Kärlek!

Dom viktigaste i mitt liv!

Hej och god förmiddag!

Ja nu är det förmiddag men innan jag är klar så känns det som att klockan kan vara betydligt mer.

Jag har ju så mycket jag vill skriva om och ta upp, men har inte så mycket tid nu för tiden att skriva haha :) Ja faktiskt så är det så!
Jag har ju egentligen all tid i världen kan tyckas, men dagarna bara försvinner och jag hinner inte ens ha tråkigt!? Nej faktiskt så är det så att jag inte ens har tråkigt och det är ju helt fantastiskt förstås, men samtidigt jättekonstigt kan tyckas.
Jag tror att det beror på mig och hur jag mår som gör att mina dagar känns så fantastiska och roliga.
Det är många som har tråkiga långa dagar har jag förstått, men jag tror nästan aldrig jag behövt känna så, iallafall inte på många år.

En del frågar om det inte är jobbigt att vara hemma och hur får jag dagarna att gå?
Haha, jag behöver inte anstränga mig ett dugg, dagarna går för fort tycker jag och jag hinner inte alls med det jag skulle vilja hinna.
Tidsoptimist kan man ju kalla mig, jag är verkligen en sån och har nog varit det massor av år haha :) Nej tråkigt har jag inte haft det på länge.

Jag skulle ju vilja hinna baka, laga mat, sy och ja massa saker skulle jag vilja hinna.
Men vi hinner inte knappt äta här på en dag så jag förstår inte hur vi då ska hinna baka?
Men till hösten kanske? Ja man kan ju tro det nu, men då är det säkert så fina härliga dagar med härlig höst lukt/luft ute så jag bara vill göra massa saker ute.

Ja jag önskar faktiskt att jag kunde smitta av mig lite av mina härliga dagar och känslan jag har inuti kroppen! Kärlek, ja jag tror faktiskt det kan vara helt rätt ord! Kärlek!
Jag har så mycket kärlek inuti mig och jag känner så starkt att jag tycker om människor, lukter, blommor, små kryp ( alla utom spindlar) ja faktiskt så kan jag känna kärlek för vad som helst lite grann tror jag.
Jag är väl lycklig i hela mig och det gör att jag kan känna sån glädje över så lite kan andra tycka.

Mina krav på livet har blivit annorlunda tror jag och jag kan se stora saker i dom små liksom.

Molly och Polly är kärlek förstås :)

Nu till min kropp och min förbättring som ju för andra kan tyckas liten, men för mig är det stort! Superstort!
Jag kan hålla in magen lite grann, jag kan knipa lite grann, jag är väldigt mycket mer rörlig även om det inte knappt syns.
Jag kan vrida mig lite grann, jag kan lyfta lite på benen ett i taget och ja hela min kropp håller på att jobba till det bättre verkligen!
Såna små grejer som jag märker av nästan varje dag gör mig optimistisk och glad och ja helt överlycklig egentligen om jag ska ta till rätt ord.
Överlycklig över att någon vill och kan hjälpa mig!
Det känns så underbart att han kan och vill och jag kommer att vara honom evigt tacksam.

Jag har ju då det händer saker med min kropp förstås varit tvungen att visa Gert här hemma och ja jag kan tro att jag blir lite dryg till slut, men jag vet att han är och blir lika lycklig som mig.
Han vet ju hur jag var innan jag blev sjuk och han vet ju hur jag kämpar och vill.
Ja minsann gud vad jag vill!

Tänk att få dra på mig jeans och en tröja och åka till jobbet!
En av mina högsta önskningar i livet kan jag lova!
Granngården <3, mitt jobb som jag längtar så mycket tillbaka till!

Och tänk att kunna ta mig ner på nedervåningen här hemma och på övervåningen hos Marielle!
Att kunna hjälpa människor och att få finnas för dom som behöver mig!
Ja önskningar och drömmar det har jag, men jag är realistisk faktiskt och tror och förstår ju att jag inte kommer att kunna bli så bra, men att bli bättre är så fantastiskt så det finns inga ord.

Jag har ju redan accepterat att jag inte kan gå och vara som vanligt, att jag sitter i rullstolen mm, men även om jag har accepterat så är det ju inget jag tänker på alls.
Nej faktiskt så tänker jag inte alls på det, jag bara lever på som vanligt och glömmer bort att jag är sjuk.

Det var en dag Maria skulle med oss någonstans och jag sa till henne att ja men vi kan hämta upp dig vi, haha jag hade glömt att jag inte kunde komma upp ur sängen och in i duschen utan hennes hjälp!?
Ja då fattar ni ju, jag är liksom frisk fortfarande bara det att jag inte kan göra allt som jag kunde innan.

Nej nu ska jag sluta skriva så jag hinner rätta lite innan vi ska ta oss en tur till Gustafs, idag ska Helena skjutsa mig och Melina dit och hennes Alicia ska följa med, det blir roligt!

Jag hoppas alla får en fin dag idag.

kram kram