Kärlek!

Hej hej!
Ja nu har det gått en vecka sedan jag skrev.
Det har hänt massor här så jag har inte varken velat eller orkat att skriva.

Jag har varit på sjukhus med min Melina som mått dåligt, och så har jag varit hemma på lite permission och så tillbaka efter det.

Ja det har varit prio noll kan jag säga på mitt blogg skrivande någon vecka.
Men nu gör jag lite come back!

Jag har ju skrivit lite om Marielles mående förut och som fortfarande inte alls är bra, ja och så nu lillasyster som mår dåligt.

Jag visste och har vetat och förstått att allt från det som hänt då dom varit mindre skulle komma ifatt, ja deras liv har ju varit en kamp från att dom varit små, och dom har farit så illa.
Nu vet jag att dom är superstarka där inuti, men det är verkligen ingen lätt resa för någon av dom, nej fy då det önskar jag inte någon.
Marielle som är äldst har haft svårt att få rätt hjälp, och trots att jag försökt så gott det gått och Marielle med, så har vi inte blivit riktigt lyssnade på.
Nu har hon fått hjälp i Örebro så jag hoppas att det till slut ska bli bra, ja så bra det går.
Jag önskar att hon får känna sig lycklig och tillfreds med livet.
Att hon och Melina får känna det glädjerus jag kan känna. Ja det är min önskan och min dröm.
Att dom får vara lycklig och glada, ja på riktigt, från hjärtat.

Båda två har ju blivit experter på att låtsas, och många runtomkring oss kan ju säga att ja men då jag pratade med henne så lät hon ju så glad så! Ja och liksom!??
Många vill förstås inte se att någon far illa eller mår dåligt och då låtsas man att om någon låter glad och säger att det är bra, så är det liksom det!
Ja så vore det ju bra om det var, men så enkelt är inte det här livet.

Ja vi har lång väg att gå, mina finaste älskade tjejer måste kämpa, ja hela deras liv har varit och kommer att vara en kamp, men jag vet att dom fixar det!

Melina har varit inlagd i Falun och är fortfarande, men hon får gå på permission då hon vill och känner att hon orkar.
Lite lättare att få hjälp känner jag att det är då det gäller Melina. Kanske för att hon är yngre, jag vet inte.
Alla människor oavsett ålder ska ju ha rätt att få lika hjälp och bli tagna på allvar tycker jag, självklart om man frågar mig.
Hon som är ungdom får ha med sig mig där, men jag i min tur måste ju ha en assistent med mig, så den här veckan har Maria varit med mig och Melina.

Nästa vecka ska jag åka på rehab, ja jag har ju sett fram emot det och vill gärna åka dit men lite jobbigt blir det då jag tycker att jag borde vara hemma med Melina.
Ja Melina vet ju att jag vill följa och vara med henne och säger att det går bra ändå utan mig, men jag känner inte att det egentligen går bra för mig.
Jag vill ju alltid finnas och vara med, ja så har jag ju varit jämt, men nu den här gången går det inte.
Mycket grubblande kommer det nog att bli, men jag ska försöka att tänka positivt och finnas för henne även fast jag inte kan vara på plats förstås.

Maria kommer att vara tillföreträdande mamma den här veckan som kommer (jag och Rebecca är på rehab då), och sen får det bli Rebecca eftersom Maria ska vara med mig på rehab.

Ja hörrni alla, jag har dom allra bästa assistenter som man kan ha, ja verkligen världens bästa har jag.
Det är så fantastiskt att dom vill finnas inte bara för mig, utan för mina älskade barn också.
Underbart och jag kommer aldrig kunna tacka med ord för det finns inte så fina ord som jag känner.

