Hej hej!
Ja hur ska det gå då det blir kallt och vinter?
Redan nu i september har jag fått lov att ha vantar på mig, inte bara ett par, nej dubbla vantar!
Jag känner att jag gruvar mig för den kallaste av våra årstider, ja faktiskt.
Förra året köpte jag ju ett par el handskar som jag använde flitigt, och det kommer jag att göra i år med är jag säker på.
Jag antar att min sjukdom och mina mediciner tillsammans med mig, blir dålig blodcirkulation.
Jag har haft det så i hela livet tror jag , och eftersom jag fryser så mycket så har jag ju tvingat på mina barn väldigt mycket för mycket både kläder, och mössor och vantar :)
Ja jag tror ju förstås att dom fryser lika som jag, men det gör dom inte, och har inte gjort.
Nej inte i närheten som jag.
Så himla skönt för dom, att dom slipper att frysa, det är riktigt jobbigt att känna sig kall mest hela tiden.
Jag ska nog införskaffa mig en väst eller ett underställ med elslingor i.
Samma företag som jag köpte handskarna på, säljer även såna.
Bucken.se heter företaget och det är inte vilket som helst, nej det bästa om någon frågar mig.
Jag ska se till att ha handskarna laddade hela tiden, jag har extra batterier så att jag slipper gruva mig för att inte ha laddade handskar.
Lite dyra kanske många tycker, men dom är värda varenda krona kan jag lova om man fryser som jag.
Jag var till doktorn på vårdcentralen i måndags för att lämna urinprov och för att få medicin.
Jag visste redan att jag hade det förstås, ja jag är nog snart expert på just mina urinvägar:)
Doktorn skrev ut medicin och jag ska äta två kurer så får jag se, hoppas verkligen på att det kan bli ett slut snart.
En annan dag i veckan for vi till Nora för att gratulera Marielle som fyllde 23 år!
Ja jag är 23 år äldre, och min mamma och hennes pappa (min morfar) är också 23 år äldre än varann.
Lite roligt faktiskt kan jag tycka.
Vi käkade på en restaurang där, lite mer som en pizzeria och hade en mysig stund.
Marielle har börjat studera och trivs med det, tentor och ja ett helt annat liv än att vara konditor i ett bageri :)
Roligt att hon hittade på något hon ville, och att hon följer sin känsla.
Nu har vi ju alla våra barn, både Gerts pojkar och mina tjejer i skolan just nu, och jag är stolt och glad över dom allihop.
Glad för att dom vågar och att dom gör det dom känner att dom vill.
Melina som är yngst och ska ta studenten till sommaren pluggar ju på och är lärling tre dagar i veckan, som hon trivs med.
Vi får se vart hon tar vägen efter det här året i skolan, eller om hon får något jobb och stannar kvar.
En annan dag i veckan så for jag och Rebecca till Falun för att träffa min neurolog.
Han hade inte så mycket att säga och inte jag heller, så vi kom inte fram till något nytt :)
Ja inte mer än att jag ska in för behandling i slutet av oktober. Två gånger om året är det som gäller i iallfall tre år, sen vet dom inte riktigt.
För mig som har fått tre gånger så är det tre gånger kvar, och tills dess kanske dom grunnat ut hur jag ska fortsätta efter det.
En del läkare bestämmer en gång om året efter dom tre åren, en del säger att man inget mer behöver.
Ja forskningen går vidare och förhoppningsvis så har dom en tydligare bild av allt då det är dax för mig.
Inte roligt alls att handla mat på den affären tyckte jag, nej fy då.
För oss som inte skulle ha så mycket gick det ju bra, och i charken träffade jag Mattias som jag jobbade med på Sj för länge sen.
Det var roligt att träffa på han och jag hade ingen aning om att han jobbade där.
Jag har nog inte träffat honom sedan jag var kanske 26 år, och det var ett tag sedan!! :) Herregud, 20 år sedan!!
Rebecca och jag var alldeles förundrade i affären då vi hittade många saker vi inte sett förut.
Ja, stor skillnad mot hemma här. Det såg nog inte ut som vi varit på en affär någonsin!
Roligt hade vi och det var nog som att släppa två kossor på grönbete kanske!!?
I några dagar den här veckan som varit så har jag haft det jättejobbigt.
Jag har känt att jag kissat på mig flera gånger och fått ringa ut Maria eller Rebecca.
Ja två gånger har jag fått lov att ringa:(
Det har känts som att jag kissat på mig jättemycket och när vi sen kollat upp det så har det varit jättelite.
Så taskigt av min kropp att dela ut såna felkänslor som jag får!!
Nu vill jag förstås inte ha ens några droppar kvar i skyddet jag har, men jag hade ju sluppit känna mig orolig om jag känt på riktigt.
Förut har det känts ibland som jättelite också, men då har visat sig vara jättemycket.
Ja man blir inte klok på kroppen och dom felsignaler den skickar ut?!
Jag har spolat min kateter flera gånger för att försöka få ut eventuella "koagler" som sitter i vägen i urinblåsan, inte alls roligt det där.
Felkänslorna spelar mig ett spratt :)
Jag lyxade till mig den här veckan, så jag gick till Sanna :)
Så härligt skönt tycker jag det är att gå till frissan.
Nu då jag sitter och skriver och ska försöka komma ihåg vad jag gjort under veckan, så är det jättesvårt.
Mitt minne är allt annat än bra.
Jag tog upp det med min doktor förra gången jag var till honom och han sa att det var både min sjukdom och min medicin som gör att jag tappar minnet.
Jättesvårt faktiskt och det är ju inte meningen alls att fråga om, ja jag måste ofta fråga om.
Inte hela världen alls men drygt måste jag erkänna.
Kanske bland det värsta med sjukdomen om man frågar mig.
Jag har skrivit det förut flera gånger men gör det igen nu.
Jag kan verka superstram om du eller ni vinkar ifrån bilen till mig!
Jag kan lova att jag inte vill verka stram, men jag kan inte se in i bilar, nej jag kan inte!
Jag känner inte igen bilar heller, så det är lite svårt för mig.
Ibland, ibland ofta så vinkar jag tillbaka, men har ingen aning om vem jag vinkat till, ja så är jag!
Så är det för mig kanske jag ska säga istället.
Bra om ni vet att jag är så med alla bilar, till och med min egen haha :)
Jag har ibland varit till Håksberg för att titta på Gert och hans lag i korpen, och nu den sista gången hade jag det inte så lätt.
Jättehöga kanter och på en del ställen fick jag åka tokigt mitt i vägen för att komma över.
Jag tog kort, men det syns inte alls hur höga kanter det är.
Jag blir lite ledsen då jag inte kan komma upp för kanter som egentligen inte ska vara där, men nu ser det ut som att dom ska fixa till det här framöver.
Hoppas på det gör jag förstås, och nu är det snart slut på fotbollen för i år iallafall.
Jag har varit ute och åkt lite, ja det är så härligt att få andas höstluften och ja, jag kan nästan tro att jag mediterar på något sätt då jag är ute och åker.
Det är iallfall som meditation, helande på något sätt. Inget jag tänker på just då, men kanske?
Nu till något helt annat :)
Jag köpte ett par skor utav en tjej som jag kände kanske skulle passa mig.
Jag har haft ett par converse förut, ett par grå som jag verkligen inte kunde gå i.
Nej fy så platta skor, passade mig inte alls.
Jag gav bort dom till Melinas en kompis, och har sedan jag blivit sittande i rullstol varit sugen på att ha ett par till mina jeans.
Jag fick hjälp att sätta på dom och jag kunde ha dom!
Jag som sitter still kan ju ha vad som helst på fötterna och då jag testade dom hade jag fel byxor på, men vi tog kort iallfall :)
VI har plockat och fixat lite här hemma då vi varit hemma. En dag var det damm dags och då var Maria i full gång. Här putsar hon på våran en lampa, och tapetserar i garderoben, ja hon gör så fint :)
Jag måste berätta att min vår sommar och höst varit toppen.
Ja jättebra dagar har jag haft i år, ja bättre än någonsin faktiskt.
Det har inte varit många spindlar här inne trots att vi haft dörrarna öppna mest hela tiden.
Härligt verkligen!!
Det kan ju hända att dom inte törs komma in här då dom säkert hört ryktas om att döden är nära :) Haha. ja ni förstår ju ni som vet att jag inte gillar dom alls!
Jag har tränat med min manuella rullstol nästan varje dag, och igår och idag två gånger.
Skit jobbigt, men jag är ganska säker på att det kommer att hjälpa mig massor.
Min kropp behöver träna!
Jag hittade kort på mig då jag tränar lite i källaren, härligt.
Om några dagar så ska jag och Gert, tillsammans med mina två assistenter åka till Mallorca en vecka. Ja två veckor hade varit skönare, men en vecka är bättre än ingen.
Melina och Oscar ska vara hemma och ta hand om både hus och kaniner :)
Jag har ju skrivit om att jag skulle försöka vara utan min mobil, och istället ha min knapptelefon då jag är ute och far. Det har gått dåligt, ja ganska skitdåligt faktiskt.
Men nu ska jag ta tag i det och faktiskt inte ens ta med min mobil, ja faktiskt så ska jag låta den vara hemma.
Gert har med sig sin mobil, och mina närmaste kan ju hans nummer också, så det är bara att ringa till den istället.
Det kommer att bli en avkopplande härlig vecka och jag ska försöka njuta mer än det går.
Ja jag ska kämpa på med det så gott det går.
Jag brukar ju njuta så mycket jag kan men då jag kommer hem känns det som att jag skulle njutit mer? Ja hur gör man?
Jag kommer nog nu inte att skriva mer innan vi åker och sen är vi borta en vecka :)
Det kan nog alltså dröja ett par veckor skulle jag tro, och då!
Ja då måste ni vara beredda på ett extra långt inlägg. Om det nu går att skriva ännu mer??
Haha, ja vi får se hur det blir framöver.
Jag hoppas att ni alla har det bra.
kram kram från mig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar