torsdag 30 mars 2017

Jag känner mig så fri!

Hej hej!

Jag vill börja med flera saker idag, men jag tar det viktigaste och det är att jag vill tacka.
Jag vill tacka just dig, tacka för att du läser det jag skriver. Jag vill också tacka er för kommentarer som ni skriver, om det jag skriver.
Jag blir så lycklig, och det är ibland vissa inlägg som läses runt tusen gånger på bara ett par timmar. Jätteroligt och jag kan inte riktigt förstå det, nej det är svårt för mig att ta in och att förstå.

Nu till det jag också ville skriva först om :)
Jag ville också börja med att skriva om det förra inlägget, ja att gå vidare.
Jag måste fortsätta på det liksom.
Jag har verkligen gått vidare, dessutom många gånger, och jag är lycklig och glad över det.
Det har verkligen varit till stor betydelse att jag kunnat gå vidare, att jag lämnat människor och händelser bakom mig, att jag gått vidare.
Att jag velat leva mitt liv, på mitt sätt och med barnen i fokus, ja jag klarade av alla jobbiga år och jag gick vidare.
Jag är rätt stolt över mig själv faktiskt.
Jag är också glad över att jag klarade av att bryta gamla grejer för att gå min egen väg.
Det var väldigt behövligt, och jag är glad och tacksam över det idag.


Nu då det varit så fint väder i flera dagar så har jag känt mig så fri, ja så otroligt lyckligt fri.
Jag har tagit rullstolen haha, den sitter jag ju i hela tiden. Jag har tagit den och farit ut för lite äventyr, bara att få åka ut och åka liksom kan ju vara ett äventyr för mig.

En dag for jag för att köpa en ram på Rusta.
På väg dit mötte jag Susanne som stannade till lite, och det var så härligt att få prata lite med henne. En härlig människa känner jag att hon är <3 Kram till dig om du läser :)

När jag varit till Rusta så fick jag lust för att köpa något gott kött på Coop som vi kunde äta på kvällen. Ja Coop ligger alldeles intill Rusta.
Jag hade madeira (vin) sedan sist jag gjorde sås kvar, så jag tänkte att jag skulle använda upp den.
Färska rödbetor, morötter och lök for in i ugnen med olivolja och flingsalt. Det var det vi åt till våra köttbitar. Det blev jättegott och Gert stekte köttet precis lagom.

Nu tillbaka, jag försvinner gärna iväg i tankarna märker jag då jag skriver.
På vägen hem från Coop så kom jag på att jag glömt creme fraiche till såsen, så jag skulle stanna till vid nästa affär.
Innan jag kom fram dit så kom Nui och Piyawan körandes i sin bil, och stannade till vid mig för lite prat.
Det tog en stund haha, men sen slutligen med allt inhandlat så for jag hemåt.

Det är så skönt att jag kan klara mig själv, ja förutom tex att nå rödbetorna som låg bakom en glasdörr och högst upp, tur att jag har mål i munnen och kan be om hjälp.
Det vore hemskt om jag inte tordes fråga människor om hjälp runtomkring mig, nej det skulle bli så jobbigt då.
Affärerna kan ju inte veta precis vad jag handlar så dom kan lägga det i min höjd, nej dom måste ju tänka på alla kunder dom har.
När jag är ute och åker så där så känner jag mig frisk och fri, fri att kunna vara som vanligt och kunna åka dit jag vill. Ja nu vet jag ju att det inte är så, att jag är frisk menar jag , men fri är jag iallafall.


För länge sedan 1981 faktiskt, då gjorde jag en liten present till min morfar, ja inte min riktiga morfar som nyligen dog, utan en annan morfar.
Ja min mormor gifte om sig, så jag har haft lyckan av att ha två morfrar.
Han ramade in sin present, och han har haft den tavlan i sitt kök tills han dog för några år sedan.
Jag fick tillbaka den av hans sambo för ganska länge sen, och sedan dess har den legat och väntat på en ny ram och en ny passpartou, ändå tills nu.
Jag ville byta ram och glas eftersom den luktade rök, ja jättemycket rök.
Det blev jättefint och det är så roligt att ha den kvar.


Jag har ramat in en bild på mig då jag var ett år som min morfar (min riktiga) alltid haft på sitt hallbord. Ja så länge jag kan minnas iallafall.
Lika med det, så ramade jag in den i en ny ram. Inte då för att det luktade rök alls, nej jag ville få till det bättre helt enkelt.
När jag skriver min riktiga morfar och så, så betyder det bara att han var min biologiska morfar.
Nu har jag ju haft två "riktiga" egentligen eftersom dom har varit så toppen bra båda två, men väldigt olika varandra.
Där jag satte upp bilden på mig så hade jag en annan tavla på mig och Gert. Den hade en brun ful ram som inte alls passade in, så jag bytte ut den också och med en passpartou jag hade redan.


Vilken skillnad! Jag är jättenöjd och nu blev liksom väggen ovanför byrån komplett, äntligen.
Ja vad många rader det blev om lite inramningar, men som alltid så är det orden som bara strömmar ur mitt huvud, det är liksom inte mitt fel!?
På bilden på min morfars hallbord så ser ni en gubbe till höger och en spis till vänster.
Dom grejerna ville jag också ha eftersom dom ju alltid stått där bredvid mig :)
Ja dom är inte bredvid mitt kort här hemma, men dom finns här hemma hos mig, lika som många fler saker jag har som jag fick efter min morfar, saker jag ville ha.


I Söndags så låg jag i solen mest hela dagen, vilken dag! Solen sken och höll sig varm, och det var härligt.

När jag skulle dricka lite ur mitt glas så låg det en fluga i drickan. Stackarn!
Jag tog upp den på mitt finger och tänkte se om den skulle leva, och det gjorde den.
Jag tog nog upp den i sista stund tror jag, då den var helt dygnblöt och still.
Den var ganska stilla först, och den satt på mitt finger en lång stund innan den började krypa.
Den kröp och satte sig på min tröja för att torka, nu hade den ju varit helt full med saft så jag vet inte hur kladdig den var, men jag kunde ju inte skölja av den liksom haha :)

Ja jag hör ju hur det låter, men den överlevde och jag tror att den är tacksam mot mig.
Jag blev glad i hjärtat, och säkert den också. Så glad då den kunde flyga iväg till slut, härligt.
Ja jag gillar djur som ni förstår, till och med en lite fluga då.

Nu tillbaka till det där med flugan. Jag har nog med mig det sen jag var liten.
Mamma och pappa dödade varenda en som kom in (tyckte jag då) , och jag var arg på dom för det.
Jag minns att jag samlade på döda flugor i min pigtittare, jag minns inte vart jag gjorde av dom sen? Jag hade bomull däri lådan så att dom skulle ligga mjukt.
Ja jag säger då det, och jag kommer ihåg det dessutom.
Jag har ett otroligt bra minne bakåt i tiden, för bra ibland faktiskt.
Nu lite mer flugprat. Jag är inte alltid så djurvänlig ska ni få höra.
Nu vet ju alla som brukar läsa det jag skriver att jag gillar spindlar lite mindre, ja dom gillar jag ju faktiskt inte alls. Jag vill inte ha spindlar inne, dom får verkligen inte bo här inne, nej inte ens hälsa på får dom. Nu till något taskigt, ja taskigt av mig.
Jag sätter fast remsor på fönstren på sommaren (kill it heter dom) dit flugor åker för att smaka av giftet, för att sedan dö.
Ja jag vill ju inte ha fulla huset med flugor och mitt sätt att döda är ju inte snällt alls.
Jag lockar dit dom kan man säga, och sen ramlar dom ner och snurrar några varv innan dom dör, elakt verkligen. Jag ville berätta det också så att ni förstår att jag inte vill ha dom inne, surrandes i öronen då jag vill sova, nej då gillar jag dom inge vidare.
Men trots det så är jag glad att den överlevde, den var nog vilse då den hamnade i mitt glas, tokigt.