Det kommer bli bra och jag får kämpa med min egna känsla att inte räcka till nu då jag inte kan vara med i Falun.
Jag hade kunnat avboka och ändra, men då det varit svårt att få en ny tid och jag har dessutom fått beviljat extra timmar av kommunen för min vistelse där dom veckor jag skulle vara där, så är det ju bra att jag åker.
Jag får träna bort min frustration och så får jag ju ringa förstås.
Tack gode gud för mobil telefonerna, jag brukar inte gilla dom egentligen, men nu är jag tacksam.

Filip <3

I veckan ska vi kastrera våran fina Filip.
Om Melina är kvar i Falun så får Gert åka med honom till veterinären och sen kanske åka till Melina en stund kanske eller hem, vi får se hur lång tid det tar.
Hoppas det går bra med våran lilleman så han kan få träffa tjejerna där ute sen utan att vi får bebisar.

Nu fortsätter jag med förra inlägget jag gjorde så ni får se vilka goda bullar vi gjorde jag och Rebecca, ja dom blev verkligen helt okej.

 

Ja vi har varit i bakartagen så vi bakade limpor också som blev jättegoda. Jag har ju visat flera olika förut, men den här gången ändrade vi lite i receptet och dom blev jättegoda dom också.

Ja det är så skoj att göra sina egna limpor och sitt eget fika.
Ja att baka och pyssla det är liksom jag.
Vi kommer ju nu då jag är borta på rehab i tre veckor inte kunna baka alls, men sen då jag kommer hem igen, ja då kommer frysen att bli full kan jag lova.

Härligt gott och så nyttigt om man jämför det man köper. Man vet ju precis vad det är man stoppar i liksom.

När jag var hem i veckan en dag på permission så kom Melina in med en av våra kaniner som bor ute.
Ja Molly heter hon och hon gillar mig!
Ja faktiskt så gör hon det då hon oftast brukar slicka på mig.

Jag har haft en önskan och dröm att få åka in vid kaninerna där ute i sommar och få hålla dom lite, men nu blev den drömmen sann redan nu.
Ja jag har inte hållit i Polly men det blir nog framöver det med.
Kärlek!
Det är riktig kärlek jag känner för kaninerna och herregud vilken gosig och mysig kanin!
Ja jag älskar henne förstås och är så lycklig över att ha hållit henne lite.
Vi har haft dom i snart ett och ett halvt år och nu äntligen!
Underbar känsla kan jag lova.

Jag började skriva idag på dagen och efter det så blev det en paus då Marielle Daniel och hundarna kom förbi en sväng, jätteroligt att få se dom lite och jag blev så glad så. Tänk så dom kan överraska oss haha:) Smyg kommer liksom :)
När dom åkte hem mot Nora så skulle jag och Gert åka iväg till stan, ja Gert gick och jag åkte då förstås.
Gert skulle låna med sig Simons bil som han ska få ha den här veckan eftersom jag och Rebecca kommer att ha våran bil med oss.

 









Ja då jag for hemåt så tog jag en tur nere vid Väsman och herregud så det blåste.
Det syns inte på mina kort men jag lovar att man fick hålla i allt så det inte blåste bort.

Jag ville ha luft och ja det fick jag allt! Superskönt verkligen var det, men det blåste friskt.

Jag har sedan jag kom hem plockat lite och ätit god mat som Gert gjort.
Köttfärssås och pasta, mums var det!

Nu på kvällen fick Rebecca rycka ut för att jag kände att "knölkurt! var på gång :)
Haha ja jag ville inte vara med om en olycka igen så jag tog det säkra före det osäkra och fick hjälp in på toaletten igen. Skönt så jag vet att vi slipper börja dagen med att ta reda på efter mig.

Jag ligger nu och ska sova alldeles snart, ja jag måste ju rätta lite först, och jag ber om ursäkt ifall det känns en smula eller kanske mycket rörigt idag.
Jag har så mycket jag vill skriva om så det blir lite rörigt.

Jag hoppas att alla har det så bra som det går.
Jag ska ta mig lite tid att skriva några inlägg då jag är borta så jag kan berätta om allt spännande jag får vara med om :)

Kram kram till er alla!