Det är inte lätt att vara varken mamma eller Nina!

Hej hej!

Nu var det flera dagar sedan jag skrev något men idag så!
Idag är det den tredje dagen utan fika och godis, och jag tänker inte ge mig för frestelsen!
Nej minsann haha :) Det är jag som bestämmer över mitt eget liv!
Både jag och Gert har varit så duktiga med det förut, men så är det dom där prinsess bakelserna som liksom bestämmer över mig haha, men nu så, nya tag!

Jag börjar att skriva lite om hur det är att vara mamma och Nina och att det inte alls är lätt alltid.

Det bästa som finns är att vara mamma och jag älskar mina barn över allt annat, men även eller bara för att jag gör det så betyder det verkligen inte alls att det är enkelt för det.
Nej herregud vilket jobb, men ett underbart jobb förstås och jag lär mig mer och mer hela tiden, och dom som lär mig är ju mina barn.

Melina och Marielle <3

Jag tycker så otroligt mycket om dom och stöttar i allt jag fattar att jag ska stötta i, för det kan ju faktiskt vara så att man gör fel. Ja herregud så många fel jag gjort och vad tokigt det kan bli.

Men även om jag gjort och tänkt fel så många gånger så har jag ju älskat mina tjejer och gjort mitt vad jag tyckt varit det bästa.
Jag är så glad över dom och att dom är dom, att dom står upp för sig själva och för att dom vet vad som är viktigast i deras liv.

Marielle och Stina <3

Nu är det ju så att jag gjort och gör dom besvikna och ledsna över saker ibland, och det är förstås inte meningen alls, men fel blir det lik sjutton, och jag måste lära mig att tänkta till lite mer även om jag verkligen tycker att jag vrider och vänder på mycket.
Men det viktigaste är väl iallfall att veta och vilja lära sig så man blir bättre tänker jag, och det vill jag. Jag vill ju vara bäst!!

Melina och Molly <3

Vi har under åren haft tuffa tuffa stunder och mina barn har fått vara med om så många saker som dom skulle sluppit om det varit annorlunda, men det går ju inte att tvinga en eller några personer att vara snälla då dom liksom inte har det med sig, dom har det liksom inte i sina hjärtan automatiskt som vi andra har.
Nej det finns mycket jag skulle velat ändra på och en av sakerna är att jag önskar att jag varit starkare då, att jag varit så stark då som jag känner mig nu.
Jag är ledsen över det men vet ju att det inte går att backa tiden, så vi får vara glada över hur det blev till slut. En stark mamma och två underbara tjejer, ja det är faktiskt så det blev!

Att vara Nina är inte alltid lätt det heller, men inte alls lika svårt som att vara en bra mamma så att dom båda är glada.
Nej att vara Nina har ju gjort att några i mitt liv faktiskt inte gillar mig alls längre, och så kan det bli och vara.
Det innebär verkligen inte att jag inte har någon kvar som jag bryr mig om utan tvärtom.
Jag har många i mitt liv som jag tycker så mycket om och dom tycker faktiskt om mig också, precis så som jag är, som Nina.
Jag är glad för att jag kommit så långt med mig själv att jag faktiskt inte vill ha vilka människor som helst i mitt liv. Jag vill inte umgås med alla så som jag kanske mer gjorde förut.
Nej jag vill ha människor som är på riktigt i mitt liv och alla andra får hålla sig lite mer på avstånd. Människor som är på samma nivå som mig liksom, och ingen som helst ytlighet vill jag ha i mitt liv.
Jag gör saker och pysslar med saker för min skull och inte alls för alla andras skull.

Nu ska vi ju fixa till altan och så framöver snart men då gör vi ju det för våran skull och jag vill ha det så som jag och inte som grannarna tycker typ.
Nej jag bryr mig faktiskt inte alls om vad andra människor tycker alls, utan kör mitt "race" oavsett vad andra tycker.

Att umgås med människor som man känner man inte egentligen orkar med, eller som man blir helt slut av, har jag helt slutat med, jag vill umgås med dom som gillar mig tillbaka, annars får det vara.
Jag vill bli och vara glad över att jag fikat med någon tex för att jag tycker om den personen som person, inte för att vi känt varann så länge eller för att vi har samma sjukdom eller ja listan kan bli lång.

Jag har skrivit förut om att jag ju tycker om många människor och det gör jag verkligen, men jag orkar inte räcka till till dom som bara slukar mig!
Jag tror såna inte själv känner att dom gör det, och för någon som jag känner så för, så kan det ju vara tvärtom med någon annan den umgås med, då kanske den ser till att någon annan får må bra istället. Det är ju faktiskt så att alla inte passar ihop med alla.
Ja det här ämnet är inte lätt och det är ett återkommande ämne för mig i mitt skrivande.

Det finns många många som har "vänner" som dom tror är vänner, kanske har dom inte fler och är så van att det bara fungerar.
Men om dom vaknar upp och får en till vän eller märker hur andra människor har det så kommer dom förstå att den vännen dom haft, kanske dragits med i flera år bara sugit ur all energi och fått personen i fråga att känna sig jätteliten och knappt funnits bara för att den energislukande vännen gjort allt för att det ska bli så.
Jag tror inte alltid det är en medveten handling, men usch jag tror det är väldigt vanligt att det är så här.

Åh vad jag skulle vilja få alla människor att förstå sitt eget värde så dom inte nöjer sig med såna vänner, dom behövs inte och dom gör bara att man mår sämre än någonsin!
Nej fy då vad jag önskar förändring!
Men jag kan ju inte själv förändra på hela världen utan behöver hjälp!
Börja med att se till ditt liv och hur du tror du uppfattas, för om du är en negativ energitjuv så tror jag alldeles säkert att det går att ändra på faktiskt. Men det krävs jobb och ännu mera jobb, men det man vill det kan man tror jag.
Om man är medveten om det så finns iallfall en stor chans men det beror ju förstås på viljan!

Sommar verkligen!

Nu sopar dom gatan här utanför vid mig och då är det ju verkligen vår!!
Skönt att dom sopar bort det värsta så jag slipper få med ett grustag in här varje dag jag varit ute och åkt.
Jag hoppas alla får en fin dag i solen.

Kram kram