika många ansökningsdatum per år som man kan söka.
Det är ett heltidsjobb för att ha koll på allt, men vi är en bra på väg dit.
Vi har gjort i ordning, jag har satt lappar med datum och det som krävs för just det stället.
Ja jag önskar också mig bidrag till utlandsvistelse om jag ska kunna åka iväg med mina tjejer kanske nästa år. Ja Gert får ju förstås följa han med :)

I år har jag bokat, ja faktiskt alldeles den här veckan tog jag tag i det.
Det blir Sa Coma på Mallorca, dit vi var förr förra året.
Där var det kanonbra, ja hotellet var sisådär, så i år har jag bokat på ett annat.

På väg in i flyget.
Jag har dessutom bokat in mig själv med manuell rullstol!
Jag har kommit på att jag ju är mindre handikappad i den.
Jag kan visserligen inte orka putta på själv hur länge som helst om vi ska iväg någonstans.
Men vad gör väl det?
För mig är det viktigt att klara mig själv, men det är ingen katastrof om någon puttar på.
Jag få vänja mig och stå ut en vecka.
Ja ni hör ju hur jag håller på att övertyga mig själv :)
Med vanlig manuell stol så behöver jag inte ha något speciellt rum förutom med dusch då.
Ner i ett badkar det går totalt bort :)


Jag kan ta mig ner för kanter eller uppför kanter med min manuella, som inte går med min permobil.
Nej jag blir mindre låst med den manuella.
En sak som är det viktigaste nästan är att man kan köra mig i sanden med min manuella.
Ja jobbigt kommer det att vara, men inte omöjligt.
Man kan dra mig baklänges så dom stora hjulen rullar på bra.
Med min permobil går det ju absolut inte.Jag är glad för mitt beslut.

Resebyrån ska hjälpa mig med transfer till och från flygplatsen och det är fantastiskt bra och snällt. Förra året fixade jag själv, vilket inte blev bra då ingen taxi chaufför stod och väntade på oss.
Ingen kände till bolaget jag bokat med?!
Det blev lite problematiskt, så säkert tiotal ringde runt och hittade på en bil som kom till mig. Service:)
Längtar efter sommaren :)
Det kommer bli härliga dagar och jag har nu mycket att längta och se fram emot.
Köpenhamn först och sen Mallorca några månader senare.:)
Härligt och underbart kommer det att bli.
Jag var så glad då jag bokat resan och mailat firman där jag hyrt hjälpmedel ifrån.
Duschstol och lyft.
I år verkar vi få en elektrisk, förra året hade vi ju en rolig pumpvariant.
Gud så vi skrattade Rebecca och jag och mina tjejer.

När jag åker så där så tar jag allt med en nypa salt.
Jag blir aldrig arg över något, för det hjälper inte, nej jag försöker se det roliga i det och bara låter det vara.
Allt är som det är och jag känner att man tar seden dit man kommer, och gör man det kan det bli väldigt mycket skratt :)

Kram till er alla <3


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar