torsdag 6 mars 2014

Att skaffa en bikinilinje igen, det var väldigt pinsamt haha :)!!







Hej och god förmiddag på er alla!
Ja nu sitter jag i min fåtölj och lyssnar på lite musik i min nya maskin.
Ja tänk att en sån liten grej kan ge så bra ljud och jag kan dessutom gömma den lätt bakom gardinen så den inte syns!



Ja alltså för mig är det superbra ljud, men för någon väldigt ljud och maskin intresserad så är det säkert dåligt ljud. men för mig duger det mer än väl.

Jag har haft tv:n på på förmiddagarna ibland så det har ju inte varit knäpp tyst här hemma, men nu kommer jag aldrig ha så tyst som jag haft det faktiskt nu i över ett års tid.
Ja faktiskt så har det varit tyst så länge.

Jag gillar att sjunga och har gjort sedan jag var liten men efter att jag blivit sjuk så har jag lagt ner det då jag inte haft eller har kraften att ta i och sjunga. Jag har helt enkelt tyckt att det varit jobbigt.
Men nu med bra låtar på musikmaskinen så kommer jag att sjunga, ja jag kommer inte att kunna vara tyst och jag har fixat många många bra låtar som det inte går att vara tyst till liksom.


Nu kommer jag att behöva att öva på att sjunga igen, och det kommer jag göra då jag är alldeles ensam hemma haha, det är nog säkrast det. Det kan ju hända att det hörs ut, men det får jag bjuda på i såfall. Härligt och värt varenda krona känner jag.

Bra låtar och musik  kommer göra mig piggare och gladare även om jag varit både pigg och glad förut förstås.
Men om man plockar och gör fint här hemma tex, ja jag och Maria, ja då måste man ju ha ljud och bra låtar på liksom, och det har vi inte haft förut. Nej nu blir det ändring till det bättre.

Igår var en bra morgon och en bra dag hela dagen faktiskt, ungefär som mina dagar brukar se ut, men igår var det en speciell dag haha.
Ja jag måste börja från början.
Det var Piyawan och Helena som kom för att hjälpa mig. Piyawan började med att massera mig lite och sen hjälpte hon mig att duscha och det var då förslaget kom!
Maria har ju tjatat om det förut att vi ska ta bort lite hår på bikinilinjen som inte varit en linje på länge haha :)
Vi hade bestämt Maria och jag att vi skulle fixa det sen, men nu var det Piyawan som tyckte att det var dags haha. Ja att fixa det sittande gick ju inte då jag blir spastisk, så efter att jag duschat så hjälpte hon och Helena mig att fixa "busken" och linjen som vi kallar det haha.
Ja jag har ju sedan jag blev sjuk inte kunnat fixa det själv då jag inte har armar som fungerar och en kropp som jäklas, men igår blev det av.
Efter att jag duschat så hjälpte dom mig då jag låg i sängen så det gick att nå och se. PINSAMT!!
Ja verkligen kan jag lova och det är därför jag skriver om det nu.
Fy vad jobbigt att inte kunna fixa dom intima grejerna själv, men jag är så tacksam så, och jag försökte skratta åt eländet.
Jag kan lova att inte vem som helst skulle fått hjälpa mig, men det gick bra igår då det var två av dom bästa!.

Ja även om jag inte har bikini på mig så vill jag ju inte att det ska finns hår överallt liksom haha.
Ja Piyawan gjorde ett bra jobb och tyckte inte det var äckligt ens, det tror jag att jag skulle tyckt om jag skulle gjort på någon annan, massa hår liksom. Nja jag vet inte.
Tur hon inte tyckte det, och igår då jag pratade med Maria och berättade vad vi gjort så fick vi oss ett gott skratt, nu igen! Det var på tiden tyckte ju hon!
Ja jag vet då inte hur mycket man kan skratta, superskönt.Så himla super skönt med riktiga vänner som vill hjälpa mig!

Ja inte kan man väl tro att man ska behöva hjälp med sånt, men även om det absolut inte varit någon prio alls på lite hårstrån så kan jag säga att det känns skönt nu så här efteråt. Och det var ju nu till slut inte lite strån, utan mycket med stora bokstäver haha!
Inte alls för att jag kan känna någon skillnad, men känslan inuti är viktig och nu fick jag liksom vara jag igen lite mer än jag varit innan.
Såna här grejer är ju självklara då man är frisk men för mig är och har det ju inte varit det nu på länge.
Det finns förstås dom som aldrig tar bort hår över huvudtaget och det är ju helt okej, men jag som brukat göra det tycker ju att det känns skönt att fått det fixat nu.

Mina fina <3

Igår på dagen for jag till stan, jag skulle köpa servetter man göra rent glasögonen med på Synsam där jag köpt förut, och så skulle jag köpa filar till naglarna och en ny nagelsax på Åhléns, och så skulle jag in på apoteket för att hämta medicin till Gert. Ja jag hade lite att göra om man säger så.

Dom bästa i hela världen!
Allt jag skulle göra utom att ta mig in på Synsam gick bra.
Jag blir så ledsen faktiskt då jag inser att jag inte kan ta mig in på ställen fast jag egentligen borde kunna det.
På Synsam var det mycket kunder och personalen var lite upptagen och den enda som kom ut var en tant med krycka som hade svårt att gå, henne ville jag inte be om hjälp att hålla upp dörren.
Ja jag hade inget telefonnummer så jag kunder ringa in och be om hjälp.
Jag tänkte att vid syn stället bredvid borde dom ju ha såna servetter också men där syntes ingen till alls.
Sista chansen var på det nya stället på Engelbrektsgatan där jag vet att jag inte kan komma in då det är ett stort steg in, men jag tänkte att jag kanske kunde få hjälp utifrån gatan.
Men nej det var ingen som såg mig utanför och inget telefonnummer stod någonstans!.

När det blir så här, det är då man inser att man sitter i rullstol!

Jag brukar inte tänka på det alls faktiskt, men då jag känner att jag inte kan klara mig själv ja då blir jag handikappad!

Hemsk känsla faktiskt för jag känner mig inte ett dugg handikappad.
Det är samhället som gör att vi som sitter i rullstol inte kan klara oss själva för det är ju vad dom flesta av oss vill, att kunna klara oss själva!.


Jag behöver vara som en barbapappa, att kunna få långa armar då jag behöver.

Tänk bara på alla mataffärer där dom sätter in ny skåp med dörrar, dörrar som gör att vi inte ens kan ta ett smörpaket själva.
Jag har lust att svära över det men det hjälper ju inte ett dugg, men jag förstår inte vart vi är på väg!
Det är liksom 2014 nu och då byggs det om så det  blir sämre för oss med något slags handikapp?
Jag fattar ingenting!
Det är klart jag frågar om hjälp då jag inte kan själv, men nog borde jag kunna ta ett smörpaket själv i affären? Det tycker iallafall jag.



Ja det sägs att Ludvika är en handikappvänlig stad! Men jag undrar vart då?
Jo visst kan man ta sig in på Åhléns eller på gallerian, men varför finns inte dörröppnare då vid tex Synsam eller Hemmakväll som jag har varit till många gånger. Vid hemmakväll får man stå utanför tills det kommer någon som ska in eller ut, där är det ju ruljans på folk så det fungerar ganska bra, men ändå!
Varför kan inte alla butiker skaffa en sån dörrknapp, eller varför kan inte kommunen fixa så alla har råd med det om det är dyrt vilket det ju antagligen är?
Det finns väldigt många ställen och restauranger och fik som man inte kommer in på då det är steg, och hur kul är det att fika på Åhléns tex?
Ja jag tycker ni ska testa den varianten som är det enda jag har att välja på om jag vill gå och fika.
Nu finns ju Mc Donalds förstås och Subway, men jag kanske vill köpta något extra gott och det finns inte på dom ställena.
Man kanske vill kunna sitta och mysa på ett fik lika som alla andra och få en mysig stund, men på Åhléns kan jag lova att det inte är en mysig stämning alls.
Och gallerian då förstås som ju finns också, men att sitta där i en stel korridor känns det som, nej det är inte mysigt!
Jag förstår att det kostar att skaffa ramper men då borde kommunen sponsra med lite pengar så vi alla i rullstol eller med rullatorer eller barnvagnar, kan komma in överallt!
Det borde vara en rättighet och en skyldighet från kommunen tycker jag då det kostar för mycket för små firmor.
Jag vet att det ska bli eller så har det blivit redan en lag om att det ska finnas ramper så vi kan ta oss in, men det var stora ställen med många anställda det gällde.
Då borde alla andra mindre ställen få tillgång till lösa ramper dom kan lägga ut om man vill komma in i deras affärer eller på deras ställen.
Det borde vara så att alla små firmor och butiker fick såna ramper dom kan lägga ut då det krävs, för jag förstår ju att alla inte kan ha en ramp ute hela tiden då det ju oftast blir för lite plats för dom gående då, dom får ju inte plats liksom.


Ja idag låter det nog gnälligt i mitt inlägg, men igår var jag inte gnällig alls utan mest ledsen för att det inte gick att klara sig själv.
Om dom haft en dörröppnare hade jag ju kommit in och sluppit känna mig så handikappad och sjuk.
Jag är ju inte varken sjuk eller handikappad egentligen, jag är bara förlamad och sitter i rullstol, hela jag inuti är precis som vanligt, det finns en frisk människa där inne som vill kunna själv.!!
Man blir faktiskt att känna att man inte får komma in på en del ställen, att dom inte vill att jag ska kunna få komma in!
Jag är rätt övertygad om att väldigt många fler med mig känner som jag! Fy då!!
Ja jag vet då inte hur man ska komma till bukt med det här problemet som faktiskt är superstort men för dig som är frisk kanske det låter som en bagatell.


Jag ska klä mig ordentligt senare idag och sen åka till stan idag igen för att göra ett nytt försök.
Och när jag om jag kommer in så kommer jag att påtala det problemet jag hade igår.
Jag vill inte bara hjälpa mig själv,  jag har ju ändå mål i munnen, men tänk på alla dom som kanske inte törs eller kan säga till av någon anledning.

Nej nu måste jag sluta skriva, herregud då jag börjar kan jag skriva hur länge som helst känner jag.
Jag ska se på skidskytte på tv:n och samtidigt rätta lite det jag skrivit.

Solen kommer nog inte att kika fram idag heller, tråkigt då man faktiskt behöver solen framme!
Men men, den kommer väl fram en annan dag.

Hoppas alla får en fin dag idag.

kram kram

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar