måndag 5 september 2016

Jag blir starkare!


Hej hej!

Jag hoppas att alla har det bra och att ni mår så bra som det bara går!
Ja just så önskar jag, jag önskar att alla har det så bra som det går.

Jag har det bra, ja jättebra, och jag har så mycket som gör mig lycklig och som gör att just jag mår så bra. 
Det låter nog lite knepigt att jag som är sjuk kan må så bra, och visst är det det.
För mig är det inte knepigt alls, men jag förstår att det kan tyckas märkligt för endel. 
Jag tror att jag mår bättre än någonsin, ja jag gör nog faktiskt nästan det.

Med år som varit jobbiga på många sätt och vis, dom alla åren har gjort mig till den jag är idag.
Jag är rätt stolt över mig själv om jag ska få skryta lite, och det ska jag få :)
Jag är stolt över mig själv, jag är stolt som bara den över mina älskade barn, över Gert och hans söner. Hjärtat nästan svämmar över ibland, ja lycka, det är lycka! 

I Vimmerby för ganska många år sedan <3
Jag har kommit ganska långt med mig själv, ja jag har faktiskt det. 
Mycket har jag kvar, men jag hoppas ju att jag ska få leva ett gäng år till, så jag hinner med att lära mig det jag inte hunnit med ännu :)

Nu till att lära sig, för någon månad sedan sa vi jag och Gert att snart har vi inget mer barn i skolan, nej det var bara Melina som skulle gå ut till sommaren och bli student.

Nu blev det inte riktigt så, nej nu har vi alla barn i skolan :) 
Fantastiskt roligt för dom alla, att plugga vidare och gå på universitet, ja det är stort tycker jag. 
Ja jag som inte ens gick gymnasiet på "min tid" :) 
Ja nu lät det som jag var hundra år haha, och det blir jag ju så småningom, om jag lever tills dess vilket jag kanske inte riktigt hoppas på. 

Ja ni förstår ju! 
För mig att plugga år efter år, ja jätteduktiga är dom och jag är stolt över dom alla. 
Melina som går sitt sista år på gymnasiet är jag ju också stolt över förstås. Får se vad som händer då hon tar studenten till sommaren. vart hon tar vägen och vad hon väljer att göra, spännande :)
Det är inte klokt så åren gått fort, jag förstår ingenting?! 
Dom är stora barn nu, ja vuxna är dom faktiskt, inte riktigt klokt så fort det gick!!

Edsviken i Grebbestad <3
Häromdagen så skulle jag till Falun för att få hjälp av en doktor på urologen att bli av med en sten som satt i urinblåsan. 
Samma dag som jag skulle dit så hade Melina fått en tid för skrivning i Falun,  fast lite tidigare än jag skulle dit.. 
Dagen innan, hade hon klarat körningen, så nu var det bara skrivningen kvar. 
Gert tog ledigt från jobbet så hon skulle komma i tid till skrivningen. 
På vägen dit då jag och Rebecca och Maria var på väg, så ringde en överlycklig Melina och berättade att hon fått körkort!! 
Så otroligt roligt! 
Vilken frihet för henne nu, och att slippa skaffa skjuts hela tiden. 
En bil har hon redan köpt, så nu kan hon åka hur och när hon vill, så skönt och befriande för henne.
Jag var så glad för hennes skull, så jag tänkte att jag skulle tänka på det då jag kom till doktorn.

När vi kom in på rummet så kom doktorn in och hälsade, han förklarade vad som var på gång och hur han skulle göra. Jag lyssnade, men var spänd och orolig och hörde inte allt så noga. 
Maria och Rebecca var med för att hjälpa till med mina ben om det behövdes.
Doktorn sa att det nog inte skulle gå att få ut den då den var för stor, som han trodde. 
Om det skulle vara så, så skulle jag få lov att bli opererad för att ta bort den, eftersom det skulle göra ont annars.
Han var väldigt duktig och förklarade bra även fast jag inte var så mottaglig just då :)

Han hittade stenen och bestämde att vi skulle byta kateter där medan jag var där, för att se om den kunde följa med ut då man tog ut katetern.



Det blev så då jag fått en ny kateter att han fick försöka fånga in stenen i urinblåsan vilket han gjorde och sen drog han ut verktyg och stenen. 
Ja jag var så glad så glad, jag slapp operation!
Sköterskorna, två stycken var guld värda där inne för mig.
Dom var proffsiga och superlugna och bra. 
Jag som behöver ha koll på allt då jag är på sjukhuset la mig förstås i då dom skulle ta ut katetern, och då sa den ena att - du är på urologen nu! :) 
Haha, ja det visste jag ju, men jag måste ju vara med och påminna lite. För det mesta har det varit bra att jag har koll eftersom det är så många som inte har koll. 

Ja vi fick skratta lite då när jag la mig i, och flera gånger till. 
Jag hade tänkt säga till doktorn att ta ut den även fast den var lite för stor. 
Jag ville ju så gärna bli av med den och hade då hellre haft ont än att komma dit igen.

Jag ville inte vänta och ännu mindre operera mig, nej det ville jag inte, absolut inte. 
Jag som inte har hela min känsel, tänkte att det nog inte skulle göra så ont och att jag skulle stå ut. 
Nu gick det bra och det gjorde inte ont. Nej inget gjorde ont alls.

