Jag blir så frustrerad!

Min finaste tavla, gjord av Marielle för massa år sedan <3

Hej hej!

Ja idag har jag haft en bra dag, men känslomässigt lite jobbig dag.
Det var då på kvällningen innan Gert och Melina skulle åka till ishallen, som Gert la sig lite bredvid mig då jag låg och vilade lite.
Ja då kom alla känslor.

Jag låg på sidan mot honom och ja, jag kan inte säga med ord vilka känslor av kärlek och lycka som finns för honom.
Samtidigt så kom det massa oros känslor upp som jag lyckats försöka ta bort under ganska lång tid.
Ja en av mina allra bästaste vänner är sjuk, ja jättesjuk och ja jag har ju försökt att inte oroa mig, men inuti har jag ju gjort det, men utan att kanske visa det.

Ja det är inte bara hon som är sjuk utan jag har en annan vän som också är jättesjuk, och det är så hemskt.

Ja faktiskt vore det ju bättre att jag fick deras känns det som, ja jag har ju redan andra grejer så jag kan lika gärna ta lite till kan det kännas som. Allt bara för att dom ska slippa förstås.

Nu har jag inte alls lust egentligen att bli mer sjuk då jag ju har mina älskade barn jag ska finnas för tills dom blir vuxna, och då är ju jag ganska gammal :)

Ja jag var så ledsen idag och så lycklig samtidigt så jag bara låg och grät.
Jag behövde nog det tror jag.
Jag blir så frustrerad, ja jag använder det ordet för det är närmast så som det känns, men vet inte riktigt vad för känsla det är som kommer upp.

Jag kan ju egentligen gå liksom!
Ja jag kunde ju det förut, och blir så frustrerad nu då jag inte kan.

Jag kan inte laga mat och ta med upp till min kära fina vän och bara finnas och hjälpa henne så mycket jag kan, nej det går inte.
Jag kan inte gå!
Lite arg kanske jag är samtidigt, men mest frustrerad då jag ju egentligen känner mig frisk.
SÅ irriterande och så ledsamt, och ja jag vet inte hur man ska förklara sina känslor, men roligt kan jag lova att det inte är.

Jag blir inte att känna så här för min egen skull alls nu då, utan för att jag vill kunna få finnas så som jag vill, och inte sittandes här hemma utan att kunna göra något.

Jag vet att hon vet att jag finns hela tiden ändå, men jag vill finnas så som jag fanns förut då jag var frisk och någon behövde mig.
Arg, ledsen, frustrerad, sorgsen, irriterad, ja alla ord ni kan tänka er, ja det är så jag känner att det känns.
Jag var så otroligt lycklig över att få ligga bredvid Gert, vi hinner inte liksom med det då vi är så trötta jämt, ja jag ligger på övervåningen på natten och han nere han.
Vi måste börja få finnas lite nu, ja jag behöver få känna mig lite frisk och som vanligt.
Idag gick det jättebra att ligga på sidan, och bara att kunna det jag kunnat förut är härligt.
Jag blev så glad och lycklig, samtidigt som jag ju blev ledsen också.

Drygt men skönt och jag har sån tur att jag har världens bästaste Gert och han är min fina älskade man.

Livet är inte så lätt alltid och det är så bräckligt, det är så lite som behövs för att man ska inse att livet inte alls är så enkelt som man kan tro.
Nej livet känns grymt också och det är ingen behaglig känsla alls.
Orättvis och grym och faktiskt elak också.
Men trots det så är jag ju glad för att jag lever och för att jag har dom mina i mitt liv, så otroligt tacksam över det är jag.

Ja idag blev det ett allt annat är glatt inlägg tror jag, men så är det ju vissa dagar, man orkar inte riktigt.
Jag hoppas att ni alla har det bra och så skriver jag snart igen.

Kram kram