Livet kan då verkligen vara hur bra som helst!

Hej hej!

Jag skriver några rader till innan vi ska fara på semester. Orden bara liksom dyker upp, så det är lika bra dom får komma ut.

Innan vi ska åka nu så har jag ropat in lite nya kläder på tradera som jag tänkt ta med.

Jag har hittat på en supersäljare som köper massa nya kläder till sig själv men som hon kanske använder någon gång och sedan säljer vidare. 

Mycket är köpt i Köpenhamn och jag känner att hennes stil har blivit min. 

Eller så hade vi väl samma smak helt enkelt, jättefina kläder.

Jag gillar verkligen det jag köpt och jag är så nöjd och glad över att jag fått kontakt med henne.

Hon har så många fina kläder så man vill köpa allting av henne, men det går ju inte synd nog, min budget går åt skogen då haha :)

Ja här nedan är kort på några saker, syns knappt men bilder kommer väl sedan då jag har det på mig.

Nedan:
Rebecca var tvungen att ta kort på mig då hon tyckte det såg så kul ut, och jag håller med haha :)
Snyggt blir ju på stranden med den bikini behån väl? kanske utan tröja under då :)
Bikinin har jag inte köpt av henne som jag köpt många andra kläder av, nej då den är alldeles ny och köpt av mig :)

Haha ja här packar vi :)

Imorgon ska vi på dop, ja sen efter det är det lite det sista packning, och Gert ska vila lite innan vi åker så han orkar köra.

Jag hade lite besök av självaste huvudrollsdeltagaren imorgon och hans fina snälla gulliga mamma Sandra.
Jag fick mysa och gosa med honom lite, och så fick jag lite dregel och kräks då vi ändå myste liksom haha.
Ja vem smälter inte av den lilla gossens leende och ja herregud. Kärlek!

Ja en mysig förmiddag fick jag verkligen och jag är så glad så.
Man kan leva länge på det kan jag lova. Underbara unge liksom!
Ja lycklig och glad, det är jag det.

Jag fick så fina kommentarer igår på min facebook då jag skrivit och delat mitt inlägg.
Jättesnälla och ja jag lever länge på dom med och är så glad över alla dom ska ni veta ni som skrivit. Ni vet vilka ni är.

Gert skulle vara ledig från efter lunch idag och liksom ta lite semester en dag för tidigt.
Nu blev det inte så, han vart kvar på jobbet, det är super rörigt för honom och gissa hur skönt det kommer bli för min älskade man att få komma bort lite?.

Vi kommer njuta varenda sekund verkligen, och det börjar direkt vi åker hemifrån förstås.

Maria som varit med om och är fortfarande med om världens jobbigaste period i livet, cellgifter som verkligen gör kroppen dålig och alla läkarbesök och sjukhusbesök hon fått lov att vara med om.
Hon kommer också få en härlig vecka hoppas jag, med mycket vila och bara njuta av livet liksom.

Ja och så jag då, jag kommer njuta mer än någon och jag kommer vara så lycklig och tacksam för att få kunna åka iväg trots att jag sitter i rullstol.
Ja lycklig kommer jag att vara och jag behöver inte mycket för att bli och vara glad.

Människor och djur och växter, hus och ja faktiskt kan jag bli lycklig över många saker.

Ja att först få vara med på ett dop och sen efter det fara på semester, ja bättre kan det väl då inte bli.
Jo förstås om alla dom närmsta också kunde följa förstås, det vore ju en dröm, men en vacker dag så kanske?
Mina tjejer vill följa sen iallafall nästa gång, så det blir nästa mål!

Underbart och jag som älskar att resa och se mig om lite.
Jag är inte en person som vill åka runt och kolla utan jag vill ha det lugnt och bara få känna in liksom.
Vi har varit till både små och större ställen och jag kan må bra vart som helst tror jag.
Nu har jag ett riktigt favoritställe i Egypten, Dahab heter det, men med rullstol går det bara inte!
Jättetråkigt verkligen för där var det verkligen avslappning som gällde, absolut mitt favorit ställe av alla.

Jag tar seden dit jag kommer och dricker deras mindre goda kaffe tex, jag släpar inte med sånt hemifrån.
Nej jag äter det dom äter och testar gärna olika nya saker.

Ja det är underbart verkligen men förstås lättare att åka vart man vill då man är frisk, nu krävs ju lite mer planering om man säger så haha, men jag brukar vara bra på att planera så det ska nog gå bra framöver.

Kram kram igen och som jag skrev så är jag glad över alla kommentarer jag fick och får.

Snart bär det av!

Hej och god kväll på er alla som läser det jag skriver.

Kollade nyss om jag fått någon kommentar och såg att det var exakt 56000 sidvisningar.
Ja faktiskt! och jag är väldigt stolt och glad över det.

Nu vet jag ju att jag har någon läsare som är lite smått besatt av mina inlägg och läser dom många gånger, ja kanske till och med skriver ut dom och har att läsa igenom lite då och då.
Kanske till och med vid läggdags haha.
Nej då jag ska inte vara dum, men faktiskt så är det nog alldeles sant det jag skriver.

Kanske ska jag vara glad över det, men om jag ska vara det så vill jag se att den personen blir bättre och lär sig något av det jag skriver.
Ni vet det jag brukar skriva o, som med att få tycka och känna som man vill, att ge energi och inte bara ta.
Nja jag är lite rädd för att det faktiskt inte går att ändra på den här personen, det är liksom sjukligt om man frågar mig.
Ja att inte kunna låta bli en annan människa, att vara besatt och inte kunna släppa liksom!
Lite som en stalker faktiskt men bara lite :)

Vilken tur att jag delar med mig av både fisar och kissprat här i mina inlägg så det finns något att gotta sig i liksom. Haha, ja jag bjuder på det och jag känner mig så väldigt mycket både starkare och klokare än den här personen jag skriver om, så det är totalt lugnt från min sida.
Jag vill förstås helst vara helt ifred, man det verkar inte riktigt fungera så jag fortsätter som jag brukar, jag delar med mig av mitt liv.

Idag har jag haft en härligt bra dag med lite packning haha, ganska mycket packning blev det.
Ja men jag tänkte som så, det kan ju vara någon som faktiskt behöver låna något och då är det ju kanon om jag har lite extra då att låna ut haha:)  Ja ni hör ju hur givmild och snäll jag är.
Faktiskt så är jag det på riktigt också så det är inte bara som det låter här.

Men nu är det kanske så att alla tänkt lika, ja det betyder ju då att planet blir rätt tungt, ja om man bara tänker på min packning och om alla har lika mycket.
Tungt kan det bli men men, så är det då jag packar. Tur vi har hjul på väskan!
Rebecca hjälpte mig idag och jag fick jättegod äpple dricka som hennes föräldrar gjort, mums var det verkligen och härligt att veta vad som är däri, alltså äpplen.

Micke, Sandra och Linton då han var mindre <3

Idag då vi var klara med packningen så for jag till affären för att hämta en dop present jag beställt.

Jag var lite rädd att den inte skulle hinna dyka upp, men det gjorde den och herregud så fin den var. 

Jag kan ju inte visa er hur fin den var men jag har tagit kort, så efter dopet ska jag visa. 

Ja tänk att lilla Linton ska döpas och vi får vara med.

Det ska bli jättemysigt att få vara med då världens sötaste pojk ska döpas! :)

Då jag var ute och åkte idag fick jag en sån underbar känsla i kroppen, ja jag får det nästan varje dag, men den här var lite extra.
Ja då jag får en sån känsla så tror jag faktiskt att det mest handlar om kärleken till dom mina, mina älskade tjejer, till Gert och hans pojkar , till mina assistenter och ja herregud så mycket kärlek.

Marielle och Melina <3

Simon och Oliwer <3

Gert och hans älskade pojkar <3

Stina <3

Polly och Molly <3

Marielle <3 

Ja kärlek kärlek det känner jag så starkt och jag älskar mina tjejer så himla mycket så det finns verkligen inga ord för den känslan. Att älska är inte starkt nog liksom!

Ja dom vet hur jag menar och dom vet att jag finns där hela hela tiden och vill aldrig någonsin att det ska vara på något annat sätt.
Nej vi är vi och vi tre, ja det är en stark liga kan jag lova!

Jag är så glad att jag haft dom hos mig så mycket då dom varit små så dom fått lära sig rätt och fel och att man ska bry sig om andra människor och inte bara om sig själv och sitt.
Jätteviktigt med empati och allt för många saknar det.
Jag har flera i min närhet och förut i mitt liv som totalt saknar det och det är inte lätt då kan jag lova. Man kan inte nå fram!
Nej faktisk så kan man inte nå hela vägen fram och det är sorgligt tycker jag och hemskt.

Då man känner att något är rätt så starkt så vill man förstås att den andra människan ska förstå, men ibland går inte det, och då är det så jobbigt och hemskt att försöka inse att det faktiskt inte går!
Ja många gånger i mitt liv har jag fått lära mig att förstå att det inte går, att det är helt omöjligt och helt kört.
Jag vill inte egentligen att det någonsin ska behöva vara omöjligt, men ibland är det det!

Nu sitter jag i min fåtölj och är lite trött, men jag mår jättebra och har inte fattat att det faktiskt är snart jag ska få åka iväg.
Jag, ja alltså Nina Thidé Gustavsson ska på ett flygplan haha, gud så många goda skratt jag ska bjuda på på vägen in och ut i planet, men jag bjuder på det och mig själv och jag kommer att vara så himla lycklig över att jag faktiskt kunde komma med!
Underbart kommer det att bli och jag kommer att vara stolt och glad över Melina och Oscar, ja ungdomarna som ska fixa mat och plocka undan, diska och ja allt man behöver göra hemma. Dom fixar det förstås galant.

Superskönt att jag och vi har Rebecca och hennes fina familj alldeles intill, härligt och lugnt kan jag ju få det då jag vet att dom får det bra hemma utan oss. Att ta ansvar och få vara lite stora, ja det är jätteviktigt.

Ja hörrni om bara några dagar så är vi framme och sitter och njuter i solen, eller ligger.
Jag och Maria ska pressa har vi bestämt haha, vi får se hur det blir med det.

Ja ni som känner mig eller läst mina inlägg förut så vet ni att jag verkligen älskar att vara i solen och ute, så så som på kortet ovan kommer jag att ligga hela dagarna hoppas jag.

Kort kommer absolut framöver men nu under en vecka framåt så blir det inge inlägg alls.
Ni kan ju förstå hur mycket jag kommer att ha att skriva om då jag kommer hem sen, kanske så mycket att ni inte orkar läsa, haha vi får se.

Jag hoppas alla får fina dagar framöver, för det ska jag ha.

Kram kram

Jag mår så fantastiskt bra!

Hej hej!

Ja nu ska jag skriva några rader som jag antar blir som en hel bok haha :)

Jag har ju lite att skriva om, om man säger så.

Ja den här veckan som varit en jättebra vecka, förutom att jag saknar min Marielle. 

Ja ibland så det gör ont. Jag vill liksom ha henne här lite och kramas lite haha, ja nu vet jag ju att hon blir 21 år alldeles snart, men ändå. 

Skönt hon inte bor så långt bort, och efter att vi haft lite semester ja då blir det Nora minsann. 

På bilderna ovan jobbar hon i baren på gallerian här i Ludvika en helg:) Då fick jag rå om henne lite.

Tur iallall jag har en tjej kvar hemma ett tag till, men åren går fort, dom liksom bara rusar iväg!

Jag har börjat försöka träna lite, ja jag kan ju inte det själv, men jag har ju tex en cykelmaskin och en tipp bräda som verkligen är träning för mig.

Nu i sommar har jag faktiskt haft sommarlov från träning, men nu är vi på G.

Jag har cyklat över en mil dom gånger jag cyklat den här veckan, och stått på tipp brädan en timme, och det är superbra för min kropp att få stå. 

Att tarmarna får sträcka ut sig lite, ja det tror jag dom behöver verkligen.

Jag och Melina och Maria har varit på loppis också en sväng, i Lördags. 

Nu tog jag lite sovmorgon så vi blev ganska väldigt sena, men vi hann med hammarbacken iallafall och vad hittade jag väl då? 

Jo många saker faktiskt, men koppar också förstås, ja hur många ska man egentligen kunna ha. Haha nja den här gången köpte jag fina koppar, men kände att dom nog kanske var mer i Receccas smak och jag hade rätt. Hon gillade dom och fick dom självklart. 

Jag liksom dras till koppar och muggar haha :)

Jag och Melina gick in en sväng på akvariet där vi inte varit sedan hon var liten och Marielle då fem år äldre. 

Fy och ja det var inget för oss. 

Vi blev rädda för kräftorna där i, usch och fy vad läskiga dom såg ut. 

Och stora fiskar fanns det också som nästan dök upp hela då vi stod där och tittade, haha jag som faktiskt trodde jag gillar fiskar, nja jag hade fel. 

Nu har vi iallafall varit in där och det var kallt och luktade illa och vargen stod där och stirrade på oss haha! Dröjer nog till nästa gång haha :)

Häromdagen då jag åkt först till rusta och sen till Lidl så mötte jag Melina på vägen hem, hon kom fräsande på sin fina moppe som Oscar fixat så fin.

Häromnatten drömde att jag kunde förflytta mig ganska enkelt mellan en soffa till rullstolen.

Det gick snabbt och smidigt, sanndröm? 

Jo minsann vad jag önskar att det var det, men en dag i taget nu Nina! 

Ja tänk bara att jag kunde sitta i min manuella rullstol igår, härlig känsla verkligen!

En sak till som verkligen förändrats det är min mage, ja förut fanns inte en chans till att försöka röra på den med hjälp av mina magmuskler. 

Jag hade ingen koll alls på musklerna, och hade inte en chans hur jag än tänkte. 

Nej jag kunde inte styra mina muskler alls, men nu! 

Ja jag har kunnat det ett tag, jag kan hålla in magen! 

Inte mycket, men en aning och för mig är det mycket! Jättestort. 

Ja det finns så mycket man kan vara glad över, och jag är verkligen det! Över allt jag bara kan vara glad och lycklig över.

Idag tex så har jag fyllt år.

Jag hade bokat en klipp och sling tid och ja det är bland det lyxigaste jag vet. 

Jag verkligen älskar det! 

Jag hade ett par timmar knappt tror jag vid Sanna och jag blev som vanligt nöjd. 

Jätteskönt att få fixa till sig, men den här gången klippte vi inte mycket då jag ju vill börja samla lite! Ja jag samlar på längre hår, jag sparar.

Efter klippningen så gick vi till subway för att äta en god macka och jag hade världens bästa sällskap. 

Ja nu saknades ju Marielle och Daniel, och Gert och pojkarna, men annars var vi vi liksom! 

Ja Rebeccas Johan får jag ju inte glömma men Alice och Elsa var med och så Alice G. 

Ja en härlig födelsedags lunch på subway, slå den om ni kan!Haha:)

Dom till och med sjöng för mig och jag fick några extra kakor som födelsedagspresent där inne av personalen. 

Ja en härlig stund och supergod macka. 

Marielle har skickat kort på min mail ikväll då hon kaklat klart köket, eller nästan klart och hon är verkligen superduktig! 

Så fint kommer det att bli och med fogen i sen så blir det så snyggt! 

Duktig är hon och stolt är jag!

Då vi kom hem från stan idag så sprang Alice och Elsa hem för att hämta paket till mig som dom fixat och köpt. 

Ja Alice sprang inte för hon hoppar på mina kryckor. 

Ja hon har slagit i foten och tån så hon har jätte ont. Men det blir nog bra snart och duktig blir hon att gå med kryckor verkligen.

Man kan tro att jag fyller jämt eller så då jag fick så många fina presenter, superglad är jag över alla och jag förstår inte varför jag inte tog kort så ni fick se, men det kommer en annan dag! 

Nu ligger jag ju i sängen, eller sitter nästan gör jag väl och kan inte gå iväg och ta kort som ni ju förstår haha, men en vacker dag så vem vet, kanske! 

Men realist som jag faktiskt är så tror jag nog inte nå vidare på det, men man kan aldrig veta förstås och hoppas lite kan man ju!

Jag fick en fin ljuslykta, en pinne ja minsann en superfin pinne, stor som dom hittat på sollen till mig. Jag fick en hudlotion och grytlappar och en handduk. Ja vilka presenter! Jag blev jätteglad.

Av Melina och Marielle och Gert så fick jag en superfin tunika som jag själv sett på kappahl som verkligen är jag, och så fick jag en kanonfin blomma med kruka jag har ställt i fönstret i vardagsrummet. 

