lördag 18 augusti 2012

Det är nyttigt att ha lite svackor ibland

Den här bilden är tagen på en kryssning före jul då jag åkte med Annika.


Hej på er.
Jag sov länge idag med och känner att jag verkligen behöver göra det, men jag blir lite extra stel och har lite ont i ryggen då jag vaknar så jag antar att jag ligger lite för länge i sängen mot vad min kropp vill eller behöver.
Igår kväll blev jag och Gert ensamma hemma så vi tog en liten myskväll med grillat, en film efter det och så drack ett glas vitt vin.
Igår hann jag inte eller orkade inte göra så mycket alls för först skulle vi hämta Gerts mamma i Ornäs utanför Borlänge vid lunchtid och skjutsa henne hit till Smedjebacken,  och sedan nästan direkt efter det skulle Marielle skjutsas till tåget i Ludvika för att hon skulle ta sig till Borlänge och Melina skulle till kusin Amalia i Ludvika.
På väg hem från Ludvika stannade vi först och hyrde några filmer och sedan handlade vi lite på willys och sen var det liksom kväll haha:)

Kände mig lite ledsen igår kväll över att inte kunna vara som jag alltid varit och känner titt som tätt att det blir lite tokigt och jobbigt för alla runtomkring mig då jag är sjuk.
Alla måste ta hänsyn och tänka på att jag ju inte kan göra allt jag kunnat förut.
Önskar så att jag kunde få ha ben som fungerade och tänker fortsätta  hoppas på det tror jag så länge jag lever,  för tänk om dom en vacker dag bara fungerar bättre?
Ingen skulle vara gladare än jag då kan jag lova:)

Det är nog lätt så att man tänker på den man är tillsammans med och tänker att han ju borde få ha en fru och tjej som är som vanligt och kan fungera som vanligt.
Jag tror att jättemånga har just den tanken och inte vill att den andra ska behöva ändra sitt liv för att man blivit sjuk.
Nu vet jag att Gert älskar mig och han älskar mig oavsett om jag är sjuk eller inte men ändå liksom.
Det är ju självklart inget man kan rå för då man blir så här sjuk men det känns ofta som att man blir en belastning då man inte fungerar som man brukat,  och jag som varit en hur hurtig och pysslig person som helst känner nog det extra tydligt tror jag.
Mitt i det jobbiga så känner jag att det är nyttigt att få lite svackor ibland även om dom varit väldigt få måste jag tycka och säga, jag tror man behöver gråta en skvätt och känna sig lite ledsen för att som idag vakna upp och vara mycket gladare och må mycket bättre än innan.
Självklart vill man ju vara glad jämt men det finns det ju inte någon som kan vara, i så fall är det nog bara lite teater dom visar upp utåt.
Jag är oftast glad och positiv och särskilt med min sjukdom så har jag varit superpositiv måste jag säga,  och den har inte gjort mig deppig eller så alls förutom lite ledsen ibland då man blir frustrerad och arg över att man inte kan gå som man kunde förut.

Jag får fortsätta ta en dag i taget och göra allt jag vill i en jätte långsam takt så lär jag mig till slut att jag kan göra allt bara jag tar det lugnt och inte stressar.

Idag har jag flera saker jag ska försöka göra och en av dom är att göra lite fint här hemma, Gert fixar och grejar uppe på toaletten han och det blir jättefint då det blir klart, jag ska inte gå upp dit på ett tag nu för jag orkar inte bli så totalt slut efteråt  på ett tag känner jag.  Han fixar så fint uppe utan mig  och jag försöker greja lite här nere så gott jag kan.

Min rullstol är kvar i bilen sen igår så jag ska ta in den så kan jag åka fram och tillbaka här inne hur mycket som helst utan att bli trött om man jämför med då jag försöker gå med rullatorn för då orkar jag bara några meter och sen måste jag vila.
Ni kan ju tänka er hur lång tid det tar för mig att tex torka av köksbordet då jag ska ta mig från diskbänken till bordet och tillbaka.

Jag är så glad över att jag har min rullstol och nästa vecka ska jag till rehab och träffa min arbetsterapeft och få hjälp så dom höjer min rullstol lite för den är för låg och så en ny dyna och lite sånt dom ska fixa så jag sitter bra och bekvämt och så mina ben får stöd av dynan.
Som det varit nu ett bra tag har jag haft helt fel höjd och dyna så mina ben har fått jobba hela tiden för att hålla sig på plats,  eftersom dynan och stolen inte är inställd riktigt efter mig.
Jag måste liksom balansera hela tiden har jag känt nu då jag åkt mycket i den på semestern och det är inte alls meningen att jag ska behöva det.
Det kommer bli underbart skönt att känna att man inte blir trött någonstans då man sitter i den mer så jag längtar tills på torsdag då jag ska dit.
På måndag börjar Melina i skolan igen och då blir vardagarna lite som vanligt igen och det ska faktiskt bli jätteskönt tycker jag. Oliwer började lite smått i onsdags han men han är hos sin mamma nu så det är inget vi märker av just nu.  Sen då han kommer tillbaka hit så går alla i skolan förutom Marielle som ju ska jobba lite till först och sen åka till London på bartenderkurs.
Jag är så glad och stolt över henne och att hon vill och törs dra iväg och träffa nya människor och lära sig nya saker och hon kommer få så skoj är jag säker på. Det är ju innan man skaffar barn och familj man ska passa på att åka runt och se sig om lite. När jag var i hennes ålder hade jag redan träffat hennes pappa och hade jobb så det blev inte ens att jag tänkte på att jag skulle åka iväg någonstans. Men så här efteråt har man ju tänkt att det hade varit skoj att åkt runt medan man var ung och pigg för att se sig om lite, men vem vet vart man hamnat då till slut haha:)

Jag kommer igen på måndag och skriver lite mer då jag blir själv hemma och kan koncentrera mig och känna efter hur och vad jag vill skriva.

Ha en härlig helg alla.
kram på er

2 kommentarer:

  1. Vill bara skriva att jag läser varenda ord du skriver, men har inte hunnit kommentera så mycket än. Men du ska veta att jag tänker på dig.

    Jag blir både ledsen och glad när jag läser det du skrivit. Ledsen för att det är så tunga saker du råkat ut för och glad för att du är helt fantastiskt som delger oss andra det på ett så generöst sätt. Man får sig en tankeställare både en och två gånger. Det är så svårt att tänka sig in i många av de situationerna du beskriver, men genom din blogg så tvingas man tänka efter, vilket är väldigt nyttigt.

    Jag kan förstå din frustration över att behöva så mycket hjälp. Det är min egen skräck, att inte klara mig helt själv. Det måste vara väldigt jobbigt. Och speciellt för en person, som du, som alltid varit den som hjälpt och ställt upp för andra. Kanske du får tänka som så att nu får du tillbaka allt som du själv givit andra. ;) Och att du nu istället får ge på andra sätt. Du ger ju så mycket genom att bara vara den du är.

    Jag tror också att det är viktigt att låta sig själv vara ledsen när man är det och att även visa det inför andra. Även om det är svårt...

    Jag önskar att jag bodde lite närmare för det vore så roligt att träffa dig live igen. Det var gaaaanska längesen sist. :)

    Kramar
    /Anette

    SvaraRadera
  2. Åh Anette så snällt du skriver, jag blir alldeles rörd av dina ord. Ja nog är det mycket man kan bli både ledsen och glad över i det jag skriver men du får komma ihåg att jag oftast är glad och inte känner mig så väldigt ledsen över allt som hänt. Det är bra om man får sig en tankeställare av det jag skriver tycker jag, det är nog lite det som är min mening utan att jag tänker på det då jag skriver förstås.Jag har också alltid tänkt att det skulle vara hemskt att inte klara sig själv och behöva hjälp, och jag kan tycka att det faktiskt är så hemskt ibland för jag vill ju kunna få på mig kläderna själv och fixa och ordna som vanligt men det går ju inte och då har jag istället börja tänka tvärtom, att jag är så glad att jag kan få lite hjälp nu då jag inte kan själv:) Man får försöka göra det bästa av det liksom men nog är det drygt måste jag ju erkänna förstås. Ska försöka tänka lite som du skriver också att det är dags att få igen lite av allt som jag gjort förut då jag hjälpt och ordnat åt alla.
    Nog är det viktigt att man kan visa att man är ledsen och det göra jag då jag behöver för annars blir det inte bra om det stannar inuti bara. Tack och vad roligt du läser det jag skriver och att du tycker det är bra och nog vore det superskoj att ses live haha:) men det får bli någon gång då du kommer hemöver då så jag kan ta mig någonstans för att ses lite:) Kramar från mig till dig

    SvaraRadera