Vi planerade lite jag och Gert häromkvällen på hur vi tänkt oss på baksidan. Gert kom på att vi kunde ha mina korgstolar som jag köpt, med en dyna i och en kabeltrumma till bord tyckte jag.
Vi hade redan en kabeltrumma, vi måste bara måla om den med rätt färg och så att det är utefärg så den stoppar för lite regn och blåst. Den kommer alltså inte var vit då den är klar :)


Dynorna jag hade liggandes sedan förut, köpte jag på Jysk en gång på rean som jag tänkte ha bak i bilen för att sitta på, passade perfekt.
Orange var färgen och jag tänkte först sy överdrag till dom, men nej. Dom duger bra som dom är och strunt i att det inte passar mot huset, det får skära sig lite.
Vi hade tänkt köpa några utemöbler där till baksidan, men nu hade vi dom redan!
Korgstolarna har jag köpt på köp och säljsidor, en i somras och en nu på vintern, och dom kommer att bli kanonbra där ute.
Åh vad det är roligt då vi hittar på lösningar som sen blir jättebra, ja vi är bra på det måste jag tycka.
Kortet jag visar nu är då det absolut inte klart än, nej lite färg på bordet och lite piff med annat, så blir det supermysigt. Bilder kommer så småningom.
Det kanske så mysigt att till och med jag kan provsitta framöver då vi är klara, härligt och mysigt att kunna sitta på fler ställen.

Jag skrev ju om att vi fick så mycket äppelkvistar i mitt förra inlägg. En dag fick jag ett meddelande från en vän till mig, och hon undrade om jag ville ha päronkvistar? Jag hade inte någon aning om vad kaninerna gillar, men så roligt för dom att få prova det också.


Jag for tillsammans med Maria för att hämta dom en dag i början av veckan.
Jättesnällt och vi provade direkt vi kom hem för att se om dom gillade det, och tyvärr så syns det inte hur glada dom är, men det var verkligen toppen gott.


Som ni ser på bilden ovan så är Polly en riktig soldyrkare, ja precis som hennes matte, ja jag då.
Hon har sån tur hon, hon har alltid kudden med sig, så hon kan vila huvudet på haha.
Molly, den svarta, hon gillar också solen, men inte alls lika som Polly, det märks tydligt.
Molly är den som varit sjuk, ja riktigt sjuk ett par gånger och jag har ett extra vakande öga på henne. Fy så hemskt om någon blir sjuk och dör, nej det måste och får dröja bestämmer jag.


Min massör Elin kom hem till mig i veckan och hon är bara så himla duktig och bra. Det gör ont, ja ibland riktigt ont, men det får det göra.
Jag vet att hon kan och jag är inte orolig över att något ska bli fel.
Jag fick besked förra veckan att jag inte kan få prova såna stövlar med luft i som rör sig, lite som massage. Nej såna fick man  bara prova om man var jättesvälld eller hade sår.
Ja jag får försöka kolla upp om det finns att köpa för mig, det vore så bra att få prova om det fungerar.
Min Elin hade med sig "koppor" som jag ska prova att använda.
Gert som har sin psoriasis artrit (ont i lederna ) har svårt att massera och klämma.
Med dom här kopporna så kan det bli bra för mig, och betydligt enklare för honom och hans onda händer.

Jag är övertygad om att det kommer att bli kanoners med dom. Nu då jag har lite felkänslor i kroppen så får vi köra med dom små, dom stora gör faktiskt lite ont, trots att det inte gör ont, nej det kan det egentligen inte göra.
Jag fick i flera storlekar så jag kan ju välja, och då tar jag dom mindre.

Igår så tog Marielle sig en promenad med hundarna för att hälsa på mig och oss lite.
Jag hade lagat kyckling lasagne som jag kunde bjuda på, jättegott blev det. Så mycket roligare att laga det jag inte brukar, att hitta på något nytt liksom.
Efter mat och lite kaffe så blev det hemgång för henne och hundarna igen :)


Jag slutar lika som jag började, med att tacka dig. Tack för att du läser det jag skriver.
Jag hoppas att du och ni har det bara bra.
Jag kommer att skriva snart igen då mitt nästa inlägg redan är på gång :)
Kram kram







Inga kommentarer:

Skicka en kommentar