Jag behövde förstås inga paket alls, jag är så glad bara att dom ville följa och äta och sen så glad att dom fikade lite här då jag öppnade deras paket.

Mamma kom förbi en sväng också så jag fick pengar av henne och min morfar, ja paketdag vart det verkligen idag.

Jag har haft en kanondag idag och inget kalas blev det, inte som vi brukar ha. 

Nej jag ville inte ha det, jag ville bara vara i lugn och ro och inga måsten. 

Viktigt för mig och jag är glad att det blev som jag ville.

I morse då Rebecca kom så blev det först frukost efter att jag var klar med duschen och det, och efter frukosten blev det en halv bakelse. 

Ja hon hade varit så snäll att köpta bakelser till mig. Jag var glad att jag bara åt en halv innan frissan för annars vet jag då inte, jag blev riktigt så där supermätt direkt liksom, men gott var det, mums!

Men även fast jag både ätit frukost och bakelse så var jag jätte hungrig då jag satt vid frissan, så tur som bara den att vi gick och åt en god macka.

Här äter Polly lite gräs :)

Läste igenom lite gamla inlägg igår och hittade en:

Den 30 augusti 2012 så skrev jag i ett inlägg att det vore skönare att inte känna benen då dom då var så jobbiga och tunga. 

Knepigt att det sen efter det blev så haha, ja jag känner dom inte nu men jag minns vad jag tyckte det var drygt att dom vägde flera hundra kilo styck.

Faktiskt så är det bättre att inte känna dom och min önskan var bra tycker jag och nu då jag inte känner dom så känns inte dom jobbiga alls, bara dumma som inte vill göra som jag vill.

Men nu är ju läget så och jag är glad jag har benen ändå, även om jag ju nu för tiden ibland önskar att jag inga hade alls. Kanske inte borde tänka så haha! 

Då kanske jag inga har snart :) Nej skämt åsido men man vet ju aldrig och nog vill jag väl ha benen kvar förstås, men ibland får jag liksom nog. Inte så konstigt alls egentligen.

Jag ringde min morfar i Norrköping för att tacka för presenten min mamma hade med från honom, och ja man blir så glad av min härliga morfar.

Han fyller nittio år men är pigg som en lärka, ja så skulle jag faktiskt kalla honom. 

Nu märks det förstås att han börjar bli lite gammal, men gammal nej det är han faktiskt inte! 

Nej nu måste jag rätta lite och sen lägga ifrån mig datorn för att sova lite.

Jag hoppas alla haft en fin dag idag i solen på min födelsedag!

Kram kram

En liten olycka blev en Stor lycka!!

Dom här betyder verkligen allt för mig <3 Puss

Hej hej!
Ja nu tänker jag börja direkt att berätta hur den här kvällen blev!
Jag satt i godan ro i min fåtölj och kollade lite på tv:n och på datorn.
Gert var ute och städade åt kaninerna då Melina fick ett samtal. Polly har rymt!

Ja ni förstår ju, Melina skyndade sig ut och det tog inte lång stund faktiskt förrän hon fått fatt på henne och fångat henne tillbaka till sitt hus.
Ja Gerts fel var det då, han trodde haha ja han trodde att han kunde bara gå ut och in genom grinden och dom stannade kvar inne som dom brukar.
Ja vi får hoppas han lärde sig något ikväll, man vill ju inte att någon ska försvinna och kanske bli uppäten eller överkörd av en bil. Usch hemska tanke!

Molly slickar Polly och gör rent henne igen efter rymningen :)

Ja iallafall så skulle jag hjälpa Gert med en grej och behövde sitta i rullstolen under tiden, men då han lyfte upp mig i lyften så kände jag det! Jag hade kissat på mig!

Jag och Maria spolade min kateter imorse och nästan varje gång efter, samma dag så kan det bli att jag blir kissnödig. Det är väl små koagler där inuti urinblåsan som sätter stop och så blir jag kissnödig. För det mesta blir det ingen olycka men idag blev det!
Jag känner att jag blir kissnödig men vet inte om jag kissar på mig och då jag inte brukar göra det så trodde jag inte det nu heller, men jag kände att det blev kallt då jag hissades upp med lyften haha :)

Ja jag fick ringa Rebecca medan jag hängde i selen uppe i luften och hon bor på gatan ovanför så hon gjorde en akut utryckning.

Vi duschade av mig, och dynan i rullstolen hade blivit lite blöt, trots att jag trodde jag inte suttit ens, men det hade jag tydligen hunnit gjort i några sekunder, och jag som inget känner haha, ja så tokigt det kan bli.

Gert fick ta bort dynan och spola rent och överdraget fick åka ner i tvätten.
När jag duschat av mig klart så skulle jag ju klä mig lite igen för det var ju inte så sent att det var läggdax, och då kom jag på det!
Vi provar och ser om jag kan sitta i min manuella rullstol!
Har inte suttit i den på säkert över ett halvår faktiskt, och då dynan var blöt i min vanliga rullstol, så kändes det som att det kanske skulle fungera en stund tills jag skulle lägga mig iallafall.

Jag har tänkt många gånger att jag skulle testa men det har inte blivit av.
Men det gick!!
Ja det finns inga ord för hur glad jag är för det och jag kunde köra som vanligt och jag hade inte glömt något!
Underbart och inget kan slå den känslan, jo om jag skulle kunna gå eller så då det slår ju allt i mitt läge!
Ja jag förberedde Rebecca innan vi testade att det kunde bli lite gråt, ja oavsett om jag skulle kunna eller inte.
Men jag kunde! Inge gråt kom det heller, men vilken känsla!
Jag har nog inte fattat riktigt att det hänt än, så det kommer nog.

Rebecca fick ta kort även om jag bara har linne och trosor på mig och så selen då som jag har då jag lyfts upp, men jag bjuder på det!

Ja medan jag knåpat ihop det som jag skrivit ovan så har texten försvunnit flera gånger och jag har fått börja om, så nu orkar jag inte skriva mer för nu.
Jag hade tänkt skriva om vilken helg vi haft och loppis och sovmorgnar och lite sånt, men jag gör det i ett nytt inlägg, ja vem vet kanske redan imorgon.

Kram på er allihop!

Jag kan inte!

Hej och god kväll!

Ja hörrni jag var på väg att lägga mig och jag ligger nu, men jag var på väg att lägga mig, ta en tablett, läsa lite och sen sova.
Men nej det gick bara inte!

Gert fick hämta datorn och jag var laddad till max haha :)
Nej riktigt så var det inte, men nästan.
Innan han skulle gå ner till sig, ja han sover faktiskt nere han, så pratade vi på lite och vi pratade om hur lättväckt jag är och det räcker att han går på toaletten på natten så blir jag vaken.

Han och faktiskt dom allra flesta tycker ju det är superdrygt att behöva gå upp mitt i natten och kissa, men alla vi behöver det ju någon gång ibland!
Jag sa då att han skulle vara glad för det, ja att han faktiskt skulle behöva göra det varenda natt just bara för att han kan haha :)
Ja jag vet att det kan låta hårt och dumt kanske, men vi skämtade och inga onda tankar fanns där.

Jag som skulle göra vad som helst för att kunna gå på toaletten själv, att kunna kissa eller bajsa själv.
Ja för mig är det en önskedröm och för andra förstås en självklarhet och lite drygt.
Haha ja jag har ju varit där själv och nog var det självklart att kunna gå på toaletten oavsett om det var det ena eller det andra man skulle göra.
Ja herregud så mitt liv har fått blivit annorlunda, men faktiskt inte bara till det sämre, nej långt därifrån.

Tänk tex på mig som aldrig behöver bli kissnödig, jag kan stå i kö hur länge som helst och inte bli kissnödig, det ni!
Ja att få hjälp med microlax är väl egentligen ingen höjdare alls, men det fungerar superbra och med världens bästa assistenter så, ja då blir det trots allt enkelt till slut.
Nu menar jag inte alls att jag vant mig på något vis, men jag har väl vant mig vid tanken att jag faktiskt inte kan fixa det själv, och vad har jag för val?

En sak som tog lång tid för mig att ens få in i huvudet då jag började bli sjuk, ja det var att inte kunna klara mig själv, att inte kunna stå och inte kunna gå på toaletten själv.
Ja faktiskt var det det viktigaste för mig egentligen, att klara mig själv på toaletten. Just det gjorde mig så himla envis och dum faktiskt, men till slut fick jag lov att inse mina begränsningar.
Ja det gick inte!
Nej jag härdade ut månad efter månad och var så jäkla bestämd och envis att jag skulle visst kunna själv. Men jag kunde inte, nej till slut orkade jag inte.

