Imorgon ska jag och Gert åka till Gotland en vecka och ha lite semester, tjejerna blir hemma för Marielle jobbar och Melina får vara hemma med storasyster då hon inte ville följa oss.
Det var meningen att kusin Amalia skulle följa oss också men det blev så att dom bokat en utlandsresa och åker precis samma dag som vi gör, så det blev inte roligt för Melina att åka själv med oss.
Jag minns då jag var i hennes ålder och var tvungen att åka med till sälen fast jag hade kunnat få vara hemma hos Jessica en kompis, det skulle vara ett disco på Björkås i Grängesberg som jag ju ville gå på där en särskild kille som hette Magnus säkert skulle vara.
Jag var arg hela veckan i sälen och som ni märker har jag inte förlåtit det helt haha, så därför känns det självklart bättre att hon är hemma med storasyster än att åka med och vara sur och grinig hela veckan kanske.
Skönt kommer vi få det på Gotland och tjejerna kommer alldeles säkert få det superskönt utan mamma som tjatar:)
Men dom kommer säkert tycka det är lika skönt då vi kommer hem igen tror jag, men vi får se hur det blir.
Det finns så mycket jag skulle kunna skriva om som jag inte ens tagit upp i något av mina tidigare inlägg men jag ska vänta med det till efter våran semester och lägga ner lite tid och energi på att berätta lite mer om hur det varit under dom senaste åren och förstås ska jag skriva om hur det är nu med.
Igår och idag har jag haft lite bättre dagar och mina ben har orkat gå många fler steg än vanligt och det har känts konstigt men superskönt.
Med fler steg menas kanske bara tjugo steg till men ändå, det känns så himla bra att det inte bara är bakslag hela tiden och att jag bara blir sämre hela tiden.
Jag tror mycket sitter i huvudet och viljan och jag vill och jag tänker göra allt för att kunna bli lite bättre så då jag kommer hem så blir det hårdkörning med yoga och kosten och alla positiva tankar så borde det ju bli hur bra som helst egentligen även om jag inte hoppas på underverk egentligen men bättre hoppas jag på, och förstås allra helst bra.
Den högsta drömmen är förstås att kunna gå igen men man får vara realist också mitt i allt.
Har idag varit till dom som köpte min kiosk, vi blev bjudna på fika och jag är så himla glad för att just dom köpte min fina kiosk.
Vi skulle lämna elkabeln som låg i backen vid badet som vi tog upp idag, eller rättare sagt Gert och Lallis var det som gjorde det, och så hade jag färg som hon skulle få så hon kunde bättra på där hon tagit bort hyllor som hon inte behövde som ju jag hade godis på.
Det kommer bli världens sötaste gäststuga och jag är som sagt glad för att den står just där den står nu.
Jag kommer inte ha internet dit vi ska på semester och jag har ingen modern mobil som jag kan skriva med så det blir inte något bloggande den veckan som kommer.
Jag skriver förstås direkt jag kommer hem igen och då har jag samlat kraft och energi så jag kan dela med mig extra mycket av allt.
Det finns mycket kvar att berätta och både tråkigheter som hänt och så förstås mycket bra också.
Livet är härligt och jag hoppas alla får en fin vecka och så kanske ni vill läsa när jag skriver igen sen då jag är hemma på plats vid datorn.
Kram på er
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar