tisdag 7 april 2015

Jag kan fortfarande!

Hej hej!
Ja jag skriver lite för att dela med mig lite av och om min fantastiskt härlig helg.

Ja vi har grejat ute Gert och jag, ja nu är ju jag den som sitter och tittar på haha, men jag och Gert planerar under tiden han gräver som han gjort nu i helgen tex. ja vi har många planer och det kommer att bli så bra så bra.


 

Vi hittar lösningar på det mesta och nu är vi liksom på gång.
Marielle och Daniel kom och lämnade Stina hos oss i några timmar. 
Vi tog med henne ut och Gert och Stina sprang ifrån mig, ja jag hade min innerullstol så jag hade ju inte en chans. 

 

Jätteduktig var Stina och hon drog inte alls, nej hon följde Gert så som han gick, lunkade och sprang. Jätteroligt att se dom och jag var så stolt över Stina, ja över Gert också förstås.
För bara några år sedan så var han rädd för hundar och då vi mötte någon om vi var ute på våra promenader  så fick jag gå emellan, ja alltså närmst hunden. Han skulle varit livrätt då om vi mött Stina. 
Nu springer han och håller en sån sort i kopplet, lätt som en plätt liksom. 
Ja vilket dream team dom var.

Stina och Gert <3
Jätte härligt väder och ja det var en fantastisk kväll ute.

Då vi kom hem så var Stina trött, ja Gert med ska ju tilläggas haha, så hon vilade mest resten av kvällen. 
Ja vi pratade lite om hundsorter och om vi Gert skulle haft en hund så hade det ju varit en Stina sort han behövt, en som behöver och orkar springa och gå mycket. 
Men men nu är det inte läge att ha en hund, och inte även om jag varit frisk, nej jag fixar inte alla hår. Det går inte och jag kommer tyvärr inte vänja mig, nej det går inte.

Ja vi har som sagt varit ute mycket och pysslat och funderat och planerat, och våra grannar på baksidan kommer att gilla oss. Ja det kommer bli ordning och fint nu äntligen.
När vi flyttade hit såg det ut som en djungel överallt haha, så det blir lite skillnad nu kan jag lova.



 

Melina har varit ute med kaninerna, och idag har Filip träffat tjejerna lite, ja det får bli kastrering så snabbt det bara går så dom kan få bekanta sig med varann på riktigt. 
När vi skulle kastrera honom för ett par månader sedan så hade Filip en testikel i magen, så det får lov att bli operation i Falun på djursjukhuset och vi har faktiskt inte haft råd. 
Det har vi inte nu heller men för att kunna ha han ute med tjejerna så är det ju ett måste, det blir alldeles fullt med småkaniner annars.

Filip<3


Filip fick iallafall vara ute mycket och han myste och tyckte nog att det var roligt, vi får se framöver hur allt blir och om dom kommer att kunna vara tre där ute i stugan, vi får se.
Det kommer att få bli små stunder med Filip i sele ifall att dom blir osams eller så, men det kanske fungerar.
Molly <3
Ja en härlig helg och idag har jag suttit ute i solen mest hela dagen, ja ni vet ju att jag tycker att det är livet liksom.
Polly <3

Anders med hissen, haha ja han som ska hjälpa mig med hissen, han ringde och berättade att dom glömt min order i Holland, så hissen var inte på gång än. Men om två tre veckor kanske? 
Härligt och vi är ju klara med förberedelserna som vi skulle göra innan hissen ska monteras så det blir bra det. 
Jag tror faktiskt att jag måste vara den bästa kunden jag, jag är liksom van att det krånglas och jag är totalt ostressad. 
Ja jag är faktiskt en superbra människa nu om jag jämför med hur stressad jag kunde bli förut. 
Jag är inge stressad alls, och jag vet att då dom kommer hit och ska montera så blir det klart på en dag, så varför stressa upp sig? Jag har ju all tid i världen att komma ner i källaren, ja har jag väntat så här länge så kan jag vänta lite till.
Hiss Anders sa till mig att han och kommun Anders tyckte det var så roligt att komma till mig eftersom jag var så positiv och glad jämt, ja jag blev jätteglad över det kan jag lova, så gulliga dom är. Ja han gjorde verkligen min dag idag.

Jag hade ju ett val för länge sedan, och jag valde den vägen att förbli lycklig och glad, och inte bli bitter och elak. 
Enkelt faktiskt och jag tycker synd om alla dom som inte valt samma som mig. 
Att vara elak och bitter är inte roligt alls, nej det är inget liv om man frågar mig.

Visst får man vara ledsen och arg över hur det blivit, men sen måste man försöka släppa det där. Om man faktiskt inte kan så finns det hjälp att få, viktigt att ta hjälp om man fastnat.

Jag har faktiskt inte ens kommit dit, nej jag kan bli lite frustrerad och irriterad men det håller bara i sig kanske fem sekunder sen är det över. Härligt och lycklig är jag över det.

Ett jobb har det förstås varit att komma dit, men jag har varit med om så mycket jobbigare saker än min sjukdom, så jag känner nog lite bara jaha typ. 
Nu var det så här och får se vad mer som kan komma. Ja faktiskt så tror jag inte att jag är klar med sjukdomar, nej jag väntar och ser. 
Allt ordnar sig till slut, på det bästa sättet och jag är så lycklig över många saker och många människor i mitt liv. Ni vet alla vilka ni är!

Här laddar jag upp :)



Jag kände imorse att jag ville testa att stå med min "turner" igen, ja jag har känt mig lite stark på något vis inuti mig och jag kunde! 
Det var flera veckor sedan jag provade och fortfarande kan jag!
Inte rakt alls den här gången men jag kan! 

Min dröm nu är att kunna bli så pass stadig och skaplig så jag kan ställa mig och hålla i något för att sedan kunna förflytta mig dit jag ska. 
Önskedröm verkligen och det var inte allt för länge sedan jag kunde det! Hoppas hoppas! 
Om det skulle fungera så skulle jag ju inte behöva släpa med min lyft överallt, och det vore ju kanon, så jag håller mina tummar för att det ska kunna vara möjligt. 
Efter tre veckor på rehab så vet man aldrig, jag hoppas dom kan hjälpa mig att göra underverk!

Jag måste än en gång berätta att jag äter full dos med medicin som ska ta bort min spastisitet, men jag står med hjälp av den iallafall då den faktiskt inte försvinner. 
Jag måste vara en av dom endaste i världen haha som fortfarande kan stå med så mycket medicin i kroppen. 
Jag är ju egentligen ganska ledlös då man känner på benen, ja jag kan till och med lyfta dom, men inuti sig är dom allt annat än ledlösa! 
Helt otroligt och min doktor tyckte också att det är knepigt, det borde inte varit så.
Nej nu ska jag rätta igen och sen sova då jag ju egentligen är supertrött.

Kram kram på er!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar