onsdag 29 april 2015

Som ett brev på posten!

Frykcenter i Torsby :)
Hej hej!

Ja jag hade inte tänkt att skriva något idag, men gör det ändå.

Jag börjar med att jag hade tid för samtal imorse med sjuksköterskan här, ja jag har ju haft lite konstiga känningar av min kateter.
Jätteknepigt har det känts i flera dagar och jag har liksom känt min urinblåsa, och mitt urinrör haha :)
Ja fråga mig inte hur jag kan få det till det, men det har gått alldeles utmärkt, knepigt nog.

Ja jag har varit rädd att något blivit tok med den, men den har ju fungerat som den ska så det verkade lite konstigt.

I flera dagar har det gjort lite ont då jag rört påsen, ja alla ni som vet så är ju påsen liksom sist, det är ju slangen före och det borde gjort ont då jag rörde slangen kanske om något varit på tok.
Men nej då, så enkelt ska vi inte göra det tänkte min kropp, jag förbryllar Nina lite genom att se till att det gör ont då hon rör eller tar i påsen!

Ja att berätta den känslan för sjuksköterskan imorse var väl lite sådär kul haha :)
Det låter ju inte klokt, jag hör ju själv liksom, men så var det och jag försökte förklara min känsla.

Jag har i flera dagar tänkt att det berott på att träningen kanske gjort så någon vilande muskel där inne börjat klämma åt något eller så, så att det var därför jag kände så konstigt, men igår kom vi på det. Jag har ju urinvägsinfektion förstås, ja men tack liksom.

Jag ringde rehab i Ludvika för att ta hjälp av Anette.
Hon kunde gå in i min journal för att veta vilken medicin jag fick sist, ja för gången innan den så fick jag en sort jag mådde så illa av och det vore ju inte roligt att träna på här och må illa samtidigt.
Nej man måste försöka vara på topp.


Sjuksköterskan tog ett urinprov från påsen och efter högst tio minuter hade jag ett recept i min hand!
Jo minsann, ett gammalt hederligt recept på gult papper!
Jag fick hjälp så jag fick den sorten som gick bra sist, så nu har jag börjat med den och jag väntar haha :)
Ja jag väntar på att den ska verka och göra effekt, ja riktigt så fort kanske det inte går, men det vore ju drömmen det.
Då jag fått urinvägsinfektion förut så har jag lika som nu inte fått feber, nej dom gångerna så har jag haft en sjuk känsla i kroppen och haft konstiga känslor i ansiktet. Inte urinvägsinfektions symtom precis haha :)
Nu var det inte samma som då, så jag visste inte alls varför det kändes så konstigt.

Ja hur som helst så kommer det ju att bli bättre nu.
Jag måste ju vara pigg som en lärka till nästa vecka som är den sista, så att jag kan köra på för fullt.

Ja jag älskar det här, att få vara här och få så bra hjälp med allting, ja med hela mig liksom.

Jag har i några dagar varit extra spastisk, ja nästan som innan jag började med min medicin mot det. Jag hade fått veta att man kunde bli extra spastisk av att jag börjat träna så jag har trott det berott på det, men idag! Ja idag har det varit värst.
Jag vet ju också att man kan bli extra spastisk om man har någon infektion i kroppen, ett sår någonstans, ett veck på byxan mm, ja listan går att göra lång.
Kroppen visar genom att bli spastisk att något är fel eftersom man inte kan känna liksom.
Kroppen är fantastisk, ja till och med min!
Benen har på grund av spastisiteten stått rakt ut många gånger idag, drygt som tusan varje anfall man får förstås, men nu ger dig sig säkert då jag fått medicin.

Jag är så tacksam och lycklig över att jag kunde börja med medicinen mot mina spasmer och att det fungerade den här gången, en underbar känsla!
Jag testade den för flera år sedan men fick så ont i huvudet så jag har inte velat göra det förrän nu, tack gode gud för att jag till slut vågade och för att det fungerar den här gången!

När jag skulle vila på eftermiddagen idag så ryckte jag lika som förut innan medicinen och jag blev orolig för att dom skulle rycka hela natten.
Ja tänk att jag hade det så i flera år och jag stod ut!?
Nu förstår jag inte varför jag inte provade medicinen igen, nej jag fattar det inte.
Det går inte att vara så dag ut och dag in, nej man ska inte behöva stå ut med det.

Nu då det gått ytterligare timmar sedan i eftermiddags och jag hunnit ta en till penicillin, så tror jag att dom kommer att hålla sig lugna, det känns så nu iallafall.

Patians och goda chips :)
Nu på kvällen så kom natt personalen in och ville stänga av min kateter i några timmar för att få urin som stått kvar i blåsan. Dom ska skicka det imorgon, men nej sa jag då.
Vänligt men bestämt för jag kan inte stänga av och sätta en klämma på slangen, nej då kommer jag ju att kissa på mig och det vill jag inte.
Så fort det är ett veck eller att jag stängt igen slangen med en nypa så blir jag kissnödig, och det är inte roligt att kissa på sig, jag lovar!
Jag fick som jag ville :) så dom bytte påse till en ny nu, och kommer tillbaka om några timmar för att ta urin till provet och det är därför jag är vaken än.

Jag hade behövt somna, men blev lite extra vaken så jag skriver lite nu och så får jag se om jag somnat kanske tills dom kommer och tappar ur lite ur påsen.

På dagen idag så var jag till min arbetsterapeut som nästan varje dag.
Hon är toppen bra och får mig att tänka till om varför jag gör saker si eller så.
Hon kallade mig för något som jag inte minns nu vad det hette, men hon har ju så rätt så.

Att jag faktiskt kan sitta och cykla och äta samtidigt eller cykla och till och med somna under tiden, ja det är bra gjort faktiskt.

Jag hade förslag om att då jag kommer hem och jag ska vila så kunde jag lägga upp benen på en speciell kudde och stretcha samtidigt, men nej det var ingen bra idé tyckte hon.

Om jag ska vila så ska jag vila, inte stretcha, då det ju är ett jobb för kroppen och ingen vila.

Ja då jag kommer hem så kan jag lova att jag måste ändra massor av saker som vi måste få till bättre.

Det viktigaste är maten, ja faktiskt är det jätteviktigt att äta då man ska äta.
Jag har mått kanonbra och inte mått dåligt en enda gång här, vilket jag gjort hemma stup i ett på grund av att jag inte ätit regelbundet.
Min kropp behöver stoppa i sig något med jämna mellanrum så nu får resten av min familj bara vänja sig, och så mina assistenter också förstås. Dom hör ju liksom till oss dom.

Nej nu ska jag rätta lite för att sen vila mig lite, ja kanske inte släcka och somna, men vila iallafall.
Jag känner att jag sitter och huttrar lite trots varm vetekudde och en skön sjal runt halsen, så lite sjuk känsla har jag allt, plus att jag ju är trött också.

Jag hoppas att alla haft en fin bra dag idag.

Kram kram

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar