fredag 13 mars 2015

Vem bestämmer så tokigt?


Hej hej!

Ja nu var det ett par dagar sedan jag skrev något, och som vanligt blir det svårt att få ihop det då jag ska backa tillbaka lite. Men som vanligt får det bli som det blir.

Ja jag har ju haft eller har urinvägsinfektion nu igen som jag nog skrev i det förra inlägget.
Ny medicin och min kropp känns bara sådär faktiskt.
Jag känner mig inte pigg alls och det är man ju förstås inte då man är lite sjuk, men jag tycker det känns lite drygt nu.
Det känns som jag varit lite sjuk i flera veckor nu så jag tycker det är lite nog.
Men jag ska ju äta medicin nu och efter tio dagar med medicin så håller jag tummarna för att det blir bra.
Min "grej" på näsan bjuder jag på :)
Jag var till vårdcentralen häromdagen för att kolla upp några "grejer" som dykt upp, ja en på näsan och en på halsen och så en på armen.

På baksidan armen :)
På halsen :)
Jag bjuder på lite ofina kort, men ja det är ju svårt att beskriva vad jag fått, lite olika grejer :)

Ja hörrni, jag fattar då inte vad jag har gjort för ont haha :)

Jag fick ingen tid vid doktorn utan skulle till distriktssköterskan och då vi kom dit vad hade jag gjort då?
Jo jag hade tagit helt fel på dag. Hur gick det till liksom?
Ja nu hade jag sån tur att jag fick hoppa in mellan några andra och det tog bara någon minut för att han bestämde att det var till att ta fram kniven. Igen!
Neeej sa jag!
Haha han var rolig och undrade hur jag tänkt annars då?
Ja sa jag, ett starkt medel man kan pensla på kanske? Eller kanske inte då såg jag direkt på honom.
Ja han var riktigt superbra och trots att jag inte egentligen törs, så måste jag ju!

Ja jag fattar inte hur det går till och jag vet ärligt talat inte om och hur det ska gå till.
Att få bedövningarna är ju det jag gruvar mig för mest, fy då att få en på underarmen, och på näsan, ja fy då.
Halsen tror jag det kommer gå bäst på, men vad vet väl jag?

Jag hatar sprutor och jag vet då inte hur jag ska fixa det här?
Lugnande tabletter kanske, jo det vore ju något det, men jag får nog faktiskt göra som jag gjort andra gånger, helt enkelt stå ut.
Usch!
Ja den på näsan och på armen är väl dom värsta kanske, men nej dom är nog illa allihop.
Hur mycket fett har man på näsan liksom? Vart kan man bedöva där?
Nej bara skinn och ben och brosk, eller vad som kan finnas där.
Gruva mig, ja det kommer jag göra och gör det redan trots att jag inte fått en tid än.
Ja först det jag ska gruva mig för, och så ska jag snart byta min kateter och ja det tar liksom aldrig slut.
Ja man har ju fått höra under alla jobbiga år att man inte får mer än man orkar!?
Ja vem har bestämt att jag ska orka allt?
Ja den som bestämt det, ja den tänkte inte riktigt klart kan jag lova.
Och ingen har någonsin frågat mig!
Jag tycker att det ju varit på sin plats faktiskt, att fråga mig först då det ju är mig det handlar om och gäller :)
Ja ni förstår ju att jag skojar, men nog hade det ju varit bäst tycker jag allt.
Jag kan lova att jag varit fullt frisk nu om jag fått bestämma.

Nej det här med sprutor och knivar och ja allt jag får stå ut med, ja det är inte alls vad jag orkar egentligen, men vad har jag för val?
Nej det är som vanligt bara att gilla läget.

Nu vet jag att det inte är stora grejer att oroa sig för eller ens vara rädd för, men vad hjälper väl det? Jag är ju lika nog förbannat rädd eller skräckslagen kanske är rätt ord.
Det kanske inte kommer att synas men fy då säger jag.

Förra gången då jag skulle ta bort en grej på ryggen, ja då var Rebecca med och fick se hur dåligt jag blir att må.
Då var det nog värrä egentligen då för jag fick tillbaka allt som hände då jag tog ryggmärgsprov, och det inte gick så bra.
Jag fick tillbaka den känslan och allt som var då och fy så dåligt jag blev att må.
Rebecca får nog gruva sig lite inför den här gången haha, hon skämtade och sa att den dagen är jag ledig :) men hon har ju vanan inne att ta hand om mig när jag mår som sämst, så det blir nog bra.

Idag fick jag reda på att jag nästa vecka ska få min första mabthera behandling.
Ja det är en bromsmedicin jag ska få testa och som jag verkligen tror på.
Det är dropp som man får en heldag, så den dagen blir en tidig morgon för både mig och Maria, ja då måste vi starta upp dagen vid fem:)
Spännande men lite tråkigt också blir det ju, så roligt är det ju inte att vara på sjukhus.
Men jag tänker som så att två gånger om året istället för varje dag, ja då står man mer än gärna ut.

Det kommer att bli toppen, men kanske inte just den dagen då haha :) nej jag tror att jag kommer att må ganska skruttigt just den dagen, men sen så, ja då är det och blir det nog kanon hoppas jag på.
Ja idag blev det mycket sjukhus skriverier, ja ibland är det ju så, men jag är så glad och tacksam över att det finns och att jag kan få den hjälp jag får.

Igår satt jag ute i solen flera timmar och njöt, ja herregud så skönt det är då solen skiner.

Jag har haft lite punktering på mitt ena däck och igår så kom hjälpmedelcentralen och hjälpte mig att få ett nytt däck, så nu kan jag åka igen. Dom är verkligen kanonbra och supersnälla där i Borlänge måste jag få skryta lite.

Ja det var på min innestol som jag haft "pyspunka" ett tag nu och det blir skönt att veta att jag kan köra på som vanligt.
Nu är det inte undra på att det blir dåligt för jag har med den rullstolen kört två hundra mil, ja faktiskt mer.
Med den förra jag hade så hade jag kört något liknande med, så då förstår ni ju hur mycket jag älskar att vara ute och åka. Åka i luften och få andas.

En överfull skottkärra blev det :)
Då jag en dag satt ute hela dagen och njöt i solen, ja då hjälpte Maria mig att städa bort vintern ute, ja herregud så mycket granris det blev och vad sorgligt det kändes faktiskt.
Sorgsamt men skönt faktiskt!
Maria är det som gjort alla kransar och fixat så fint i vintras och nu får hon lov att binda upp allting igen:)
Men nu är det ju liksom vår och snart sommar och då går det ju inte att ha massa granris kvar, nej då blir det pelargoner som gäller här hemma <3

 

Jag har ju hela vintern varit så glad över både kransar och bock, och nu måste allt bort liksom.

Ja allt har hållit sig jättefint och nästa år ska vi gå på granris knyck igen :)
Härligt och så himla fint har vi haft det här hemma har jag tyckt.



Ja tänk att man ska få längta lite tills nästa vinter fast jag ju inte gillar vintern mer nu.
Nej med rullstol är inte vintern alls någon bra årstid, men det är ju lika med det, det är bara att gilla läget.
Sopade vägar, ja det gillar jag :)
Idag då Gert kom hem från jobbet så tog vi en promenad idet fina vädret. Jätteskönt var det verkligen.

Jag hoppas att alla haft lika fina dagar som jag haft.

Kram kram

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar