Jag har haft några härliga dagar

På väg ner mot byn

Så här såg det ut då jag och Gert häromkvällen gick ner mot byn för att käka lite god mat på hotellet. Jag åt kyckling i röd curry och kokosmjölk och det var jättegott.

Gert tog en öl till den goda maten

Maten var jättegod men själva restaurangen är ju allt annat än mysig, vi brukar köpa med oss hem i vanliga fall men ibland kan det ju vara skoj att komma hemifrån lite.
Så fort vi kom ut på vägen så började det regna lite men det blev bara dugg så vi behövde inte komma in på restaurangen genomblöta:)

Ner till byn är det bara nedför men sen då vi skulle gå hem så tyckte Gert att vi skulle ta en annan väg så det skulle bli lite lättare för mig, då det ju är jättejobbigt att åka uppför.
Det visade sig att det blev väldigt mycket jobbigare med den väg han valde haha så nästa gång är det nog bäst att ta den vanliga nästa gång för det blev en riktig omväg.

Hem kom vi iallfall och jag behövde bara be Gert ett par gånger att putta på lite, men envis som jag är så vill jag klara det själv och i uppförs backar har jag kommit på att jag är absolut starkast då jag åker baklänges så det får bli så framöver:)

Jag borde träna varje dag på att åka rullstol ute, och åka i mycket uppförsbackar men det har inte blivit av alls, ska försöka skärpa mig för jag behöver ju verkligen bli starkare så jag klarar alla hinder som finns eller iallfall klara mig styrkemässigt då jag ju känner efter ett tag att mina armar inte riktigt orkar som jag vill.
Som tur är är mina armar iallfall friska och bra än så länge så det är bara att träna som gäller för att jag ska bli starkare. Det är bara höger hand som domnar lite ibland men jag försöker att inte tänka på det så mycket utan hoppas att det bara är så ibland och inte blir något bestående förstås.

Jag är så himla lycklig över min hiss, jag är så glad att jag slipper kämpa på med benen då dom inte orkar och jag bara kan åka upp och ner utan att använda så mycket som en gnutta energi!


I förrgår var jag och tjejerna och min systers tjej Amalia på bilbingo i Söderbärke, det var jätteskoj och Marielle fick en dutt penna som hon alltid önskat sig:) Kvällen var liksom räddad då haha:)

Marielle med hennes dutt penna!

Vi vann ingenting och vi var knappt nära, men någon gång då Melina bara hade ett nummer kvar,  så var det ju skoj och man blev lite nervös att vi kanske skulle få tuta.

Melina och kusin Amalia

Marielle tyckte nog att det var roligast av oss alla men skoj hade vi och en härlig kväll även om den blev lång.
Vi kommer alldeles säkert göra om det igen och vem vet flera gånger kanske.
Vi hade Marielles bil och den är liten, så min rullstol eller rullator kunde inte följa med så jag blev sittande hela tiden i bilen och tjejerna fick köpa brickor och godis och det vi skulle ha.
Jag blev efter en stund kissnödig och tänkte att det här kommer inte att gå, men jag käkade kexchoklad och fokuserade på chokladen en stund så jag klarade mig utan att det blev en olycka.
Det brukar aldrig gå att hålla sig i vanliga fall men tur att jag klarade då, tror faktiskt att det börjar bli en aningens bättre med just det och det vore då väldigt skönt.
Jag hade aldrig kunnat ta mig till en toalett utan hjälpmedel där och bilen kunde vi ju inte flytta då den stod ganska väl inparkerad.
Lite orutinerat,  så nästa gång får vi ta stora bilen så min rullstol kan följa mig och jag slipper känna lite halvpanik över att inte kunna ta mig någonstans.

Vad skulle jag göra utan rullstol tänker jag ofta, jag är så glad och tacksam över att jag har den.

Här hemma och inne fungerar det inte alls då jag sitter i rullstolen så om jag blir sämre och måste ha den inne hela tiden måste vi göra om lite överallt och mest i köket då, för jag når ju ingenting har jag upptäckt!
Allt är i fel höjd och det är jätte tungjobbat men det är bra jag har testat.
Jag måste faktiskt ändra om lite redan nu och tex ha mjölet på rätt våning i skafferiet så jag når.
Mycket små grejer man kan göra för att det ska underlätta för mig och då jag inte kan böja mig så gäller det att inte allt står längst in och längst ner heller.

Igår kväll var vi hem till ett par som jag känt igen sedan jag flyttade hit till smedjebacken 1996, dom bor på samma gata som jag bodde då och jag har alltid tyckt så mycket om dom.

Vi har pratat om att jag skulle komma förbi förut och fikat men det har inte blivit av förrän igår kväll.
Det var en jättekamp för mig att ta mig in till dom för det är uppför till huset och steg på flera ställen så när jag väl kom in så var jag nästan svettig.
Gert fick hjälpa mig att försöka vika på benen i varje steg då dom vägrade göra som jag ville, dom blir stenhårda och går inte att böja:)
I ett steg började vänsterbenet att få spasmer också så det bara skakade som om det blivit galet, men det gick till slut och då jag kom in genom dörren fanns det en stol jag kunde sätta mig på och vila en stund innan jag skulle gå ut på deras fina altan dom hade på baksidan.

Dom hade så jättemysigt och fint med växter och hela baksidan kändes underbar att vara på och väldigt hemtrevligt var det.
Jättegott fika fick vi och jag fick supergott te medan dom andra drack kaffe.
Jag törs inte ta en enda kopp kaffe igen för jag är rädd att jag ska få ont i huvudet då jag inte fortsätter att dricka, så som jag fick då jag slutade, så det är bäst att jag håller mig till te eller vatten.

Jag har fuskat med min diet lite då och då nu i ett par veckor och igår käkade jag ju både sockerkaka och bulle och på bilbingon en kexchoklad.
Får lov att vara så lite nu har jag känt och nästa vecka är vi på Gotland jag och Gert och måste då få unna mig lite gott ibland och vanlig mat.
Efter den veckan ska jag bli stenhård igen och kämpa på så jag kan bli bättre.

Har varit vaken mer eller mindre hela natten i natt har det känts som för det har regnat jättehårt på vårat sovrumsfönster och det är helt omöjligt för mig att sova då det låter så högt, usch dom flesta vill att det ska få regna på nätterna så det inte regnar på dagarna men jag som blir vaken känner att det är bättre det regnar på dagarna då,  så jag får sova på nätterna iallfall.

Har känt dom sista dagarna och veckorna att jag gruvar mig för att få brev från falun och ortopeden då det ju är en kallelse till operation i min högra höft som skulle bli till hösten, det är ju liksom nästan höst nu så det kan ju bli när som helst, får hoppas att det blir november eller december så jag har det lite långt fram känner jag.
Jag brukar inte gruva mig för att operera mig utan brukar vara lugn ända tills jag lägger mig på operationsbordet och då är det ju liksom försent att börja gruva sig:)
Känner mig lite orolig för hur jag ska tex ta mig i och ur sängen med ett opererat ben och det andra som knappt fungerar alls.
Det blir säkert bra bara jag kommer dit men känns lite drygt nu faktiskt innan.
Ska ju hur som helst bli skönt att slippa ha en höft som hoppar ur när jag böjer mig, och jag kommer ju känna mig lite friare efteråt genom att jag kommer kunna hämta upp saker jag tappar på golvet.

När jag opererat höfterna förut har jag ju haft mina knep för att ta mig i och ur sängen och lite sånt men då har jag ju haft ett ben som fungerat och så har jag ju haft balans också vilket jag ju inte alls har nu. Jag kommer nog säkert bli sittande i rullstolen då hela tiden och det känns lite tråkigt och krångligt men man ska ju inte ta ut något i förskott förstås.
Jag kommer behöva mycket hjälp tror jag då att ta mig i och ur och för att kunna klä mig kanske tom men det får lösa sig och annars får jag gå runt i morgonrock hela dagarna då kanske:)

Hur som helst så blir det ju iallfall bättre då det är klart och jag slipper oroa  mig för att det ska hoppa ur för det är så himla hemskt och gör så ont och är så otäckt så det blir skönt att veta att det inte kan göra det mer.
Jag har en jättegullig dansk doktor i Falun,  som jag litar på och känner att han vet vad han gör så det kommer bli kanon alldeles säkert men jag har alltid opererat mig i Göteborg så det blir nog lite skillnad här,  och jag som vet vad jag vill kommer nog bli en besvärlig patient.
Har varit vaken som sagt nästan hela natten men ska nog lägga mig nu lite och försöka sova någon timme så jag får lite kraft och ork till dagen.

Ska försöka mig på att ta mig upp på övervåningen idag senare om jag kan släpa med mig mina ben då bara förstås. Jag ska kakla ovanpå skåpet så det blir kakel som bänkskiva.

Jag tycker det är så roligt att kakla så jag ska försöka mig på att orka gå upp bara.

Skåpet är från mammas lägenhet och jag gillade luckan och ville inte att hon skulle kasta den då hon gjorde om sitt kök utan jag fick ta hem både skåp och lucka och nu ska det bli badrumsskåp på våran lilla toalett, och det kommer bli jättefint när det blir klart.
Vita plattor blir det och så ska jag kakla fast en list i kakel som kant och så ett fint handfat som vi har köpt som ska få stå ovanpå.
Jag tror faktiskt det blir en riktig Nina toalett då det är min smak på tapet och färger och så bara gamla brädor vi tagit fram som fanns under den gamla väggen.
Så roligt att bevara det gamla samtidigt som man gör det ljust och fräscht tycker jag.

Jag får  hoppas att jag inte blir kissnödig så jag måste ner igen direkt för toaletten där uppe är inte klar och fungerar inte än.
Det är många små saker som jag förut tagit för givet som nu är saker som kan tyckas i andras öron vara lite larviga förstås.
Bara det att kunna kontrollera sin egen kropp lite som jag ju kunde och inte kan längre, skulle kännas fantastiskt att kunna göra det igen och jag hoppas och håller tummarna för att jag ska kunna bli lite bättre en vacker dag eller iallfall inte sämre.
Det viktigaste känns faktiskt som att det är att jag inte ska bli sämre än jag är för då vet jag ju inte riktigt hur det ska bli, men säkert blir ju det också bra förstås bara man är i det men det känns liksom som att det är lite nog nu:)
I tre dagar har jag iallfall kunnat känna en stor förändring i mina tår även om det inte kan tyckas så stort kanske, men jag kan knipa lite med tårna och det har inte fungerat alls innan så jag hoppas det är på gång att bli lite bättre.
Nu ska jag lägga mig och läsa lite så kanske jag kan somna om lite.

Ha en bra dag alla och kram från mig