Jag beställde en lyft, jag orkade inte kämpa på så som jag gjorde runt åtta gånger om dagen till och från toaletten ifall att jag kunde kissa.
När jag fått lyften och vi provade den första gången så var jag såld.
Efter den gången har jag aldrig använt min "turner", nej faktiskt så är det helt uteslutet och nu då jag är typ sämre än sämst haha, så skulle det inte fungera.
Jag kan inte! Jag orkar inte, ja svårt är det att erkänna men så är det! Min kropp vill och kan inte varken resa sig, stå eller gå, ja så är det faktiskt och det finns inget att välja på mer än att acceptera det.
Den vill inte som jag och hur tråkigt det än är så är det så!
Jag är så glad över hjälpmedlen jag fått och får då jag behöver, men vissa har jag fått strida för då förstås, men jag är stark. Stark som en oxe, men inte i kroppen då!

Nej att våga inför sig själv förstå att man faktiskt inte fixar det mer själv, ja det var jobbigt och tog tid.
Men jag är så glad över min lyft och sen då förra sommaren då jag fick min kateter in i magen så har jag liksom fått mitt liv tillbaka.
Nu var ju inte livet försvunnet på något vis, men jag levde inte ett liv som jag ville om man säger så.
Nu kan jag klara mig och jag kan vara borta nästan hur länge jag vill och jag mår bra.
Ja ni skulle känna inuti mig hur bra jag faktiskt mår!

Mitt liv är så fantastiskt och jag har så underbara människor runtomkring mig som jag älskar och som betyder allt, ja faktiskt allt!

Jag blev så himla sugen på en strut med vaniljmjukglass och chokladströssel nu!

På måndag har jag ett exempel på hur bra det blir då jag ska till frissan och behöver flyttas från rullstolen till shamponeringen.
Ja då tar vi med lyften och bara lyfter över mig. Hur enkelt som helst.

Jag kunde förut resa mig och flytta mig själv om det var på samma våningsplan, men oftast är shamponeringen ett steg upp, ja ni har nog inte tänkt på det ,men så är det faktiskt. Om det inte är steg inne så är det utanför för att ta sig in, ja frisörsalonger är inte så handikappsanpassade precis.

Nu har jag hittat på min frissa och är så glad över det, Sanna, hon är bara för mig bäst.
Hon är förstående och har inge bråttom och hon fixar till mig så jag blir nöjd, ja faktiskt blir jag det varenda gång.
På måndag blir det slingor och så har jag bestämt mig för att samla på mitt hår lite, ja jag ska spara lite, få se hur jag känner om ett tag. Men lite måste vi ju klippa så det blir bra.

Nej nu ska jag bara berätta om en sak som hände häromkvällen då jag låg här i lugnan ro och läste. Jag blev livrädd av att det liksom smällde till på något konstigt sätt! haha, ja det var bara jag själv som fes!
Jag som inte känner då dom kommer eller ens är på gång, haha jag blev rädd för min egen fis!!
Tänkte ni skulle få något att skratta åt och jag kan lova att jag gjorde det för mig själv här i sängen haha och jag var glad ingen såg eller hörde mig.

Nu ska jag rätta lite och försöka sova, det blir alldeles för lite sömn för mig men imorse tog jag så lång sovmorgon så Maria blev orolig.
Vi hade bestämt att jag skulle ringa då jag ville att hon skulle komma, men jag sov så gott så!

Jag längtar till min gamla vanliga nokia mobil jag hade innan, lite mycket jobbigt att bli modern!

Hon ringde och skickade sms men jag hade inget ljud på mobilen och den är dessutom ny med en signal jag inte känner igen och imorse var det bara durr.
Mobilen låg i sängen och durret hördes inte.
Ska ta lite sovmorgon imorgon med, iallafall känns det så just nu.
Tio förresten så svarade jag då hon ringde igen haha och jag hörde durret. Det var väl inte så sent? Haha men för mig var det ju det förstås jag som i vanliga fall vill upp i tid.

Hoppas alla har det så bra det går.

Kram kram