Nina Thidé Gustavsson: Vi är ett så himla bra team!!

Hej hej!
Nu har det blivit så många dagar sedan jag skrev sist, så nu vet jag inte hur jag ska få till skrivningen idag :) Men det reder nog ut sig vartefter jag skriver.
Jag börjar med att jag och Gert var till Smedjebacken igår på fotbollsmatch.
Gerts yngste son Oliwer är det som spelar fotboll. Matchen var sådär om man frågar mig som inget kan om fotboll. Oliwer gjorde ett fint mål iallfall, det förstår jag :)
Förlust, men vad gör väl det?
Ja för mig spelar det ju ingen roll, även om jag ju blir jätteglad då dom vinner.
Jag fick inte något tävlings sinne alls jag haha :)

Far och son <3

Idag skulle jag och Melina egentligen åkt till veterinären i Borlänge.
Det är samma kanin som nyligen var sjuk.
Vi upptäckte i Onsdags att hon hade en stor hård knöl på huvudet, den såg inte så lovande ut kan jag säga.
Jag ringde i onsdags och fick en tid idag.
Melina gick ut för att hämta in Molly, och jag skulle hålla henne liter medans Melina fixade hennes resebur.

Då hon kom i mitt knä så kände jag att knölen var borta, ja helt borta!
Konstigt men jättebra förstås. Jag ringde och avbokade våran tid så någon annan kunde få den istället.
Dom har dåligt med tider hos veterinären, jättesvårt att få en tid, om det inte är akut då förstås.
Tur var det och skönt att slippa dra iväg med henne igen stackarn.
Ja dom där kaninerna alltså.

Polly <3

Vi har nu satt ihop dom så att Filip bor inne vid tjejerna.
Lite bråk och uppgörelse och jagning var det dom första dagarna, men nu verkar det gå bra.
Det är ju våran Polly som är den som är "kung", ja hon bestämmer över Molly och nu över Filip.
Han är nog en riktig retsticka, och hon har inte en chans att ta fatt i han då han springer så mycket snabbare än henne.

Ja det är nog inte lätt för tjejerna som är 5 år, att få en yngling till gården :)
Han har sitt eget hus med sig ifall att han behöver få vara ifred lite.
Underbart härligt är det att se dom allihop <3

Jag har så mycket att berätta, det händer ju lite mycket här varenda dag tycker jag.
Maria har hjälpt mig att måla inuti garderober som jag tänkt vara ett vinter projekt egentligen.
Tapet längst in, och vitt runtomkring.
Så fräscht har det blivit och det blir roligt att öppna och kika in :)
Rebecca är på semester hon, så det dröjer än ett par veckor innan hon kommer hem igen :)
Sen när Rebecca är tillbaka så är det Maria som ska ha semester, och då blir det Rebecca som får vara den händiga :) Tur att jag har dom bästaste <3

Ja hon är så händig min Maria och jag är så glad att det blir fint och ordning överallt.

Vi har grejat lite ute också, eller det är ju Gert som fixat det mesta, och det blir också så bra tycker jag. Idéerna bara sprudlar fram ibland och jag och Gert är då världens bästa team!
Vi är faktiskt det och det är så underbart härligt!

Ingenting känns omöjligt med Gert. Självklart kan han ju tycka att jag är dryg och att mina idéer är konstiga, men han hakar oftast på, ja nästan alltid.
Och bra brukar det bli. Ibland kommer han med ett bättre förslag förstås, och då är ju det taget.
Ja vi kompletterar varandra jättebra och lyssnar på varann.
Om jag ska vara helt totalt ärlig så är det ju oftast mina idéer som går igenom, men det är nog för att jag har allt som bilder i mitt huvud hela tiden, och att jag kan prata för min sak liksom :)
Nej då, men visst är det så lite, men jag kör inte totalt över, nej det gör jag inte. Men ibland har han lite otur då han tänker :)

Jag har ju skrivit förut, ja ganska många gånger har jag skrivit om mina urinvägsinfektioner.
Usch ja vad jobbigt det blir då dom aldrig försvinner.
Det är inte bara jobbigt att ha det, nej oron är jobbigast.
Jobbigt att veta att det inte finns mycket att ta till, nej till slut då man ätit medicin i ganska stora mängder så finns kanske inget.

Jag fick besked av min gynekolog att dom ville vänta, vänta tills jag varit till urologen med att bestämma vilken sorts medicin jag kan behöva framöver.
Remissen är ganska nyligen skickad och det är semestrar nu.
Jag kan ju räkna ut hur lång tid det kan ta, att få komma dit.

Jag ringde gyn och berättade att jag inte kan gå hela sommaren med urinvägsinfektion, och att dom måste ge mig något nu som jag kan ta hela sommaren.
Jag fick en medicin som jag ska ta tre gånger om dagen och den ska göra så att det blir mer syra i min urinblåsa, ja tänk vad som finns!
Varför har jag inte fått det för länge sen?
Nu har jag ju stenen i urinblåsan som är den bidragande faktorn som gör så att jag är sjuk, men ändå.

Jag har varit till flera olika läkare och någon borde ju tänkt till tycker jag. Jag kan ju inte veta.
Min vän Marianne berättade att hon spolade sin kateter med något som det är citronsyra i för att hennes urinblåsa ska klara sig från infektioner.
Hon har Ms lika som jag och hon har en likadan suprapubis kateter som jag också har, vilket ju är en stor bov i dramat för oss.
Hon har läst min blogg ganska länge och nu har hon börjat skriva i en egen.
Hon är jätteduktig, så jag tipsar här om hennes blogg, så fler kan läsa om hur hon har det.
Jag vet inte hur man gör när man länkar haha, men hennes adress är : http://frkolsson.blogspot.se.

Jag påtalade för min läkare att det fanns ett spolmedel som kunde fungera, men han hade inte hört talats om det? Han pratade med en annan läkare, och hon hade inte heller hörts om den??

Hur är väl det möjligt, man kan ju bli matt. Man måste verkligen vara frisk för att orka vara sjuk!!
Jag känner verkligen till hur det är, det är så och har varit så sedan jag hade min tumör 1991!

Inte klokt att man ska behöva stå på sig och strida för sig!?
Sjukvården har då inte enligt mig närmat sig något bra då det gäller just det med patientkontakt.
Nej det är precis lika som då, med lika otrevliga personer som får svara i telefon då en sjuk patient ringer?! Vem bestämmer vem som ska sköta den biten?
Det är så viktigt att man blir trodd på och lyssnad på. Det kan ju ha tagit väldigt lång tid innan man tagit mod till sig för att ringa. Ringa för att få hjälp!
Man förtjänar att få prata med en människa med känslor i sin kropp!
En människa som har empati och som försöker förstå, och som framför allt, vill hjälpa!

Nu har jag under senaste tiden träffat flera som varit toppen bra också, vilket gör mig jätteglad.
Tyvärr så är det oftare dom otrevliga som jag får tas med.
Tur att jag är van och vet hur det kan vara.
Då när jag var 21 år och sjuk, ja faktiskt jättesjuk så visste jag inte. Jag orkade inte!
Det ska inte behöva vara så!!

Ja nu har jag så mycket jag vill berätta om, men det får vänta lite.
Jag försöker komma ihåg allt och fortsätter en annan dag.
Nu då jag skriver så är klockan runt sex, men kommer inte rätta förrän då det är fotboll på tv, ja då passar jag på. (Klockan är nu snart tio).
Jag är rätt så ointresserad som ni ju vet, men jag kan ju sitta med och göra mitt jag :)

Förut så kunde jag använda rättprogrammet här i mina inlägg, men nu fungerar det inte längre.
Nej jag får läsa och försöka själv varje gång.
Ni kan ju förstå att det tar lång tid då jag skriver hur långt som helst.
Det blir alltid lite fel här och var som jag inte upptäckt, men jag tror och hoppas på att ni har förståelse för det.

Jag bjuder på lite bilder från förr jag och <3 Mina älskade barn <3