Jag översköljs av lyckokänslor.

Hej på er allihop!

Nu ska jag skriva om en grej som jag tycker nästan mest om att göra i hela livet. 

Ja det är faktiskt så, det jag menar är att gå på auktion. 

Nu var det två veckor sedan som vi var där och fyndade, men jag har inte haft tid och ork att skriva förrän nu.

Gert skjutsade oss dit, ja jag hade med mig Maria. Gert for hem för att sen komma och hämta oss igen då auktionen var slut, och det dröjde ganska många timmar :) 

Det fanns så mycket fina saker så vi hade inte tid för att äta ens. 

Vi hade med oss pastasallad som förblev orörd :) 

En smörgås fick vi i iallfall i magen under dagen, men ingen av oss kände att vi var hungriga. 

Nej en bantar dag blev det utan att vi visste det förstås :) 

Både jag och Maria blir helt "uppslupna" och mår som prinsessor hela dagen.

Marias första fynd för dagen :)

Vi båda är helt sålda på auktioner, och det här var inte vilken som helst!

Nej den här gången var det liksom våran auktion! 

Dom hade så mycket fint som vi bara var tvungen att ropa på, och väldigt mycket vann vi.

Ja vi vann stora saker också, och det var mycket som inte kunde få följa med hem, iallafall inte den dagen. Han som ägde gården var snäll och lät oss komma dagen efter med bil och släp :) 

Några av våra inrop som inte fick plats i bilen :)

Gert jag och Maria <3

Tur att jag har världens bästaste man!. Han visar iallfall inte att han blir sur eller arg över mina inköp, nej han skrattar mest och förstår att jag har någon plan för det flesta inropen :)

Gert fick låna bil av Melinas kille Oscar som har drag på sin, och släp lånade vi av min assistent Rebeccas Johan. Alla är så snälla och bara fixar det jag inte kan göra själv längre.

Dom alla gör så att jag får vara Nina.

Jag köpte många fina saker och jag är glad över varenda en faktiskt. 

En del fynd var jättefina lådor tex, men där i var det mycket järnskrot haha :) 

Ja man få alltid lite på köpet kan man säga.

Jag har mycket att ta tag i ute, ta tag i och göra rent allt menar jag, men snart kanske det kan bli. 

En riktig supersöndag var det allt och den lever jag på länge :)

En dag i veckan så var vi till min Marielle och hennes Daniel i Nora för att vara hundvakt.

Ja vi skulle gå ut med hundarna ett par gånger då dom själva var till gröna lund. 

Efter vi kom dit och rastat hundarna så gjorde vi Nora lite.

Det är så mysigt där, fina gamla hus och stenar på marken. 

Nu är ju det inte roligt att åka rullstol på dom, men dom är så himla fina så det gör inget alls. 

Jag får åka sakta helt enkelt och se till att jag åker då jag har medicin i kroppen. 

Min medicin mot spasticiteten tar jag tre gånger om dagen, däremellan innan nästa intag kan vara lite besvärligt, men jag får planera lite bara.

Det finns så mysiga hus och små gränder där, och mysigt fik nere vid vattnet. Ja en mysdag fick vi samtidigt som vi gjorde lite nytta :)

Våra dagar går så fort så fort, så fort. 

Gert har målat vårat förråd och grejat med det, och han har till och med hunnit med en cykel tur med sin son Oliwer.

Nu tillbaka till lite auktions prat igen :)

Allt nästan som jag köpte på auktionen har jag en tanke med, en plan för. 

Gert är så snäll och gör som jag säger haha :) Ja han har inte mycket val då :)

Här sågar och fixar en lång låda jag ska ha på väggen till förrådet. 

Där ska jag ha ved och en huggkubbe, ja dom planerna jag haft, som kommer upp med hjälp av Gert. 

Bilder hur det blir då det blir klart har jag i huvudet, och även om det är ganska bekvämt, så kan det vara stressande också.

Jag måste liksom skynda på lite medans färska bilder finns i mitt huvud :)

Ja dagarna går fort och jag mår så himla bra, ja inte för att dom går fort, men för att jag är lycklig inuti, ja i hjärtat.

Jag har skrivit om det förut, flera gånger men tänker skriva om det igen.

Just det att få känna sig lycklig inuti, ja i hjärtat liksom.

Jag översköljs med såna lyckokänslor lite då och då. 

Nästan varje dag får jag den underbara känslan av tacksamhet och kärlek till livet.

Jag verkligen älskar livet!!

Jag har så mycket som jag vill dela med mig av, men jag hinner inte riktigt med. 

Att skriva tar tid för mig, ja varje inlägg kan ta tre timmar totalt med rättning då.

Ja dom timmarna har jag ibland över på kvällen då jag kan känna mig pigg, men det är alldeles för sällan som jag känner mig pigg.

Jag kan ibland passa på att skriva då både Gert och Melina är någon stans och jag är ensam hemma. Ja då passar jag på. 

Att skriva är för mig terapi, ja jag fixar min terapi alldeles själv.

Jag hoppas att alla har det bra, helst lika bra som jag har det.

Kram kram till er alla <3