Snart bär det av!

Hej hej!
Nu skriver jag lite igen. Jag ska åka till Mallorca med mina tjejer om några dagar, så då kommer jag inte att skriva alls den veckan.
Nej jag kommer inte att ha internet och jag kommer förstås inte ha tid att sitta att skriva även om jag haft det.
Nej nu blir det semester och det blir prio jag och prio Marielle och Melina.

Ja en underbar vecka kommer jag att ha och jag kommer att kunna leva på den länge.

Jag har skrivit det förut men gör det igen.
Jag vill kunna njuta mer än jag kan och gör, Jag vill riktigt suga in livet och stunden liksom.
Men även fast jag njuter så kommer jag efter våran vecka känna att jag borde njutit ännu mer.

Jag vet inte hur man gör bara, nej jag har försökt många gånger men jag kan inte.
Jag vill liksom njuta och fylla på lite i ett tomrum inuti, så jag kan ta fram lite då och då sen.
Ja nu låter det ju flummigt men ni fattar ju säkert hur jag menar.

Hur som helst så ska jag njuta och bara vara i nuet och finnas, ja jag ska finnas och mina tjejer ska få finnas.
Jätteviktigt och det vet ni ju alla som läser det jag skriver, att jag tycker.
Ja, jag kan till och med vara så kaxig så att jag skriver att jag vet att det är så, ja faktiskt.! :)
Så finns, finns så mycket ni bara kan.

I helgen var jag ju på auktion och gjorde många fina inköp, ja jag är så nöjd över alla mina vinster.
I ett par dagar nu så har jag och Maria pysslat med dom.
När jag till slut är klar så kommer jag att vara så nöjd. Jag är redan nöjd nu även fast jag inte är klar, men jag ju har bilder framför mig ( i huvudet) hur det kommer att bli då det blir klart.

Lite tråkigt känns det att fixa och göra fint på altanen nu då vi snart ska ta bort allt inför vintern, men än kommer det att bli några fina dagar, ja det är jag säker på.

Maria städade av alla fynd en dag, och nästa dag var det pysseldag för oss förstås.
Ja herregud så roligt det är.
Hon hämtade ut en låda med fynd sedan tidigare och ja jag går verkligen igång på den och alla saker där i.

Jag köpte korgar på loppis förut för några veckor sedan, och på en hade dom satt fast slang runt handtagen. Ja hur kan man förstöra så mycket undrar ju jag?, men dom ville väl ha korgen till just det den var.
En korg att bära saker i! Utan mjuka handtag så kunde man ju inte bära.
Ja jag har ju sedan jag köpte den tänkt ta bort slangen, men inte förrän häromdagen blev det av.
Maria skar och gissa vad som fanns där inuti?
Jo spindlar förstås, en hel släkt och massor med barn! Fy då! Fy så äckligt!
Maria eldade upp dom med sin tändare och sen så tvättade hon bort alla rester i våran tunna.

Ja jag har ju sagt det förut och gör det igen. Dom får inte vara hos mig!
Nu var dom här ju visserligen ute, och ute måste dom ju få vara, men nej inte på min altan och inte i min korg.
Trögfattade är dom verkligen men jag får fortsätta att säga till dom på skarpen.

Tur för mig att varken Maria eller Rebecca är rädd för dom, annars vet jag då inte hur det skulle gå till. Våra samarbeten skulle vara lite frostiga om man säger så haha :)
Jag kan ju liksom inte springa ifrån dom, nej jag får ju snällt ligga kvar i sängen tex fast jag har en som kryper ovanför i taket.
Nu har jag bara haft tre stycken inne i mitt sovrum i år, och två var tidigt i våras, och en häromdagen. Maria och ja Rebecca och Gert med är superdåliga spindel dödare faktiskt haha :)
Men häromdagen så dödade Maria den, ja hon missade inte! Det blev en fläck i taket.
Spelar ingen roll alls för mig, men det går ju självklart att ta bort vilket hon gjorde.
Men hellre fläckar överallt, än spindlar som bor här inne.
Det är jätteviktigt att man dödar den direkt, att man inte missar! Nej för om man missar, ja då kryper den iväg in under en list, eller så ramlar den ner och den bara försvinner!? Nej viktigt viktigt att träffa direkt!
Jag vet att man inte ska döda, självklart vet jag det, men i det här fallet struntar jag i vad man ska eller inte.
Jag är egentligen en djurvän, ja det har jag varit sedan jag var liten då jag plockade bort maskar från vägen då det regnade.
Jag ville ju inte att dom skulle bli överkörda av en bil.
Ja jag tycker om dom flesta djur och är inte rädd för något alls, förutom spindlar. Hemskt jobbigt är det, men jag har varit det så länge så jag är ju van kan man säga.
Jag har liksom en radar på direkt jag går in i ett rum, jag har någon slags spanare inuti mig som kollar av utan att jag tänker på det.
Det är inte sunt alls förstås att vara som jag, men en vacker dag kommer jag att ta tag i min fobi, ja en vacker dag.

Förra året så köpte jag en grej man skulle sätta i kontakten mot spindlar som jag har lite överallt, jag inbillar mig att dom hjälper och att det är därför jag bara haft tre inne.
Dom första två kom in då var det var vår, och dom var nya som inte visste liksom haha :) Dom gick liksom fel:)
Jag tänker inte ta ur kontakterna och har inte gjort det sedan förra året, nej jag törst inte chansa.
Att ligga här och se dom springa fram och tillbaka är inte roligt kan jag lova då man är rädd för dom. Nej inte ett dugg roligt, paniken är nära då kan jag lova. Jag har blivit bättre än förut så nu kan och törs jag döda om dom kommer nära så jag når.
Förr hade jag aldrig tordats, men nu om jag måste, ja då kommer jag att göra det.

Ja nu kom jag av mig lite och det blev spindlar en stund, men nu tillbaka till rostiga saker :)

Om man inte är som jag så förstår man ju inte kan jag tro, hur jag kan gå igång på all "skit" i den lådan haha :) Jag vet ju att många tycker det är just det, skit.
Men jag lovar, att jag gör det och jag njuter verkligen och kan se på nästan alla spikar, krokar och andra rostiga saker och planerar vad jag kan ha dom till.

Jag har saknat inspiration och lust ett tag faktiskt, ja jag har känt det på hela mig, men nu!
Ja nu får jag idéer och massor av bilder i huvudet hur jag vill ha det.
Gert ska idag då han klippt gräset färdigt och jag skrivit klart hjälpa mig upp med ett gäng saker.
Jag behöver skruvar och spikar haha, och han är bäst på det.
Det kommer att bli så fint så.

Vi har börjat fixa våran baksida lite nu, ja jag har ju fått hjälp förut att planera blommor i slänten, men nu är det altandax.
Ja altan och altan vet jag inte, men ifallfall ett altangolv ska det bli. Trädäck kanske det kallas.
Jättefint kommer det att bli och det kommer att bli skönt att kunna åka ut på baksidan också. Nu kan jag ju åka till baksidan som det är nu också om jag åker runt huset, men det blir enklare att slippa det.
Ja det blir toppen är jag säker på.

Vi har hjälp av två snickare som hjälpt oss förut, så snart är golvet klart och då ska dom hjälpa mig och Gert att få ett förråd på gården.
Ja jag har visat en bild hur jag vill ha det ungefär, och dom bara kör igång utan ritning eller något. Superduktiga är dom och glad är jag för att dom vill och kan hjälpa oss.

Ja det kommer bli så bra att kunna få in sågar och gräsklippare och snöslunga i förrådet. Garaget blir inte är så fullt som det varit till nu.
Toppen toppen!

Igår började jag och Rebecca packa lite smått, ja inte kläder än, men när man som jag ska åka iväg så behövs det ganska mycket och man måste tänka till så man inte glömmer något viktigt.

Medicinen tex, ja den har jag i handbagaget för säkerhets skull, ja tänk om dom tappat bort just min väska och att medicinen låg i den väskan.
Ja om det ska hända för någon så vore det ju mig är jag säker på.
Nej den får följa med mig hela tiden så jag slipper oroa mig för det.

Vi packade i våra extra ramper ifall något skulle hända med bilen, om den helt plötsligt skulle sluta fungera, ja rampen ut menar jag.
Jag kan ju inte bli sittande kvar i bilen och flyget åker iväg?!
Nej jag vill inte att det ska bli tok nu, utan jag vill vara på den säkra sidan.

Vi har planerat när vi måste åka så vi hinner ordentligt.
Lite extra krångel och tid tar det då jag är med. Jag ska förflyttas och rullstolen ska checkas in och ja det tar tid.
Jag ska bäras från min rullstol till en lånestol på flygplatsen.
Inte roligt alls att ha en jag inte är van vid, eller som inte alls är anpassad för mig, men det är en kort stund, så det ska nog gå bra.
Bara några timmar, och det är bara i Sverige det är så.
På Mallorca får jag sätta mig i min egna direkt :)
Det  gick bra förra året så det kommer det att göra nu också.
Förra året åt jag ingen medicin mot spasmerna jag har och det gick ändå.
Nu äter jag full dos och benen är lite mer medgörliga än förra året, så det ska gå bra, ja jättebra hoppas jag!
Ja lite resfeber kan man säga att jag har och det kommer nog inte gå över förrän vi kommer fram med alla packning och med glatt humör.
Ja då vi kommit fram är vi nog trötta och vill sova för att dagen efter se oss omkring och njuta.

Jag har bokat transfer själv och jag har hyrt hjälpmedel själv på Mallorca, så det blir jättespännande att se om allt fungerar som jag hoppas. Men om inte så lär jag mig ju till nästa gång.

Man ska ha kontanter med sig för både taxi och hyra av hjälpmedlen så jag har gjort tre kuvert, skönt att vi är i fas och slipper skynda oss.
Nej att skynda sig, det var länge sedan. Ingen ska stressa om man frågar mig.
Jag är säker på att jag blivit sjuk på grund av stress, ja iallafall har den hjälpt till mycket. Inte bra alls.

Häromdagen fick jag ett meddelande från min gamla klasskompis "maggis" Magdalena.
Hon bor i Norge och skrev att hon skulle ha utbildning om Ms och tänkte prata om mig.

Hej Nina Smiley smile hoppas du har haft en super födelsedag! I morgon ska jag undervisa mina elever om MS och jag tänker på dig. Vi har en egen Facebook grupp och där har jag länkat din blogg och berättat för dem att en mer positiv person får man leta länge efter. Jag är imponerad og beundrar din förmåga att stå på och tanka positivt Smiley smile Jag följer med på din blogg och läser om hur du har det nu samtidigt ser jag en liten blond och glad tjej framför meg. Nina som jag sprang och lekte med i skogarne i Gonäs. I morgon ska jag lära dem om en den tuffa tjejen Smiley smile kram från mig:)

Hej på dig Smiley heart
Jag blir alldeles rörd av det du gör och skriver. Attt du faktiskt använder mig i din undervisning, ja det är ju helt underbart fantastiskt för mig.
Mitt mål med min blogg är ju just att kunna hjälpa någon.
Det kan jag ju kanske då många läser mina inlägg och du hjälper mig och andra genom att berätta om en tjej som är positiv Smiley heart Otroligt tacksam och glad är jag verkligen. Många kramar till dig från mig Smiley heart

Ja ni förstår ju så underbart härligt det blir att kännas för mig.
Jätte glad är jag över det och lite mallig blir jag allt :)
Men mallig på rätt sätt hoppas jag, jag tänker inte bli stor på mig alls, nej jag är samma Nina som innan, men en ännu gladare Nina än innan.
Ja det finns så mycket att vara glad över och så många människor som gör mig glad.
Ja jag är nöjd och glad och livet är faktiskt fantastiskt tycker jag.

Ibland brukar jag tänka lite på hur livet är och hur vi människor fungerar.
Ja tänk att vi föds som en liten bebis och växer och blir stora och alla organ fungerar, vi föds med känslor och ja herregud.
Att det ens fungerar, det är ju fantastiskt, hur är det möjligt? Att vi inte dör innan vi fös liksom?
Ja jag orkar inte tänka på det så länge varje gång då man faktiskt inte kan förstår något alls, hur kan en människa verkligen bli en fulländad människa.
Med armar och ben, fingrar och tår? Ja en hel kropp med allt inuti som fungerar?
Omöjligt egentligen men gud så bra att det verkligen fungerar och blir!

Jag började skriva igår men orkade inte rätta klart, men nu så.
Nu ska vi  packa klart  inför våran resa, spännande :)

Jag hoppas att alla har det bra och att ni får bra dagar framöver nu.
Jag tar alltså semester från internet och mitt bloggande, men jag är tillbaka när jag kommer hem och då har jag alldeles säkert massor att skriva om.

Kärlek till er alla <3

Kram kram