Fisandet förföljer mig!

Hej hej!
Ja igår hade jag haft en toppendag egentligen men jag mådde sisådär.
Ja i förrgår tyckte jag att jag mådde bra, men igår kändes det så konstigt i kroppen igen.
En brusande stickande känsla under skinnet i ansiktet.
Ja Maria bestämde sig för att jag skulle ringa 1177 så jag gjorde det.

En jättegullig sköterska som svarade hjälpte mig att få kontakt med akuten och doktorn där sa att jag skulle avvakta innan jag bytte medicin.
Ja så nu om jag har lite otur, ska det kännas lite sådär i fem dagar:)
Ja jag står ut med det egentligen men det verkar ju inte så bra.

På kvällningen fick jag som knivhugg i magen också så ja jag ska avvakta lite men det kändes inge vidare alls.
Ja jag trodde inte att jag var allergisk mot någon sån sorts medicin men tydligen kan det ju faktiskt bli så.
Jag vet ju i och för sig att mina barn varit det flera gånger och vi har fått lov att byta, men jag har inte behövt det vad jag minns.
Jag tittade på skidor på TV förstås och herregud så Johan var duktig, ja vilka skiddagar för mig det varit nu och idag igen. Härligt och roligt tycker ju jag.
Medalj idag igen på stafetten, ja jätteduktiga skidåkare har vi verkligen.

Ja igår på eftermiddagen ringde Gert mig för att höra om han kunde åka på hockey på kvällen, han hade fått biljetter av någon.

Gizmo följde henne lite :)

Javisst det gick ju bra men Maria fick komma en gång till och hjälpa mig att förflytta mig lite.
Ja jag behöver byta ställning så jag inte blir sittande eller liggande lika för länge.

Vilar lite mellan mina ben :)

Gert tog med sig Melina till Leksand på hockey och det var roligt för henne att få se en riktig match.
Jag hade ju kunnat följa, men det var sittplatser på en vanlig läktare och det går ju inte.
Nej det går inte att få mig dit så jag blev hemma.

Vi satte mig i fåtöljen efter att jag legat i sängen lite.

När jag hängde i skynket för att förflytta mig så fisde jag! Ja det där fisande förföljer mig!

Igår kväll så fisde jag en så illa luktande fis så jag det finns inte liksom.

Maria fick låta mig hänga och jag sa åt henne att gå iväg lite haha, ja ni skulle ha känt!?
Synd att jag inte kan filma in lukten haha, eller kanske ganska tur för er tror jag faktiskt.

Pinsamt det här med allt fisande, jag kommer aldrig vänja mig, nej faktisk inte.
Jag kan inte fatta det riktigt, men efter att jag börjat med mina mediciner så har det blivit värrä, ja och då man läser om biverkningar så ja visst är fisandet en sån. Typiskt verkligen.

Innan jag blev sjuk så fisde jag faktiskt nästan aldrig, det kan tyckas knepigt men faktiskt så var det så.
Jo visst kunde jag fisa men då gjorde jag det samtidigt som jag var på toaletten, ja jag har alltid gjort så. Och jag har inte haft ont i magen!
Därför känns det nog extra drygt just för mig att jag fiser lite då och då, då jag inte är van, och särskilt då jag ska förflytta mig och blir hängande.
Ja jag kommer nog aldrig vänja mig men jag kanske kan acceptera att det är så här till slut, men det kan ta år haha :)

Jag hade en myskväll själv hemma och tittade på farmen men sen somnade jag och sov till halv elva, ja precis då kom Gert hem.
Innan jag somnade och jag loggade in mig på min bloggsida så var det den här siffran på sidan, ja faktiskt väldigt knepigt haha för det är mitt gamla telefonnummer :)

Mitt och mina barns pappas telefonnummer :)

Ja jag började skriva lite innan jag somnade och tänkte skriva klart på kvällen då innan när jag skulle sova senare men jag orkade inte. Nej jag var så trött så trött.

Nu är det torsdag och jag har kollat klart på stafetten och sitter och ska skriva lite till och rätta det jag skrev igår också.
Ja ni kan ju tänka er hur jag njuter då jag vet att det är skidor på TV och jag kan sitta och njuta lite.

Morgonen eller förmiddagen började jättebra, Marielle ringde och det är inte vanligt att hon ringer så tidigt haha, nej men glad blev jag verkligen.
Jag är så stolt över mina båda tjejer och över deras tänk.
Marielle har lite planer för framtiden och det låter hur vettigt som helst.
Hon ska snart börja provjobba på ett bageri i Lindesberg, så vi får se från det hur hon vill och känner.

Häromdagen hade hon bakat två tårtor till grannflickan som fyllde år och ja ni ser ju hur fint hon kan, och ändå har hon inte bakat på länge nu.
Ja det är väl som då man lärt sig cykla kan jag tro, man liksom kan bara, även om det är ett tag sedan.
Ja det kommer att bli bra till slut allting är jag säker på.

Ja det där med att vara stolt, ja faktiskt så är jag det över båda tjejerna.
Dom vet och dom går sina egna vägar och dom kommer till slut att få må bra, men med hjälp förstås.
Ja att ta hjälp är verkligen en styrka, att tordas erkänna att man behöver hjälp. det är det verkligen inte alla som kan.
När man känner och vet att man behöver något så har man ju alla förutsättningar att lyckas, ja men om man inte vet eller förstår det, ja då blir det tungt och svårt och kanske omöjligt.
Det är väl därför en del människor aldrig blir att mår bra.
Nej dom vill liksom inte erkänna för varken sig själva eller andra att dom inte mår bra och kanske inte kan det självt.
Ja hur som helst så var det roligt att hon ringde, då hon ringde så masserade Maria mig och jag låg på magen. När vi pratat i telefon en stund så fick jag lov att ändra mig och lägga mig på ryggen för det var faktiskt lite pustigt och kämpigt att prata liggande på magen för mig.
Haha, men sen gick det lättare att prata.

Idag på förmiddagen kom Karin med mina tomtar, ja ni kan inte tro så glad jag är!
Karin träffade jag på ett loppis där hon sålde sitt porslin, ja jag blev förälskad i hennes ansikten på figurerna och frågade henne om hon ville göra mina tomtar klara?
Hon fick alla mina färger och alla tillbehör jag har haft till min målning och snäll som hon var så har hon målat mina tomtar klart.
Ja jag fick dom tillbaka idag och även fast hon inte behövde skynda sig alls, hon hade på sig hur länge som helst, så var hon redan klar.
Ja hörrni, jag hade visserligen påbörjat några som hon gjorde klart, men hon gjorde fler klara som jag inte räknat med. Ja glad är jag och tänk så härligt att få ta fram dom till nästa  jul!

Jag fick en superfin bukett också som tack för alla färger och allt porslin, den doftar underbart och tusen tack verkligen!

Ja om jag någon gång blir bättre i mina händer och skulle mot förmodan vilja måla igen så kan jag bara ringa henne och få låna tillbaka lite färger, men jag tror det är kört och om jag skulle bli bättre, ja då prioriterar jag nog annat jag vill göra än att måla igen.
Men glad är jag för att hon är så gullig och så duktig.

Ja jag ska försöka få ihop mitt röriga inlägg nu, det blir lite tokigt då man börjar en dag och ska fortsätta nästa. Kan hända att jag sover en skvätt också, får se hur trött eller pigg jag känner mig om en stund.

Det blev några såna här :)

Jag hoppas att alla har det bara bra.

Kram kram