Dålig planering av mig!

Hej hej!
Ja nu tar jag mig tid att skriva lite igen.
Jag har ju i och för sig haft tiden, men inte riktigt inspirationen.
Det kan bli så då jag har så mycket att skriva och inte riktigt kan få till det.
Nu behöver jag inte alls fundera över vad jag ska skriva, men det har känts lite svårt.
Just den här gången kändes det svårt.
Jag har haft jättebra dagar som vanligt faktiskt.
Något jag inte varit bra på är planeringen nu i flera veckor känner jag. Ja min planering över mina dagar och veckor, hur dom ser ut.

Nu har det nog ganska mycket berott på min urinvägsinfektion.
Jag har idag varit och lämnat både urinprov och blodprover, så jag hoppas att dom kan se om jag har något som jag behöver medicin emot.
Jag känner mig egentligen frisk, men det fattas lite.
Lite hängig och ja det känns inte riktigt bra. Men det kanske ska vara såhär också då jag ju haft min urinvägsinfektion i flera månader som jag tror.

Jag brukar aldrig ha svårt att hitta på projekt, men nu har jag haft det länge.
Men jag är på gång, ja alldeles säkert så är jag på gång.

När jag var till vårdcentralen idag och skulle bli stucken så hade jag förstås "emlat" på armen. (bedövnings salva).
Jag kände att jag var lite orolig över provtagningen då det nästan kan vara omöjligt att träffa.
Hon tog en barn nål och det gick på första försöket, och hon var superduktig. Jätteglad blev jag.
Då vi varit där åkte vi för att handla lite mat till veckan och sen då vi kom hem med allt och ätit så åt vi tårta!

Prinsesstårta <3

Ja Rebecca fyllde år igår och hon hade köpt en prinsess tårta, ja Marie nu blir du avis på mig och oss :) Jättegod, mums.

Sol och luft <3

Något jag saknat nu då det varit så himla kallt ute, ja det är luft.
När det blev lite varmare så ville jag ju ut, ja gud så skönt det var att kunna åka ut och andas.
Jag älskar det verkligen!

Nu då det är vinter så måste jag ta den stora rullstolen, den fungerar bra ute i snö och is.
Jag skulle bara slira om jag tog min vanliga rullstol. Den vanliga rullstolen är smidigast inne i affärer förstås, men jag kan om jag vill och kör försiktigt komma in med den stora.
Jag är enormt tacksam för att jag har den.
Om jag vill in någonstans får jag ta den lilla och så tar vi bilen förstås.
Den stora går inte att få in i bilen, nej den är en uterullstol bara ute :)

Man får klura lite då man som jag har en rullstol istället för benen som inte kan gå.
Jag tänker inte ofta på att jag sitter i rullstol, men med den stora så måste jag köra försiktigare än försiktigast, och då tänker jag lite extra tror jag. Jag vill ju inte förstöra något.

Jag kollade lite på facebook idag på dagen, och det stod något om Sandviken, och häromdagen var det något om Gällivare på tv.
För mig ploppar det upp 195 och 254. Ja Sandvikens station heter 195 och Gällivare 254.
Onödigt vetande, ja verkligen!
Jag kan väldigt många stationsnummer, ja då jag jobbade på SJ var det enklast att lära sig alla utantill så man slapp leta i registret.
Om jag fick välja så skulle jag gärna radera bort alla nummer för att få plats med andra saker.
Det vore ju inte alls dumt.
Nej det är ju så och dom runtomkring mig är lite väl trötta på att höra nummer som jag säger hela tiden haha :)
Det fanns inget tangentbord med bokstäver då jag började jobba på SJ 1988, nej det fanns bara siffror på tangentbordet, och i data systemet var det siffror som gällde. Det var ganska skönt och enkelt att kunna dom flesta nummer utantill.

Jag var kvar där i tio år och SJ blev modernare dom sista åren så vi fick ett vanligt tangentbord och datasystemet vart uppgraderat :)
För mig som kan siffrorna så gick det ju lättare att trycka in siffror och inte att skriva ortens namn.
Ja det är och fungerar fortfarande att trycka in siffror då jag går in på SJ på datorn.
Ja jag kan alltså boka en biljett själv med hjälp av mina siffror.
Ganska roligt är det, men jag skulle hellre vilja rensa i mitt huvud så jag fick plats med mycket annat.
Det är också ganska irriterande att då jag hör någon prata på nyheterna på tv och dom säger en ort, ja då kan jag numret och det ploppar upp från ingenstans. Onödigt verkligen!

Nu till något helt annat.
När jag var på apoteket häromdagen så mötte jag en tant jag känner igen lite.
Ja jag tycker mycket om henne och hon är så himla gullig.

Hon berättade att hon mindes mig sedan jag var till hennes jobb och pratade om SJ. Jag hade svarat rakt och bra på hennes frågor.
Herregud, jag hade ingen aning alls att jag ens varit dit haha. Hon berättade många fler saker och jag blev så glad så glad.
Tänk att hon mindes mig sedan dess, jag tror att det var 1996, eller runtomkring det året.
Jag är lycklig över att hon har tyckt gott om mig sedan dess, underbara människa <3

Vi har sedan sist jag skrev, lagat mat, bakat och ja förstås så har jag funderat och väntat på att min inspiration ska börja visa sig mer än det gör nu.

Vi har varit nere lite också och jag bara älskar våran källarvåning.
Lugnt och skönt känner jag då jag är där nere.

Jag tror minsann på riktigt att det är där vi ska sitta och mysa då vi vill se en film eller så.

Jag känner ju lika här uppe också, men fåtöljerna där nere är helt underbara för mig.
Jag sitter absolut bäst där nere.
Dom fåtöljerna är så otroligt fula så jag vill inte ta upp en, nej jag får åka ner, det är inte alls särskilt jobbigt varken för mig eller den som hjälper mig.

Jag har också tränat på, ja eftersom jag inte känt mig helt frisk så har det inte blivit hårdkörning riktigt. Nere i källaren är det kallare än här uppe så jag körde med vantar jag :)

 

Efter en stund så blev jag varm och kunde ta av mina vantar.
Jag har en så dryg känsla hela dagarna och ibland på kvällaren med. Jag fryser och fryser.
Axlar och nacke och händerna är det som fryser, ja faktiskt hela tiden.
Tur att jag har många vetekuddar, ja dom betyder mycket. Tur att vi sytt många, så det slipper bli så dyrt att köpa av någon :)

Nu till något helt underbart! Nui som är hos mig varje vecka och hjälper mig har fått uppehållstillstånd som räcker för alltid!
Helt fantastiskt underbart och så skönt för henne.
Hon tränar mycket svenska med mig och förstås med andra också och jag märker förbättringar.
Ja hon växer och blir så duktig så.
Jätteroligt är det och snart behöver jag kanske inte sakta ner farten på mitt tal, nej då kommer hon att hänga med och förstå i min vanliga takt.

Häromdagen behövde vi köpa hö och halm och mat till kaninerna.
Jag hade tänkt att jag och Rebecca skulle åka, men jag valde att låta Gert åka då han skulle hem från jobbet.
Det är så blandade känslor för mig att åka dit, mitt allra bästa jobb.
Jag hann inte vara där så länge, men gud så glad jag är över den tiden.
Ja jag valde att slippa den jobbiga känslan den här gången, men jag älskar egentligen att åka dit.
Känna lukten bara, ja den lukten är verkligen underbar. Det luktar liksom granngården.

Det är många saker jag är glad över att jag gjorde då som jag inte skulle kunna göra idag.
Jag startade min lilla fina kiosk. Ja den var inte så fin utanpå, men inuti.
Jag är så glad att jag hann fixa och greja med den, för att kunna ha den i flera år.
Ja tills jag blev sjuk. Det var en sorg att sälja den, men jag sålde den till fina människor.

Cyklar lite och fryser om axlarna.

Ska vi spika där?

Ja då jag pysslar lite och flyttar runt och ändrar, det härligt att ha Maria eller Rebecca här.

Ja det kan ju vara lite dit eller lite högre och kanske, nej det går inte.

Ja det kan låta så då jag sitter och tittat för att få saker på rätt plats.

Då Gert ska försöka hjälpa mig så tycker han ju att jag är lite dryg haha, ja han är inge bra på att ha tålamod med alla mina idéer och ändringar. Men han brukar tycka att det är fint då jag är klar :)

Nu ska jag rätta lite och sen ska jag skriva snart igen :)

Kram på er alla.

Kram kram