onsdag 1 oktober 2014

Jag är så jäkligt lyckligt lottad



Hej hej!

Jag måste få berätta om bilden i mitt förra inlägg som jag tyckte jag skulle lägga till.
Bilden på spindeltofflorna menar jag!
Varje gång jag tittar på den eller rättare sagt då jag ska logga in mig för att se om jag fått någon kommentar så blir jag lika skräckslagen varje gång haha :)
Jag fattar inte hur jag kunde tro att den bilden skulle kunna göra annat än att få mig att må dåligt haha :)

Ja nu har jag haft ännu fler härliga dagar.
Jag är så lyckligt lottad verkligen och så otroligt glad.

Häromdagen hade jag Naa här som masserade mig i över två timmar, haha ja ni kan ju förstå att jag är en aningens stel och öm i kroppen, men på ett härligt sätt.
Hon är så duktig och jag är så glad att hon vill hjälpa mig.
Jag ska börja vid en ny, en annan naprapat i Falun istället för i Kopparberg hos Nalle.
Lättare att ta mig in och ut där i Falun och ja det känns bättre, så jag hoppas det ger lika bra effekt.
Tillsammans med Naa så kommer det att bli kanon är jag säker på.

En sak jag måste berätta som gjorde mig så glad är att jag ska få hjälp av mitt nya telefonbolag 3 att få ett kort till min vanliga lilla Nokia telefon med knappar.
Ja den är ju stenålder vet jag, men jag gillar den bäst iallafall!

Min Samsung som jag kan surfa på, ringa med och skriva meddelanden med kommer jag att ha kvar förstås, men mest som en kvälls telefon då jag vill kolla lite på facebook kanske innan jag ska sova.

Jag är tvungen att byta tel nr då jag ska använda den lilla igen, och det ville jag ju inte alls egentligen då tjejerna kan mitt nummer utantill.
Om något händer ska dom kunna ringa mig, nå mig överallt liksom i sömnen så jag vill inte byta nummer.
Hon, ja den underbart snälla gulliga tjejen på 3 ska fixa så jag får ett nytt nummer och att det blir vidarekopplat från min nya till min gamla om jag bara har min gamla med mig vilket jag nog kommer att ha. Och då behöver dom inte lära sig något nytt nummer :)

Jag gillar knappar jag, ja alltså mina fingrar och mina händer gillar knapparna tusen gånger mer än touch telefonen.

Underbart ska det bli då det blir fixat, men man var tvungen att ha varit kund i tre månader först och så fort jag varit det så ska hon slå en signal.
Vilken service verkligen, jag behöver inte alls ha koll mer än att svara då det ringer.

Lite dålig är jag på det , ja mycket om jag ska vara ärlig.
Ibland är jag så telefon anti så jag inte svarar alls förutom om det är Gert eller barnen typ, nej jag bara orkar och vill inte.
Kan låta konstigt, men så har jag ju varit sedan jag hade cancer och min mamma ringde sjutton gånger om dagen haha, nej det gjorde hon inte men flera gånger varje dag och till slut fick jag nog.
Jag orkade inte!
Den känslan har funnits kvar efter det, för det är väl ändå inte så viktigt.
På mina jobb så har jag ju självklart svarat i telefon, men hemma, nja sådär ofta svarar jag om jag ska vara helt ärlig.
Om jag är slut och trött så orkar jag bara inte.
Min energi kanske gått åt bara genom att jag varit ute, ja faktiskt så kanske den inte orkar med telefonen.
Dom som känner mig vet hur jag är, och dom riktiga vännerna och bekanta låter mig få vara som jag är och vill ändå vara mina vänner.
Vissa instanser som ibland jagat mig, ja det har faktiskt känts så, så vet dom också hur jag är nu.
Ja jag vet det låter hur konstigt som helst, men för mig är inte telefonen något viktigt alls.

Nej telefon anti det är jag det, nästan jämt om jag ska vara ärlig, och det ska jag ju!

I Lördags var jag och Rebecca och hennes Alice, Melina och Oscar till Borlänge för att Melina skulle hinna handla upp sitt present kort från carlings i örebro på tre hundra kr.

 



Det blev en shoppingdag och jag handlade en jacka till mig som passade så bra med rullstolen haha, ja ibland kan jag ju försöka matcha tänkte jag.
Jag har en vinröd rullstol och jag har en röd och en orange jacka, och en svart.
Idag blev det en som var jättelik rullstolen och den var inte bara matchande, nej den var gudomligt mjuk och skön, och förhoppningsvis varm.

Härligt och Rebecca och Alice hittade varsin dom med, men vi alla på olika affärer.
På kvällen efter kupolen blev det en tur för Melina till Örebro för att äta på Marielles restaurang tillsammans med Marielles kompis Sara.
Marielle visste inte att dom skulle komma, nej det var en överraskning och glad tror jag nog verkligen att hon blev.

Igår Måndag for vi till Borlänge en sväng till, ja vi gjorde en repris, men vi var in på lite fler affärer och ja, det blev allt några fler påsar :)











Ja ni som följt min blogg vet ju hur jag har det på dagarna.
Världens bästa dagar verkligen och jag har bättre dagar än många friska människor är jag säker på. Jag är förstås ledsen över att inte kunna gå och vara som jag var innan jag blev sjuk, men jag är samtidigt så lycklig över mitt liv nu.
Ett rikt liv har jag verkligen och ja faktiskt det bästa om man frågar mig.


Vi har haft våra snickare här i helgen och dom har gjort klart vårat garage, dom har inte gjort ett nytt, men dom har fixat två dåliga väggar och ja det kommer att bli riktigt fint då det blir klart.
Lite målning som saknas och det kanske inte kan bli förrän mot sommaren då det är torrt och inte fuktigt i luften som det är nu.
Vi får se om det blir några fina dagar så vi hinner med det, men annars får det vänta.

Simon i nummer 17!
Ikväll har vi varit i ishallen och kollat på Simon som spelat match, och min Melina stod i cafeterian och kiosken.
Jag träffade bästa Alicia i ishallen och ja det är vänskap på riktigt, henne tycker jag väldigt mycket om.
En underbart stark tjej som är så duktig så!
Jag gillar henne och det var så roligt att få träffa henne då det var så länge sen vi sågs.

Vårat hus i Smedjebacken :)





En härlig kväll och innan matchen tog jag mig en tur.
Ja en riktig nostalgitripp för mig faktiskt, men jag måste säga att jag är så otroligt lycklig för att jag inte bor kvar där mer.
Inte så att jag inte längtar efter vårat hus och tiden jag varit frisk, nej då för det gör jag titt som tätt.

Mitt sista projekt innan jag blev riktigt dålig :)


Vårat vardagsrum saknar jag lite :)
Nej det är byn Smedjebacken jag inte saknar det minsta, glad och lycklig är jag över att inte bo kvar där.
Jag trivs så fantastiskt bra hemma här, här i vårat hus och att ha så nära till allt.
Jätteskönt för mig i rullstol att kunna åka ut och bara åka här liksom.
Inget jag någonsin kommer ångra, nej det var det absolut bästa beslutet och jag är så glad att vi gjorde det och att allt blev så himla bra för mig och för oss alla.

Rebecca och Maria gör verkligen min dagar till dom bästa dagarna och jag önskar att alla kunde få ha så fina dagar som jag har.

Att få känna den kärlek jag känner för mina nära och kära, ja det går inte att beskriva med ord hur fantastiskt det är.

Lyckliga jag, ja verkligen.

Marielles lilla fina familj<3

Imorgon eftermiddag blir det en tur till Nora, ja då ska vi äntligen gratulera Marielle på hennes födelsedag som ju varit för länge sedan nu. Äntligen!!


På dagen imorgon tror jag att jag kanske får lite besök av Sandra och lilla Linton, ja då blir det kanske en liten mys stund <3

Jag hoppas alla haft fina dagar.

kram kram



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar