Snart är det slut!

Varit ute i regnet :)

Hej hej!
Ja jag har inte skrivit på någon dag nu så jag känner att det kommer att vara svårt att komma ikapp med mitt skrivande.
Ja det händer så mycket hela dagarna här på rehabstället och det händer mycket med min kropp, så idag blir det ett kort inlägg bara för att liksom :)

Jag har fått ont under min fot, ja faktiskt som om jag har ett brännsår där under. det började helt plötsligt igår, jag blev jätteröd och det gjorde förbaskat ont.
Maria smörjde mig med Idomin salva och gjort flera gånger om dagen, så det ska nog bli bra.
Nu är jag inte röd längre men under min lilltå en bit ner, ja där gör det ont, trots att det inte syns så bra.
Jag vill inte sätta på skor nu så det skaver, så jag får lov att strunta i att stå på tipp brädan då jag behöver ha mina gympa dojor då.
Tipp bräda har jag ju hemma, så jag får ta igen det då jag kommer hem sen :) jag får ha fötterna hängande lite så dom inte har någon belastning alls, idag har jag varit ute på byn lite i bara sockor och inga skor :) Bjuder på det haha, men det kan nog se lite roligt ut kanske.

Ja jag håller på att göra ett schema med min arbetsterapeut Maria här hur mina dagar ska se ut då jag kommer hem.
Det kommer att bli kanon och jag kommer att få till både träning och mat och vila varje dag.
Ja jag ska träna varje vardag, men på helgerna blir det ingen träning.
Nej på helgerna är ju både Gert och Melina lediga, så då vill jag ju vara med dom.

Ja det kommer att bli ordning och jag som inte gillar att ha tider att passa kommer att älska det.
Ja det är faktiskt så att jag behöver ha det så, jag behöver komma upp i tid för att hinna med allt jag behöver hinna med på en dag. Inga sovmorgnar här inte, nej dom är faktiskt slut.

Mycket jävlaranama :)

Jag har ju skrivit om min urinvägsinfektion som jag trodde att jag hade, men så var det nog inte.
Nej jag som för första gången i mitt liv känt mitt urinrör haha, jag har nog fått något som jag inte vet vad det heter men en urinrörs katarr typ.
Jag har läst om det på datorn så imorgon bitti ska jag ringa gyn hemma för att få en tid.
Ja ni som vet ungefär hur jag fungerar eller inte fungerar kan ju tänka er hur det kommer att gå att komma upp i en gynstol :)? Haha ja det blir spännande värrä.
Jag som fiser då jag hänger i mitt lyftskynke nu, ja jag kommer nog säkert att fisa för fullt liggande där. Stackars människa som ska undersöka mig!

Ja hur som helst så blir det ju bra och jag hoppas förstås att det inte är något värrä, men först ska jag få en tid, det är min plan. Oroa mig är onödigt.

Jag har haft en ganska jobbig vecka då jag känt det som att jag har haft ett plaströr som skavt inuti urinröret, ja hur nu det kan gå till att känna det?
Hur många har liksom känt sitt urinrör?
Knappast vanligt iallfall och jag har då aldrig känt något liknande som nu förut. tack gode gud för det känner jag nu.
Men jag gör det och doktorn som jag träffade idag, skrattade inte alls åt mig.
Nej han förstod ganska direkt vad det kunde vara.
Han är lite äldre och hade inte gjort någon gyn undersökning på flera sekel sa han haha, så han ville inte ge sig in i det.
Tack känner ju jag, då det är nog jobbigt med någon som kan.
Huvudsaken det blir bra nu för det har verkligen sinkat mig och min träning även fast jag ju gjort det jag ska.
Jag har känt mig lite knepig hela dagarna och inte riktigt haft lusten liksom, men jag har förstås kämpat på iallafall.
Viktigt för mig att träna på så mycket jag orkar, Ipren får det bli tills jag får hjälp på hemmaplan:)

Ja det kommer att bli bra då jag får komma till någon som kan och jag kan få hjälp.

Idag ställde jag mig på vågen efter nästan tre veckor här utan godis och den visade -2 kg.
Ja okej resultat förstås, men jag hade ju önskat sisådär -15 kg. Ja då hade jag ju varit nöjdare :)
Huvudsaken det är på nedåtgång, så är jag ju lite på gång.

 

Jag brukar gå ut och gå varenda kväll och även ikväll tänkte vi ta en prommis.

Min grannfarbror här, han undrade om vi tänkte ta en promenad och undrade om vi kunde köpa en chokladkaka till honom då? Han var så sugen så.
Självklart köpte vi choklad till honom så han har en stund :)
Vi åker ju hem om några dagar och han ska bli kvar han, så jag köpte så han har ett tag.
Nu kommer det säkert någon annan än jag som kan hjälpa honom, men vi har något visst på något vis.
Ja om man jämför honom från första veckan till nu, nej det går inte riktigt.

Han skrattade med mig igår från hjärtat liksom, och idag var han så glad så han grät just för att han skrattade så skönt igår. Han har inte skrattat på väldigt länge, och innan han blev sjuk skrattade han inte så lätt då heller.
Ja det är så härligt då man ser att det går framåt.
Jag är en glädjespridare säger han <3 Ja ni förstår ju hur glad jag blir då.

 

Vi hade slagit in godiset i ett paket och han kämpade på med bara en fungerande hand tills han fick upp paketet! Bara det är en bedrift i sig!
Men vill man något väldigt mycket så går det, och godis suget var starkt haha :)

Jag har gjort jätteframsteg jag med, men utan vad det nu är jag har nu så skulle det kunnat bli ännu bättre.
Jag är ju så spastisk nu igen på grund av det och att det gör ont, så det är lite extra jobbigt allting eftersom jag blir spastisk.
Men då jag kommer hem och jag blivit bra från det, så tror jag att jag kommer att kunna bli hur bra som helst, ja faktiskt!

 

Bara några dagar kvar här och jag känner att jag redan kommer att längta tillbaka hit.
Rutinerna och all träning och så förstås alla underbara människor, ja både personal och dom som får hjälp här.
Jag ska nu försöka rätta lite för att sedan sova.
Jag kommer tillbaka och skriver snart, en annan dag :)

Kram kram