Pust, det var härligt att veta att boven i alla draman var borta från min urinblåsa. Jag bad att få den med mig hem, och det fick jag :) Jätteroligt att se hur den såg ut. 
Doktorn bestämde att istället för att byta kateter var tredje månad så fick det bli varannan nu istället så det förhoppningsvis inte blir lika igen. 

Jag hade bokat en tid på gyn där dom brukar byta min kateter direkt efter urologen, men jag fick åka dit och tala om att jag var klar redan, och att det skulle bli varannan månad istället. 
Kanon blir det och jag hoppas verkligen att jag aldrig mer behöver få urinvägsinfektioner, nej jag vill aldrig mer ha en.
Min kropp blir att må så skruttigt och jag blir så spastisk mot annars, det märks tydligt att det är något fel.


När vi varit klart vid sjukhuset och allt gått så bra så gick vi till regementet för att äta lite lunch. 
Som vanligt jättegott och jag älskar att kunna nå själv! 
Det är inte alls vanligt att det är så pass rymligt och bra som det är just där.


Vi har som vanligt hållit på med lite av varje här hemma och en dag bytte jag och Rebecca gardiner, ja mest hon då :)
Jag strök dom iallfall, så lite gjorde ju jag. 

 

Ja nu är det höst inne och hemma hos mig och oss.
Vi har städat bort lite saker som jag haft ute, Maria har städat av allt så det inte är lortiga saker vi ställer in i garaget.

I Lördags så var jag och Maria på loppis en sväng. Först hittade vi just inget, men sen så.
Maria köpte lite kläder och jag köpte en jättefin poncho med polokrage och så köpte jag ett överkast.
Jag hade tänkt ha det på min säng, men då Gert undrade om jag skulle ha det över fåtöljen så hade han ju alldeles rätt. Självklart ska jag ha den över fåtöljen.


På väg till loppiset vid gammelgården så mötte vi dom här fyra :) !!
Mitt på en gång och cykelväg kom dom spatserade. Vi blev oroliga över att dom skulle gå mitt i vägen så Maria skickade en efterlysning på facebook, och fick svar ganska omgående. 
Jättebra att dom fick komma hem igen :) och vi kunde vara lugna och kolla runt lite på loppiset istället för att oroa oss över hönorna.


Igår då vi varit ute och plockat bort lite "utesaker" så ville jag baka en kaka jag sett recept på som verkade så gott.

Det blev sådär, men gott blev det. 
Nästa gång gör jag dubbel sats och lite mer kanel inuti :) Då kommer det att bli kanoners.

Ja som jag skrev så har det funnits att göra den här helgen, massor. 
Gert fick rycka ut och jobba både på lördagen och söndagen. Han var inte borta precis hela dagarna men några timmar varje dag.


Vi hade lyckats samla på oss så mycket skräp som Gert fick ta tag i då han kom hem från jobbet, han fick åka och tömma. Så skönt att ha det gjort. 

Idag har jag haft en riktig toppendag och direkt efter alla morgon bestyr så for vi mot Smedjebacken för att handla lite hö och halm till kaninerna, och fågelmat till våra underbara småfåglar som är sugna på mat här hos oss.

Att komma in på mitt gamla jobb och bara att känna granngårdslukten, ja det är så underbart.
Jag träffade både Ros- Marie och Pia som jag jobbade med förut, så himla roligt.
Jag är så lycklig över att jag fick jobba där med dom förut då jag var frisk, ett fantastiskt roligt jobb tyckte jag.

Dom flesta som kommer dit tycker nog att det luktar rätt illa där, men för mig är det ljuvligt.
Ja det var jätteroligt och jag köpte allt jag skulle ha utom halm som inte fanns idag.
Ja vi måste förbereda oss på att det snart blir kallt och då behöver kaninerna massor av halm och hö, våra härliga kaniner.
Igår var det Filip och Molly som var bästa kompisar en stund vilket det brukar vara.
Polly, hon gillar Filip också, men hon är ju den som bestämmer över dom båda två, så Filip är lite avvaktande med henne. Lite beredd, då han fått sig några tjuvnyp, men många gånger med rätta tror jag nog. Han är en riktig tjuv ibland, han snor gärna dom andras äppelbitar som dom fått tex haha :)
Gert tycker att det är ett riktigt skådespel på kvällarna då han är ute med dom lite :)



Jag tog en vända med min manuella rullstol idag med, jättejobbiga sega backar jag ska ta mig uppför. Jag tog kort för att visa, men svårt att visa hur mycket uppför det är, men uppför, det är det!



Nedför :)
Uppför :)



Nedför :)
Uppför :)
Det är verkligen super jobbigt, men samtidigt så märker jag att jag blir starkare för varje gång och det är roligt. Ja jätteroligt och så behövligt. Jag kommer att göra det en gång om dagen nu i början, men utöka till två gånger framöver. 
Jag vill bli starkare och smidigare och tror att jag kommer att kunna bli det så småningom.

Nu måste jag rätta lite, och jag tror att det alldeles säkert tar minst en timme.

Kram kram till er :)












Inga kommentarer:

Skicka en kommentar