Den dagen kommer jag inte att minnas med glädje!

Hej hej!

Nu har det blivit några dagar sedan sist jag skrev. 

Jag har varit till doktorn för att få penicillin igen, ja min urinvägsinfektion vill aldrig ge sig.

Jag har sedan sist struntat i medicin då jag känt att det inte gått över av den jag haft trots medicin. 

Jag ska snart få komma till Falun för att läkaren ska kolla upp hur det ser ut inuti min urinblåsa. 

Ja det kommer inte att bli en dag att minnas med glädje är jag rädd.

Nej det kommer inte att bli en allt för rolig dag, och ond dag tror jag att det kommer att bli.

Maria och Rebecca följer mig för att kunna hjälpa till med min spastiska kropp, och särskilt benen då.

Ja vi får se hur det kommer att fungera eller inte fungera.

Jag ska ju inte ta ut något i förskott, men det är ganska lätt att göra det då allt jag behöver göra krånglar, ja nästan allt :)

Jag fick en medicin som jag första dagarna trodde var bra, men nu i flera dagar så har jag mått jätteilla och velat kräkas då jag kommit upp från sängen, före duschen.

Svettig har jag varit och känt mig helt väck. Jag har inte kräkts men det har precis känts så.

Ja jobbigt känns det att det ska vara så varje morgon och förmiddag, men det kanske går över.

Om inte så måste jag byta sort då jag ska äta medicinen i två veckor.

En gammal bild, men samma maskin idag :)

Idag har jag och Rebecca varit till Falun för att göra röntgen, det gick bra och nu väntar jag tills i slutet av veckan då jag kan få svar. 

Det känns lite sådär, men jag hoppas på bra svar så det inte blir jobbiga besked.

Min rygg, höfter och ja hela bäckenet gör ont. Det är då jag ska lägga mig som det gör ofantligt ont.

Det gör bara ont i några sekunder, men aj aj så ont det gör. 

Det känns lite som att jag har inflammation överallt plus att jag har någon spricka i höften. 

Det är inte roligt och det har varit ett ganska långt tag. 

Men bara jag får reda på varför det gör så himla ont så blir det bättre.

Det konstiga är att det inte gör ont alls då jag sitter, ja det är knepigt.

Dom är så duktiga på röntgen, hur proffsiga som helst och det finns inga problem för dom med någonting alls vad det verkar. Jag har verkligen tur som får så bra hjälp där.

Jag och Maria var en sväng till marknaden snabbt för att köpa blommor om det fanns. Och det fanns!

Vi planterade och gjorde så fint så. Det var "dassigt" väder då vi höll på, men med rätt kläder så fungerar ju allt.

Vi är riktiga ur och skur människor vi, vi gillar alla väder vi :)

Vi har försökt i några dagar att våra tjejkaniner ska få vara hos lilla Filip för att se om dom kan vara tillsammans. 

Det har gått jättebra och dom har lärt honom hur man gräver! Vilka "mammor" liksom :)

Vi ska träna dom tillsammans många gånger för att förhoppningsvis ha dom tillsammans sen.

Här bor Filip :)

Filip och Polly nosar på varann :)

Molly och Pollys hus.

Deras trädgård :)

Det lilla huset ovan är Filips hus där han bor, lekstugan är ju tjejernas och dit kanske Filip kan flytta om någon eller några veckor.

Det blir så bra för Filip att slippa vara ensam, men man vet ju inte hur dom tycker förstås. 

Tjejerna har ju varann och har alltid haft varann medans han alltid varit ensam.

Svårt att veta hur dom vill, men vi får testa och se. 

Jag tror att han kommer att trivas med tjejerna, åh vad dom kommer att ta hand om honom :)

Dagarna går i rasande takt, jag behöver verkligen fler timmar på dygnet och jag efterlyser det!!

Jag och vi hinner inte alls vad jag tänkt ibland, tidsoptimist är ju jag det.

Nu då jag mått lite illa och känt mig ur funktion så har jag inte orkat alls vad jag velat göra egentligen. Men jag tar en dag i taget och börjar bli rätt bra på det faktiskt om ni frågar mig :)

Häromveckan så var jag till ortopedtekniken för att få hjälp med mina fötter.

Båda två är liggandes framåt och inte alls i vanligt rätt läge (90 grader). 

Personen jag träffade skulle göra några "specialare" till mig som förhoppningsvis fungerar.

En modell han tänkte på först som var bra skulle inte fungera för mig, mina ben och fötter är så starka så att jag skulle ha sönder dom. Ja det vore ju onödigt att ens testa den varianten. 

Han hade en plan B :) Och den kommer att bli bra är jag säker på, och jag får välja färg själv:)
Rosa trodde nog han haha, nja jag tar nog en mindre lysande färg :) Svart kanske det blir.

Jag kommer nog mest ha dom på här hemma, men vem vet? Kanske blir mina bästisar? 

Ja hörrni, nu kommer jag nog inte att skriva på några dagar igen. 

Jag är lite spänd på resultatet på röntgen jag gjorde idag, så jag skriver igen då jag fått svaret.

Jag har massor att skriva om redan nu då jag slutar för idag haha :)

Jag hoppas att ni alla har det bra.

Kram kram från mig till dig <3