onsdag 23 mars 2016

Om det regnar så är det oftast mitt fel!

Jag och Stina <3
Hej hej!

Nu måste ni alla vara beredda på regn!
Ja det är så att jag är boven till regnet, om det kommer.
Rebecca med faktiskt då hon fick lov att göra det som jag inte kan.
Första spindeln för i år, ja den var i mitt kök, i taket. Nu är den död!
Ja blir det regn så är det mitt fel, men det kan inte hjälpas.

Dom får bo ute hur mycket dom vill, men inne hos mig, nej det går jag inte med på.
Det var en platt sort som var lite "brungråsvart", ja den var helt platt och den hoppade.
Usch säger jag bara, och Rebeccas dotter Elsa var med och såg mig "i action", inte bra, och jag hoppas verkligen att hon inte kommer att bli rädd bara för att jag är det. Men det såg inte ut så alls, hon tyckte nog bara jag var lite larvig haha :)

Mina barn har klarat sig skapligt måste jag tycka, jag har sagt under årens lopp att jag bara tycker om dom lite, ja spindlarna förstås :)
Det är så vidrigt, och jag kan se den minsta, jag har någon slags röntgen syn och jag lovar att då min syn är dålig egentligen, så ser jag den minsta.
Inget jag är stolt över på något vis, att vara rädd är jobbigt och det vore å skönt att inte behöva vara rädd.
Dom hindrar mig att göra mycket, att sitta still ute tex, ja då kan dom krypa upp på min rullstol och ja äta upp mig, eller kanske inte haha :)
Jag skämtar om det, men fy så drygt det är.
Jag kan ju ta mig i kragen och ringa någon som kan med fobier, ja jag skulle kunna få hjälp, men nej.
Jag har något motstånd på något sätt och jag väljer att inte ringa, dumt, ja jag vet det verkligen.


Varje dag så får jag påminnelser på facebook om vad jag gjorde samma dag och för olika många år sedan.
Roligt faktiskt för jag kommer ju inte alls ihåg vad jag skrev då.

Ett av mina inlägg gjorde mig både glad och sorgsen.
Melina hade hjälpt mig med min "utochgå" maskin ( mp3) och det hade varit så härligt med nya låtar att gå i takt till.
Ja mitt enda tränings sätt har varit promenader, och om jag promenerade!?
Jag gick mil, ja många mil i veckan och jag mådde så bra med mig själv då, och nu kan jag inte!
Ja lite arg och ledsen måste jag säga att jag är ibland, men jag har liksom förlikat mig med min rullstol, den är min och jag skulle aldrig vilja klara mig utan den.
Jo om jag blir frisk så vill jag gärna vara utan den, men eftersom jag nog inte kommer att bli det så har jag lagt det alternativet åt sidan.

I Fredags fick jag punktering, ja det var helt tomt då jag kom hem efter fyra timmars körning :)
I Fredags fick jag känna hur det var att vara utan min bästa vän, rullstolen, mina ben:)

Helpunka!













Hela helgen har jag fått ha min manuella rullstol, och det var roligt att köra den med förstås.
Men jag är så mycket friare och klarar mig bättre själv med min permobil :)
I höst då vi ska åka till Mallorca igen, så ska jag ju bara ha den manuella med mig, så träning är viktigt.
Jag kan och jag vill, och jag kommer ihåg allt jag lärde mig förut då jag gick i rullstols skola :)

Marielle testar och kan lätt som en plätt :)
Tänk att det faktiskt inte var så länge sen. 2011-2012 var åren då allt blev sämre.
Då hade jag börjat vingla och kroppen var knepig, och jag förstod ingenting.
Jag fick ingen hjälp av min dåvarande doktor. ( Jag bytte doktor sen :) )
Då började min resa, min nya resa med mig själv och dom närmaste.
Ja vilken resa jag gjort!
Jag fick börja med kryckor, rullator och sen rullstol, ja det gick så fort mellan allt så jag vet inte om jag hann reflektera under tidens gång. Så fort jag accepterade det ena hjälpmedlet så var det dax med nästa liksom.
Ja jag måste ju också berätta att jag var väldigt stretig och inte ville ha något hjälpmedel alls. Nej jag kunde klara mig själv jag! :) Jo eller hur? Nej Nina fick ge med sig till slut och nu är det svårt att tänka att jag varit så, men jag vet ju hur jag är :) Jag klarar mig själv jag :)

Min chef Carina på Libra,  hon brukar säga att jag är lite : Jag heter Nina och jag har Ms och sitter i rullstol och är förlamad, men jag klarar mig själv jag haha :) Ja ni förstår ju.
Men jag tränar på att be om hjälp och jag tar hjälp då jag känner att jag måste, men kan jag så gör jag det själv :)

Jag mår bra, ja riktigt bra, i hjärtat liksom.

Nu till några hemskt jobbiga veckor jag haft, som jag nu är på väg att bli av med.
Jag håller på att bli frisk från vad det nu var jag hade i fem veckor, och jag är så glad och tacksam för det.
Jag hostar inte mer och får inga nära döden upplevelser som jag fick då jag inte kunde hosta upp det som egentligen skull ha behövts upp.

Turkiet 2009 <3
Något som jag tycker är lite drygt, men som jag samtidigt är bra på, ja jag tycker faktiskt att jag kan ordna och ringa runt och fixa bra. Jag är en bra resebeställare :)
När man är frisk så kan man boka en resa, vilken som helst och sen bara åka.
I mitt fall är det inte alls lika lätt, jag måste först kolla hur dusch och toalett är för handikappade.
Om det finns kanter, lite större dörröppningar mm.
Jag saknar verkligen att kunna bara boka in mig och Gert på vad som helst, en kryssning eller vad som helst.
Nu i vårat fall så måste jag boka långt i förväg för att ev kunna få ett rum som är anpassat.
Planering krävs och "recuestar" (förfrågningar) behövs skickas iväg för att jag ska kunna bo på ett hotell tex.

Jag måste ju kunna gå på toaletten och så duscha förstås, det är viktigt för mig att få duscha varje morgon. Ja till och med då jag är sjuk så orkar jag in i duschen. Knepigt.
Alla gånger jag varit på sjukhus så kommer jag hem ganska fort, ja det tror jag har berott på att jag varit uppe fort för att duscha.
Jag känner mig så mycket piggare om jag fått göra min morgon ritual haha :)

Innan Tyke kom passade vi på att ha Filip ute :)
I Torsdags kom min Marielle hit för att sova här en natt.
Hon skulle till en veterinär i Stockholm med Tyke på Fredagen, och hennes kompis Sara skulle följa henne dit.



Det tog hela dagen för dom och resultatet var sådär.
Han har varit vinglig, släpar fötterna efter sig, och lite annorlunda kan man kanske kalla honom.
En världens finaste hund förstås men något har hon förstått var fel.
Efter röntgen så fick Marielle besked om att han har en ganska stor cysta vid ryggmärgen, den gjorde så att det inte finns plats för signalerna att kommer fram ordentligt.
Lite lika som mina symptom.
Han kunde opereras, men både veterinären och Marielle skulle fundera över helgen.
Daniel kom hit till Ludvika så då var hela deras lilla familj här hos oss över helgen.

Dom bestämde både veterinären och Marielle, för att operera honom. Lilla lilla Tyke.
Han kommer inte att bli bättre efter operationen, men förhoppningsvis inte sämre som det verkat att bli. Dom vet inte heller om cystan kommer tillbaka igen på samma ställe efter operationen. Riskabel operation och jag kommer att hålla allt jag kan hålla <3

 

Gert fick i uppdrag att snickra ihop en låda, en låda som jag ska sätta upp i min "salong" för att ha hårblås, plattång mm.
Han kom in med brädor och funderade lite. Nej sa jag, jag vill ju ha lite sådär,
Små brädor som du spikar ihop lite sisådär :) Lite som den där lådan säger jag och pekar.
Ja jag fick som jag ville och jag är jättenöjd.
Vi har inte hunnit sätta upp den än eftersom det tog lite tid för den att bli både målad en och två gånger, och sen skulle den ju torka också.
Fin är den iallafall och den kommer att passa perfekt där den ska vara :)


Häromdagen då solen sken så var jag bara tvungen att knäppa kort på kaninerna ute i solen,
Ja våran Polly slår alla rekord, kolla hennes haka!
Ja våra söta utekaniner har hakor båda två, men Pollys slår alla rekord!
Dom är riktiga soldyrkare och ligger nästan alltid där på verandan i solen, då den lyser.


Ja kärlek till våra kära kaniner, jag har idag ordnat så dom får lite påskliljor vid sin stuga, det hoppas jag att dom gillar haha :)
Självklart så bryr dom sig nog inte ett dugg i vilka gardiner dom har, eller vilka tavlor eller vilken lampa som lyser :) Men jag vill ju att det ska vara fint och mysigt jag.
Just nu har dom det väldigt lerigt inne på sin gård, ja inge vidare faktiskt. 
Men men det torkar upp snart bara solen kikar fram igen :)

Det gäller då bara att spindlarna håller sig ute så Rebecca slipper slå ihjäl någon åt mig.
Ja vi alla får kanske hoppas på att dom är smarta så dom förstår och är rädda om livet. 
Ja för att få sol och fint väder så krävs det, inga spindlar!! :))

Jag har sedan jag börjat skriva det här inlägget varit till min neurolog, men det skriver jag om nästa gång :)


Jag hoppas att alla har det bara bra förstås. 

Kram kram till er!




























Inga kommentarer:

Skicka en kommentar